Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna: Löneökningar på 2 procent

Löneökningar på 2 procent och ett engångsbelopp på 3 000 kronor. Det är Teknikföretagens bud i avtalsrörelsen. En sak är säker – parterna står långt ifrån varandra inför avtalsförhandlingarna.
Ola Rennstam Publicerad
Teknikföretagens företrädare på en presskonferens.
I dag presenterade Teknikföretagen sitt bud i avtalsrörelsen: 2 procent löneökning och en engångssumma på 3 000 kronor. Från vänster: Klas Wåhlberg, VD, Tomas Undin, förhandlingschef och Anna Nordin, biträdande förhandlingschef. Foto: Ola Rennstam

Avtalsrörelsen är igång – på riktigt. Under onsdagen presenterade Teknikföretagen sina krav inför de kommande förhandlingarna och det är en dyster bild som arbetsgivarsidan målar upp av svensk ekonomi och företagens situation.

Det bekymmersamma ekonomiska läget gör att Teknikföretagen för första gången kommer med ett siffersatt motbud. I korthet innebär förslaget löneökningar på 2,0 procent samt ett engångbelopp på 3 000 kronor i ett ettårigt avtal.

Facken inom industrin, där Unionen ingår tillsammans med IF Metall och Sveriges ingenjörer, står fast vid sina krav på ett lönelyft på 4,4 procent, som Kollega rapporterat om tidigare.

Parterna står med andra ord långt ifrån varandra och den stora stötestenen kommer att bli just lönenivåerna.

– Trycket i frågan är sådant att det finns anledning för oss att sätta ned foten tidigt. Fackens lönekrav är de högsta man ställt på 25 år. I förhandlingarna vill vi adressera det allvarliga ekonomiska läget. Det tycker vi inte att fackens krav gör, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin, som betonade att avtalsrörelsen inte kommer bli någon lätt övning och att många faktorer är osäkra.

Vill introducera engångssumma

De fackliga kraven skulle – om de blev verklighet – leda till försämrad konkurrenskraft, enligt Teknikföretagen. Som ett plåster på såren för den höga inflationen har arbetsgivarna i stället sneglat på Tyskland där arbetstagarna inom industrin har fått ett engångsbelopp. Och nu vill Teknikföretagen alltså se en modell med engångssumma på 3 000 kronor.

– Vi tycker att det är läge att introducera den här modellen som man jobbat med i flera europiska länder även på svensk arbetsmarknad, säger Tomas Undin.

Inflationen ligger på över tio procent. Hur stor roll kommer den parametern att spela under de kommande förhandlingarna?

– ­Motparterna har varit noga med att den höga inflationen inte är utgångspunkten i deras krav, sen får man konstatera att yrkandet är högre än någon gång tidigare. Jag kan förstå det att de måste anpassa sig till medlemmarnas situation. Men det finns mycket att vinna på att vi inte hamnar i en lång period med hög inflation, säger Tomas Undin.

– Diskussionen om inflation utgår från att företagen vunnit på den höga inflationen men så är inte fallet, det är svårt att förstå logiken varför en förlorare ska kompensera en annan förlorare.

"Vi står långt ifrån varandra"

Facken inom industrin har som väntat en annan bild av ekonomin och utrymmet för löneökningar. Unionen konstaterar att man ser god lönsamhet och konkurrenskraft för svensk industri, en produktion som ökat och ett kosntadsläge för svenska företag ligger under det europeiska snittet.

Facken noterar att de inte har hört några argument från motparten som fått dem att ändra sina krav.

– Vi står långt ifrån varandra som vi brukar göra. Både i synen på konkurrenskraft, arbetskraftskostnader och i de viktiga frågorna om lägstlöner, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Den fackliga sidan avfärdar arbetsgivarnas modell med ett engångsbelopp.

– Det är värt en halv tiondel för våra medlemmar och det är ingen modell som vi tror på. Konsekvensen av arbetsgivarnas förslag skulle bli ett ännu större reallönetapp. För dem som har det sämst skulle inte det inte bli något extra satsning över huvud taget, vilket skulle slå hårt mot dem som har störst behov, säger Martin Wästfelt.

Fackens förslag på en höjning av de lägsta lönerna med 1 600 kr skulle inom Teknikavtalet innebära en löneökning på 8 procent för en tjänsteman.

Teknikföretagens Tomas Undin är kritisk.

– Det finns ingen anledning att höja trösklarna in på våra medlemsföretag. Vi ska vara ärliga och säga att vi inte har många tjänstemän som ligger på de nivåerna. Men de lönenivåer vi sätter i avtalen gäller för alltid och vi vet inte vad som gäller i framtiden, säger han.

Förhandlingarna mellan parterna inom industrin sätter igång efter jul- och nyårshelgerna. Målet är att träffa ett nytt avtal senast 31 mars 2023.

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal
Engångsbelopp: 3 000 kronor

Facken inom industrin:

Löneökning: 4,4 procent
Avsättningar till flexpension
Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)
www.fackeninomindustrin.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.