Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken inom industrin kräver 4,4 procent

4,4 procent. Det är facken inom industrins gemensamma lönekrav inför nästa års avtalsrörelse. Lönekravet är det högsta som någonsin ställts under Industriavtalets historia.
Johanna Rovira Publicerad 31 oktober 2022, kl 14:26
 Eva Guovelin, förbundsordförande Livs, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under en pressträff där facken inom industrin presenterar gemensamt lönekrav inför 2023 års avtalsrörelse.
I dag presenterade facken inom industrin sitt löneanspråk: 4,4 procent i löneökningar. Förhandlingarna i avtalsrörelsen förväntas dra igång efter årsskiftet. Foto: Claudio Bresciani/TT

På måndagen presenterade facken inom industrin. Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, sitt förslag till avtalspolitisk plattform för 2023.

Avtalskraven bygger på ettårigt avtal och landade på 4,4 procent, ett krav som är det högsta under Industriavtalets snart 26 åriga historia. 

– Sammantaget finns goda själ växla upp löneökningstakten, förklarade Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer och pekade på den fortsatt positiva utvecklingen av konkurrenskraften, den goda lönsamheten i svenska företag och den höga sysselsättningen.

Nivån på arbetskraftskostnaden är också en parameter och Sverige ligger precis under genomsnittet i Europa. Den höga inflationen har inneburit sänkt reallön för 2022, men Facken inom industrin vill inte kräva lönekompensation för inflationen. 

 Prognoser visar att inflationen kommer falla tillbaka under 2023. Vi tycker parterna bör använda inflationsmålet som ankare – med andra ord ska vi inte jaga dagens höga inflation. Skulle vi försöka kompensera för sänkta reallöner skulle det innebära ännu mer inflation och räntehöjningar och det gagnar inte våra medlemmar. Det skulle sluta med urholkade löner och risk ökad arbetslöshet, sade Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall.

Facken inom industrin ställer också krav på ytterligare avsättningar till flexpension och en satsning på att få upp de lägsta lönerna. Fackens krav skulle innebära en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

 Det var länge sedan vi hade en sådan gemensam satsning. Som det ser ut nu viktigt att värna dem med de lägsta lönerna, sade Marie Nilsson.

Avtalsrörelse

Tummen ner för medlarbud på 3,7 procent i år

Facken inom industrin säger nej till medlarnas bud på sammanlagt 6,5 procent i ett tvåårigt avtal. Unionen vill se högre löneökningar och avsättningar till flexpension.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 15:59
Till vänster kontanter och betalkort. Till höger Martin Linder, Unionen.
– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Jessica Gow/TT.

Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

Martin Linder.

 Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

 Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

 När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal

Engångsbelopp: 3 000 kronor

Ettårigt avtal

 

Facken inom industrins ursprungbud:

Löneökning: 4,4 procent

Avsättningar till flexpension

Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)

De opartiska ordförandenas bud:

Löneökning: 6,5 procent på två år. 3,7 procent första året, 2,8 procent andra

Tvåårigt avtal

1 300 kronor i höjning av de lägsta lönerna