Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna: Löneökningar på 2 procent

Löneökningar på 2 procent och ett engångsbelopp på 3 000 kronor. Det är Teknikföretagens bud i avtalsrörelsen. En sak är säker – parterna står långt ifrån varandra inför avtalsförhandlingarna.
Ola Rennstam Publicerad
Teknikföretagens företrädare på en presskonferens.
I dag presenterade Teknikföretagen sitt bud i avtalsrörelsen: 2 procent löneökning och en engångssumma på 3 000 kronor. Från vänster: Klas Wåhlberg, VD, Tomas Undin, förhandlingschef och Anna Nordin, biträdande förhandlingschef. Foto: Ola Rennstam

Avtalsrörelsen är igång – på riktigt. Under onsdagen presenterade Teknikföretagen sina krav inför de kommande förhandlingarna och det är en dyster bild som arbetsgivarsidan målar upp av svensk ekonomi och företagens situation.

Det bekymmersamma ekonomiska läget gör att Teknikföretagen för första gången kommer med ett siffersatt motbud. I korthet innebär förslaget löneökningar på 2,0 procent samt ett engångbelopp på 3 000 kronor i ett ettårigt avtal.

Facken inom industrin, där Unionen ingår tillsammans med IF Metall och Sveriges ingenjörer, står fast vid sina krav på ett lönelyft på 4,4 procent, som Kollega rapporterat om tidigare.

Parterna står med andra ord långt ifrån varandra och den stora stötestenen kommer att bli just lönenivåerna.

– Trycket i frågan är sådant att det finns anledning för oss att sätta ned foten tidigt. Fackens lönekrav är de högsta man ställt på 25 år. I förhandlingarna vill vi adressera det allvarliga ekonomiska läget. Det tycker vi inte att fackens krav gör, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin, som betonade att avtalsrörelsen inte kommer bli någon lätt övning och att många faktorer är osäkra.

Vill introducera engångssumma

De fackliga kraven skulle – om de blev verklighet – leda till försämrad konkurrenskraft, enligt Teknikföretagen. Som ett plåster på såren för den höga inflationen har arbetsgivarna i stället sneglat på Tyskland där arbetstagarna inom industrin har fått ett engångsbelopp. Och nu vill Teknikföretagen alltså se en modell med engångssumma på 3 000 kronor.

– Vi tycker att det är läge att introducera den här modellen som man jobbat med i flera europiska länder även på svensk arbetsmarknad, säger Tomas Undin.

Inflationen ligger på över tio procent. Hur stor roll kommer den parametern att spela under de kommande förhandlingarna?

– ­Motparterna har varit noga med att den höga inflationen inte är utgångspunkten i deras krav, sen får man konstatera att yrkandet är högre än någon gång tidigare. Jag kan förstå det att de måste anpassa sig till medlemmarnas situation. Men det finns mycket att vinna på att vi inte hamnar i en lång period med hög inflation, säger Tomas Undin.

– Diskussionen om inflation utgår från att företagen vunnit på den höga inflationen men så är inte fallet, det är svårt att förstå logiken varför en förlorare ska kompensera en annan förlorare.

"Vi står långt ifrån varandra"

Facken inom industrin har som väntat en annan bild av ekonomin och utrymmet för löneökningar. Unionen konstaterar att man ser god lönsamhet och konkurrenskraft för svensk industri, en produktion som ökat och ett kosntadsläge för svenska företag ligger under det europeiska snittet.

Facken noterar att de inte har hört några argument från motparten som fått dem att ändra sina krav.

– Vi står långt ifrån varandra som vi brukar göra. Både i synen på konkurrenskraft, arbetskraftskostnader och i de viktiga frågorna om lägstlöner, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Den fackliga sidan avfärdar arbetsgivarnas modell med ett engångsbelopp.

– Det är värt en halv tiondel för våra medlemmar och det är ingen modell som vi tror på. Konsekvensen av arbetsgivarnas förslag skulle bli ett ännu större reallönetapp. För dem som har det sämst skulle inte det inte bli något extra satsning över huvud taget, vilket skulle slå hårt mot dem som har störst behov, säger Martin Wästfelt.

Fackens förslag på en höjning av de lägsta lönerna med 1 600 kr skulle inom Teknikavtalet innebära en löneökning på 8 procent för en tjänsteman.

Teknikföretagens Tomas Undin är kritisk.

– Det finns ingen anledning att höja trösklarna in på våra medlemsföretag. Vi ska vara ärliga och säga att vi inte har många tjänstemän som ligger på de nivåerna. Men de lönenivåer vi sätter i avtalen gäller för alltid och vi vet inte vad som gäller i framtiden, säger han.

Förhandlingarna mellan parterna inom industrin sätter igång efter jul- och nyårshelgerna. Målet är att träffa ett nytt avtal senast 31 mars 2023.

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal
Engångsbelopp: 3 000 kronor

Facken inom industrin:

Löneökning: 4,4 procent
Avsättningar till flexpension
Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)
www.fackeninomindustrin.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almega: ”Företagen bryter mot mbl på löpande band”

Arbetsgivarorganisationen Almega står fast vid sitt nya krav: att en stor del av Sveriges företag ska slippa mbl-förhandlingar med facket. Motiveringen är att dagens regler ändå inte följs.
Noa Söderberg Publicerad 23 januari 2025, kl 06:04
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företag bryter mot mbl på löpande band.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företagen bryter mot sin förhandlingsskyldighet på löpande band. Foto: Colourbox, Christine Olsson/TT

Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.

– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.

I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.

Kravet: Färre mbl-förhandlingar

Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.

Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.

Når inte fackets ombudsmän

Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.

– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman. 

Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar. 

– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:

– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

”Unionen: Vår bild är att det funkar mycket bättre”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.

– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.

Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.

– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.

Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.

”Arbetsgivaren har inte brutit mot några regler”

Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.

–  Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.

– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.

Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?

– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.

Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.

Växande individualism

Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

Detta är medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Almega

Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992.