Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken inom industrin kräver 4,4 procent

4,4 procent. Det är facken inom industrins gemensamma lönekrav inför nästa års avtalsrörelse. Lönekravet är det högsta som någonsin ställts under Industriavtalets historia.
Johanna Rovira Publicerad
 Eva Guovelin, förbundsordförande Livs, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under en pressträff där facken inom industrin presenterar gemensamt lönekrav inför 2023 års avtalsrörelse.
I dag presenterade facken inom industrin sitt löneanspråk: 4,4 procent i löneökningar. Förhandlingarna i avtalsrörelsen förväntas dra igång efter årsskiftet. Foto: Claudio Bresciani/TT

På måndagen presenterade facken inom industrin. Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, sitt förslag till avtalspolitisk plattform för 2023.

Avtalskraven bygger på ettårigt avtal och landade på 4,4 procent, ett krav som är det högsta under Industriavtalets snart 26 åriga historia. 

– Sammantaget finns goda själ växla upp löneökningstakten, förklarade Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer och pekade på den fortsatt positiva utvecklingen av konkurrenskraften, den goda lönsamheten i svenska företag och den höga sysselsättningen.

Nivån på arbetskraftskostnaden är också en parameter och Sverige ligger precis under genomsnittet i Europa. Den höga inflationen har inneburit sänkt reallön för 2022, men Facken inom industrin vill inte kräva lönekompensation för inflationen. 

 Prognoser visar att inflationen kommer falla tillbaka under 2023. Vi tycker parterna bör använda inflationsmålet som ankare – med andra ord ska vi inte jaga dagens höga inflation. Skulle vi försöka kompensera för sänkta reallöner skulle det innebära ännu mer inflation och räntehöjningar och det gagnar inte våra medlemmar. Det skulle sluta med urholkade löner och risk ökad arbetslöshet, sade Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall.

Facken inom industrin ställer också krav på ytterligare avsättningar till flexpension och en satsning på att få upp de lägsta lönerna. Fackens krav skulle innebära en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

 Det var länge sedan vi hade en sådan gemensam satsning. Som det ser ut nu viktigt att värna dem med de lägsta lönerna, sade Marie Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.