Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Lönerörelsen 2023 – så går den till

Förhandlingarna i avtalsrörelsen avgör hur stora löneökningarna blir. Vägen till en överenskommelse är lång, krokig och snårig – här är alla viktiga händelser och begrepp att hålla koll på.
Oscar Broström Publicerad
Martin Linder, förbundsordförande, Unionen
Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, under en pressträff inför avtalsrörelsen. Men hur går lönerörelsen egentligen till och när ska den vara klar? Foto: Claudio Bresciani/TT

Avtalsrörelsen, som ska bli klar under 2023, är egentligen redan i gång. Alla stora aktörer – bland andra LO, Unionen och Svenskt Näringsliv – har redan börjat kratta manegen, göra utspel och positionera sig.

Vad handlar det om?

På det stora hela handlar det om att alla kollektivavtal ska omförhandlas. Bara Unionen har 80 kollektivavtal med unika och anpassade villkor för olika branscher.

Men vad de flesta intresserar sig för, och det som får mest medial uppmärksamhet, är så klart lönerna. Huvudavtalet dikterar utvecklingen för merparten av svenska arbetstagares löner det närmsta året eller åren.

Vilka bestämmer?

I den ena ringhörnan står arbetsgivarna och i den andra står arbetstagarna. Båda representeras av sina respektive arbetsgivarorganisationer och fackförbund. De här brukas kallas för parterna.

Att det i huvudsak är arbetsmarknadens parter som styr lönerna och villkoren i arbetslivet, i stället för politikerna, är det som brukar kallas för den svenska modellen.

Hur går det till?

I korthet kan man beskriva det så här:

  • Parterna samlar in information om vad respektive medlemmar vill. Unionen tillfrågar exempelvis sina medlemmar och förtroendevalda vad som är viktigt för dem. Unionens förbundsråd fattar sedan ett inriktningsbeslut kring vilka frågor som bör prioriteras.
  • Förbunden sammanfattar krav för sina medlemmar och deras respektive kollektivavtal. I Unionen är det förbundsstyrelsen som slutgiltigt fastställer kraven. Därefter lämnas dessa över till motparten, det vill säga arbetsgivarorganisationerna.
  • Ungefär tre månader innan avtalet ska vara klart påbörjas förhandlingar. Alla parter redovisar vilka krav de har, rimligtvis blir det en givande och ett tagande innan slutligen ett nytt avtal kan vara klart.

Vad är märket?

Under avtalsrörelsen nämns ofta begreppet ”märket”. Det är ett begrepp som står för nivån på löneökningarna, det vill säga en procentsats, som blir normen för alla löntagare.

Det är facken inom industrin – Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS – som tillsammans med arbetsgivarorganisationerna förhandlar fram märket. Att det är just facken inom industrin som sätter märket beror på att Sverige är ett exportberoende land och att löneökningstakten ska ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

När ska avtalet 2023 vara klart?

Det nuvarande avtalet gäller till den 31 mars 2023. Parternas mål är alltid att ett nytt avtal ska vara klart i tid till det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 19 december 2024, kl 10:08
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.