Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Unionens avtalskrav: ”Farligt tänka kortsiktigt”
Det blir inga löneökningar i nivå med den höga inflationen, men däremot fokus på högre löner för de medlemmar som tjänar sämst. Det är Unionens besked inför den kommande avtalsrörelsen.
Inflationstakten i Sverige närmar sig tio procent. Priserna på mat, drivmedel och energi har på kort tid skjutit i höjden och har i kombination med stigande räntor lett till mindre pengar i plånboken. Men den som tror att den kommande avtalsrörelsen kommer att kompensera för det högre kostnadsläget får tänka om.
När Unionen under tisdagen klubbade de frågor man kommer att driva i avtalsrörelsen står det klart att förbundet på lång sikt vill uppnå reallöneökningar (hur mycket pengar som blir kvar i plånboken efter att inflationen räknats bort) – men utan att elda på inflationsbrasan.
– Det är farligt ur ett fackligt perspektiv att tänka för kortsiktigt och vi har aldrig jagat tillfälliga toppar i inflationen. Vi har alltid strävat långsiktigt för att se till att få reallöneökningar, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Stora löneökningar riskerar spä på inflationen
De ökade kostnadsläget gör att många hoppas bli kompenserade med ett rejält lönelyft när avtalen är klara senare i vår. Men Unionen menar att det vore kontraproduktivt att ta hänsyn till inflationsläget i avtalsförhandlingarna.
– Jag har förståelse för att man som enskild individ känner så för att få ekonomin att gå ihop. Men om vi skulle börja jaga ikapp en tioprocentig inflation med löneökningar riskerar vi bara att spä på inflationen ännu mer, konstaterar Martin Linder.
Han menar att det säkraste sättet att komma tillbaka till reallöneökningar är att inflationen går ner.
– Ju fortare vi kan till att hamna på Riksbankens inflationsmål på två procent desto snabbare kan vi få reallöneökningar för medlemmarna.
Hur kommer medlemmarna att reagera om de inte får kompensation i det kommande avtalet?
– Jag kan förstå att man kan bli frustrerad. Men om vi får chansen att föra ett samtal om att det är väldigt svårt att kompensera de extrema prisökningarna vi ser nu med höga löneökningar tror jag de flesta medlemmar kommer att förstå att det inte är lämpligt.
"Finns massor av skäl att kräva högre löneökningar"
Martin Linder medger att det kommer bli en pedagogisk utmaning för förbundet att förklara sin strategi. En särskilt viktig roll har förbundets förtroendevalda, som kan tänkas få möta besvikna medlemmar ute på arbetsplatserna.
– Det blir viktigt för oss att kunna förklara att det inte är en bra facklig strategi att kortsiktigt jaga ikapp väldigt höga inflationssiffror. Det blir en viktig uppgift att våra förtroendevalda har rätt förutsättningar för att föra bra diskussioner kring alla delar i våra avtalskrav, säger han.
Ni konstaterar själva att arbetslösheten är låg och många svenska företag går bra. Borde ni inte kunna kräva rejäla lönepåslag då?
– Absolut, det finns massor av skäl att kräva högre löneökningar. Och vi kommer som alltid att försöka få ut så mycket det bara går utifrån hur det går för företagen. Men det främsta skälet är inte att jaga ikapp inflationen utan att se till att ta ut de värden som våra medlemmar varit med och skapat i företagen.
Ni har också beslutat att fokusera särskilt på de lägsta lönerna i avtalen, varför är de extra viktiga i denna avtalsrörelse?
– De är viktiga i varje avtalsrörelse. Men i år vill vi få till en större höjning än vad vi lyckats med tidigare år. Hela medlemskåren tjänar på att nivån på de lägsta lönerna i avtalen upprätthålls, i synnerhet när vi har hög inflation och de med minst marginaler riskerar att drabbas hårdast.
Unionens prioriterar under avtalsrörelsen:
• Sträva mot reallöneutveckling över tid.
• Höja avtalens lägsta löner.
• Jobba för bättre förutsättningar för återhämtning och balans i livet
• Utvecklade regler för överenskommelser om distansarbete.
• Ytterligare avsättningar till flexpension.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”
”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.
Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT.
Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.
Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar – arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn.
Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.
Unionen på SVT: ”Förjävligt”
– Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.
Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs.
Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.
– Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.
Unionen: ”Dumt och olämpligt”
Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge ”löpande stöd och råd”.
Ett ordval Unionen inte håller med om.
– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Hur vet ni det?
– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.
”Arbetstid är svåraste frågan”
Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.
– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.
Kunde ni ha förutsett det här?
– Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.
– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.
Ingen strejk på Systembolaget – nytt avtal klart
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Unionenklubben positiv
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarna: Mer varierade scheman
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
