Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Lönerörelsen 2023 – så går den till

Förhandlingarna i avtalsrörelsen avgör hur stora löneökningarna blir. Vägen till en överenskommelse är lång, krokig och snårig – här är alla viktiga händelser och begrepp att hålla koll på.
Oscar Broström Publicerad
Martin Linder, förbundsordförande, Unionen
Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, under en pressträff inför avtalsrörelsen. Men hur går lönerörelsen egentligen till och när ska den vara klar? Foto: Claudio Bresciani/TT

Avtalsrörelsen, som ska bli klar under 2023, är egentligen redan i gång. Alla stora aktörer – bland andra LO, Unionen och Svenskt Näringsliv – har redan börjat kratta manegen, göra utspel och positionera sig.

Vad handlar det om?

På det stora hela handlar det om att alla kollektivavtal ska omförhandlas. Bara Unionen har 80 kollektivavtal med unika och anpassade villkor för olika branscher.

Men vad de flesta intresserar sig för, och det som får mest medial uppmärksamhet, är så klart lönerna. Huvudavtalet dikterar utvecklingen för merparten av svenska arbetstagares löner det närmsta året eller åren.

Vilka bestämmer?

I den ena ringhörnan står arbetsgivarna och i den andra står arbetstagarna. Båda representeras av sina respektive arbetsgivarorganisationer och fackförbund. De här brukas kallas för parterna.

Att det i huvudsak är arbetsmarknadens parter som styr lönerna och villkoren i arbetslivet, i stället för politikerna, är det som brukar kallas för den svenska modellen.

Hur går det till?

I korthet kan man beskriva det så här:

  • Parterna samlar in information om vad respektive medlemmar vill. Unionen tillfrågar exempelvis sina medlemmar och förtroendevalda vad som är viktigt för dem. Unionens förbundsråd fattar sedan ett inriktningsbeslut kring vilka frågor som bör prioriteras.
  • Förbunden sammanfattar krav för sina medlemmar och deras respektive kollektivavtal. I Unionen är det förbundsstyrelsen som slutgiltigt fastställer kraven. Därefter lämnas dessa över till motparten, det vill säga arbetsgivarorganisationerna.
  • Ungefär tre månader innan avtalet ska vara klart påbörjas förhandlingar. Alla parter redovisar vilka krav de har, rimligtvis blir det en givande och ett tagande innan slutligen ett nytt avtal kan vara klart.

Vad är märket?

Under avtalsrörelsen nämns ofta begreppet ”märket”. Det är ett begrepp som står för nivån på löneökningarna, det vill säga en procentsats, som blir normen för alla löntagare.

Det är facken inom industrin – Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS – som tillsammans med arbetsgivarorganisationerna förhandlar fram märket. Att det är just facken inom industrin som sätter märket beror på att Sverige är ett exportberoende land och att löneökningstakten ska ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

När ska avtalet 2023 vara klart?

Det nuvarande avtalet gäller till den 31 mars 2023. Parternas mål är alltid att ett nytt avtal ska vara klart i tid till det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.