Visst kan man tycka att en rejäl lönehöjning skulle sitta fint. Och vara fast övertygad om att en sexsiffrig månadslön skulle göra en så mycket lyckligare.
Men enligt forskningen är det inte solklart så.
En inflytelserik amerikansk studie från 2010 visade att vi bara blir lyckligare, i studien benämnt som mer välmående, upp till en viss månadsinkomst (motsvarande cirka 50 000 kronor, se faktaruta). Efter det planar lyckokurvan ut.
En stor, nyare amerikansk studie kom dock fram till ett annat resultat. Den visade att det inte finns någon sådan gräns. Lyckokurvan fortsätter att peka uppåt.
– Eftersom den senaste studien är välgjord bedömer jag att det inte finns någon övertygande bevisning för en tydlig brytpunkt, säger lyckoforskaren Filip Fors Connolly, doktor i sociologi vid Umeå universitet.
Nationell rikedom betyder mer än lön
Den uppfattningen delas av Markku Ojanen, professor emeritus i psykologi vid Tammerfors universitet, som länge forskat om lycka.
– Men generellt kan man säga att om man har en ekonomisk grundtrygghet så att man kan sköta vardagliga saker och inte behöver räkna varenda krona i affären, så är exempelvis goda relationer, att man har ett intressant arbete och att man trivs på jobbet mycket viktigare för hur lycklig man är, säger han.
Enligt forskningen beräknas den egna inkomsten bara förklara två, tre procent av hur lyckliga människor i Sverige är. Dessutom är sambandet mellan lycka och nationell rikedom starkare än det är mellan lycka och vår egen inkomst, påpekar Filip Fors Connolly.
– När man generellt har en högre levnadsstandard i ett land så innebär det också att man har bättre sjukvård, mindre korruption och annat som hör ihop med nationell rikedom. Och vi vet att människor i länder med hög nationell rikedom är betydligt mer nöjda med livet än människor i fattiga länder, säger han.
Om man inte behöver räkna varenda krona i affären så är relationer och ett intressant arbete viktigare
En sak som Filip Fors Connolly själv har undersökt är hur mycket ens status i arbetslivet påverkar ens välbefinnande, eller hur lycklig man är.
Han kom då fram till att de personer som har ett högstatusyrke också är mer nöjda med livet. Vilket han menar delvis beror på att de har en högre inkomst. Men samtidigt fann han att de här individerna var mer nöjda än de som hade en lika hög inkomst men som hade ett yrke med lägre status.
– Vad det beror på kan jag bara spekulera i. Men det skulle exempelvis kunna vara att den som har ett högstatusyrke också har mer stimulerande arbetsuppgifter och självbestämmande i sitt arbete, säger Filip Fors Connolly.
– En annan förklaring kan vara att personer med högstatusyrken blir behandlade med mer respekt, både på jobbet och privat. Men om det också beror på att man har en högre lön, vilket i sig kan höja ens status, är oklart.
Viktigast med rättvis lön
Oavsett om det finns en gräns för när en högre inkomst gör en påtagligt lyckligare så har en studie vid Stockholms universitet visat att en rättvis lön är viktigare än att den är hög.
– Det vi funnit är att anställdas upplevelse av hur rättvis lönesättningen och lönen är, vid sidan av ens förutsättningar på jobbet, är viktigare än en hög lön. Och det både för att skapa trivsel, engagemang, goda prestationer, en vilja att stanna kvar och ett högre välbefinnande, säger Magnus Sverke, professor i psykologi vid Stockholms universitet.
Markku Ojanen påpekar att vi lever i en värld där allt jämförs.
– Eftersom vi tror så starkt på jämställdhet i vårt samhälle så är negativa upplevelser, som att man upplever sig ha en orättvis lön, inte bra för självkänslan. Det kan göra en bitter, vilket varken är bra för vår fysiska eller psykiska hälsa och kan gör oss mindre motiverade att göra ett bra arbete, säger han.
Lika lön kräver acceptans
Vad tror då lyckoforskarna händer med arbetsklimatet och lyckokänslan på en arbetsplats där alla tjänar lika mycket?
– Om det ska fungera måste också alla acceptera att vissa jobbar mer, andra mindre, och då kanske också gör ett bättre arbete än en själv, säger Markku Ojanen.
– Jag tror att det kan fungera bra under försättning att alla eller de flesta på arbetsplatsen motiveras av andra saker än lönen, säger Filip Fors Connolly.
Hög inkomst och hälsa
- Mycket forskning visar att det finns ett positivt samband mellan hög inkomst och god hälsa. I vetenskapliga studier har man också sett att de som har en hög lön ofta är bättre skolade och har hälsosammare vanor och att dessa i de flesta länder också kan använda privat sjukvård.
- En ytterligare förklaring kan vara att höginkomsttagare har bättre arbetsvillkor, vilket påverkar stresshormoner som har betydelse för hälsan.
- En annan förklaring är att de individer som har en god hälsa från början också tenderar att tjäna mer pengar under livet.
Källor: Filip Fors Connolly och Markku Ojanen
Källor
* I studien High income improves evaluation of life but not emotional well-being (Kahneman & Deaton, 2010) angavs en årsinkomst på 75 000 dollar (knappt 70 000 kronor per månad i dagens penningvärde) som en brytpunkt för när lyckokurvan planar ut. I Sverige brukar man tala om 50 000 kronor.
* Studien om att det inte finns någon gräns heter Experienced well-being rises with income, even above $75,000 per year (Killingsworth, 2021).
