Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionens avtalskrav: ”Farligt tänka kortsiktigt”

Det blir inga löneökningar i nivå med den höga inflationen, men däremot fokus på högre löner för de medlemmar som tjänar sämst. Det är Unionens besked inför den kommande avtalsrörelsen.
Ola Rennstam Publicerad
Martin Linder, förbundsordförande, Unionen.
Reallöneökningar och höja avtalens lägsta löner. Det är två områden som Unionen kommer att fokusera på i avtalsrörelsen. Foto: Peter Knutson

Inflationstakten i Sverige närmar sig tio procent. Priserna på mat, drivmedel och energi har på kort tid skjutit i höjden och har i kombination med stigande räntor lett till mindre pengar i plånboken. Men den som tror att den kommande avtalsrörelsen kommer att kompensera för det högre kostnadsläget får tänka om.

När Unionen under tisdagen klubbade de frågor man kommer att driva i avtalsrörelsen står det klart att förbundet på lång sikt vill uppnå reallöneökningar (hur mycket pengar som blir kvar i plånboken efter att inflationen räknats bort) – men utan att elda på inflationsbrasan.

Det är farligt ur ett fackligt perspektiv att tänka för kortsiktigt och vi har aldrig jagat tillfälliga toppar i inflationen. Vi har alltid strävat långsiktigt för att se till att få reallöneökningar, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.

Stora löneökningar riskerar spä på inflationen

De ökade kostnadsläget gör att många hoppas bli kompenserade med ett rejält lönelyft när avtalen är klara senare i vår. Men Unionen menar att det vore kontraproduktivt att ta hänsyn till inflationsläget i avtalsförhandlingarna.

Jag har förståelse för att man som enskild individ känner så för att få ekonomin att gå ihop. Men om vi skulle börja jaga ikapp en tioprocentig inflation med löneökningar riskerar vi bara att spä på inflationen ännu mer, konstaterar Martin Linder.

Han menar att det säkraste sättet att komma tillbaka till reallöneökningar är att inflationen går ner.

Ju fortare vi kan till att hamna på Riksbankens inflationsmål på två procent desto snabbare kan vi få reallöneökningar för medlemmarna.

Hur kommer medlemmarna att reagera om de inte får kompensation i det kommande avtalet?

– Jag kan förstå att man kan bli frustrerad. Men om vi får chansen att föra ett samtal om att det är väldigt svårt att kompensera de extrema prisökningarna vi ser nu med höga löneökningar tror jag de flesta medlemmar kommer att förstå att det inte är lämpligt.

"Finns massor av skäl att kräva högre löneökningar"

Martin Linder medger att det kommer bli en pedagogisk utmaning för förbundet att förklara sin strategi. En särskilt viktig roll har förbundets förtroendevalda, som kan tänkas få möta besvikna medlemmar ute på arbetsplatserna.

Det blir viktigt för oss att kunna förklara att det inte är en bra facklig strategi att kortsiktigt jaga ikapp väldigt höga inflationssiffror. Det blir en viktig uppgift att våra förtroendevalda har rätt förutsättningar för att föra bra diskussioner kring alla delar i våra avtalskrav, säger han.

Ni konstaterar själva att arbetslösheten är låg och många svenska företag går bra. Borde ni inte kunna kräva rejäla lönepåslag då?

Absolut, det finns massor av skäl att kräva högre löneökningar. Och vi kommer som alltid att försöka få ut så mycket det bara går utifrån hur det går för företagen. Men det främsta skälet är inte att jaga ikapp inflationen utan att se till att ta ut de värden som våra medlemmar varit med och skapat i företagen.

Ni har också beslutat att fokusera särskilt på de lägsta lönerna i avtalen, varför är de extra viktiga i denna avtalsrörelse?

De är viktiga i varje avtalsrörelse. Men i år vill vi få till en större höjning än vad vi lyckats med tidigare år. Hela medlemskåren tjänar på att nivån på de lägsta lönerna i avtalen upprätthålls, i synnerhet när vi har hög inflation och de med minst marginaler riskerar att drabbas hårdast.

Unionens prioriterar under avtalsrörelsen:
• Sträva mot reallöneutveckling över tid.
• Höja avtalens lägsta löner.
• Jobba för bättre förutsättningar för återhämtning och balans i livet
• Utvecklade regler för överenskommelser om distansarbete.
• Ytterligare avsättningar till flexpension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Strejken avblåst – avtal klart

Det blir ingen strejk på fyra av fem områden i tjänstesektorn där Unionen och Sveriges ingenjörer varslat. Parterna har kommit överens om nya kollektivavtal. Men strejkhotet på SVT kvarstår.
Ola Rennstam Publicerad 17 april 2025, kl 18:33
Bild på besiktningstekniker och Handelshögskolan i Stockholm.
Det blir ingen strejk för besiktningstekniker och för anställda på Handelshögskolan i Stockholm Executive Education. Foto: Colourbox, Henrik Montgomery/TT

AVTAL  2025. 
Strejken i tjänstesektorn är avblåst. I dag har Unionen enats om nya kollektivavtal med Almega på fyra områden. Det gäller Innovationsföretagen, Tjänsteförbunden Serviceföretagen, Tjänsteförbunden Utbildningsföretagen samt Tjänsteförbunden Utveckling och Tjänster inom Almega.

Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu - efter långa förhandlingar - lyckats få till.

– Vi har nu kommit överens på fyra av fem områden där Unionen tidigare varslat om konflikt. Det innebär att strejken för dessa områden är avblåst. Det är glädjande och helt rimligt att medlemmar även inom Almega nu får löneökningar, arbetstidsförkortning och rättvisa regler för ersättning till deltidsanställda, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande i en kommentar.

Anpassade lösningar

Även arbetsgivarsidan är nöjda över att ha nått en lösning på konflikten.
– Vi har efter tuffa förhandlingar och medling kommit fram till avtal som gör att strejken blåses av. I avtalen slår vi tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer fast att vi nu träffar lösningar anpassade till tjänstesektorns och de specifika avtalsområdenas villkor och förutsättningar, säger Maria Möller arbetsgivarpolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande.

De nya avtalen gäller för avtalsperioden den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och har ett avtalsvärde på sammanlagt 6,4 procent.
Sammanlagt var cirka 4 500 Unionen-medlemmar på tio företag uttagna till den nu avvärjda strejken.

Fortsatt strejkhot på SVT

Förhandlingarna fortsätter dock på Medieföretagen Public serviceföretagen vilket innebär att varsel om konflikt kvarstår på detta område. Kommer inte parterna överens bryter strejk ut på SVT den 25 april.  
– Det är anmärkningsvärt att Medieföretagen fortfarande håller i sitt motstånd och inte kan gå med på de rimliga krav som Unionen ställer och som övriga parter på arbetsmarknaden accepterat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

De nya kollektivavtalen med Almega:

  • Avtalsvärdet är 3,4 procent för 2025 och 3 procent för 2026.
  • Avsättningen till arbetstidsförkortning är 0,2 procent för 2025 och 0,3 procent för 2026.
  • Avsättningen till flexpension är 0,2 procent för 2025 och 0,2 procent för 2026.
  • Avtalen gäller från den 1 april i år och löper, precis som Industriavtalet, över 24 månader.