Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Lönerörelsen 2023 – så går den till

Förhandlingarna i avtalsrörelsen avgör hur stora löneökningarna blir. Vägen till en överenskommelse är lång, krokig och snårig – här är alla viktiga händelser och begrepp att hålla koll på.
Oscar Broström Publicerad
Martin Linder, förbundsordförande, Unionen
Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, under en pressträff inför avtalsrörelsen. Men hur går lönerörelsen egentligen till och när ska den vara klar? Foto: Claudio Bresciani/TT

Avtalsrörelsen, som ska bli klar under 2023, är egentligen redan i gång. Alla stora aktörer – bland andra LO, Unionen och Svenskt Näringsliv – har redan börjat kratta manegen, göra utspel och positionera sig.

Vad handlar det om?

På det stora hela handlar det om att alla kollektivavtal ska omförhandlas. Bara Unionen har 80 kollektivavtal med unika och anpassade villkor för olika branscher.

Men vad de flesta intresserar sig för, och det som får mest medial uppmärksamhet, är så klart lönerna. Huvudavtalet dikterar utvecklingen för merparten av svenska arbetstagares löner det närmsta året eller åren.

Vilka bestämmer?

I den ena ringhörnan står arbetsgivarna och i den andra står arbetstagarna. Båda representeras av sina respektive arbetsgivarorganisationer och fackförbund. De här brukas kallas för parterna.

Att det i huvudsak är arbetsmarknadens parter som styr lönerna och villkoren i arbetslivet, i stället för politikerna, är det som brukar kallas för den svenska modellen.

Hur går det till?

I korthet kan man beskriva det så här:

  • Parterna samlar in information om vad respektive medlemmar vill. Unionen tillfrågar exempelvis sina medlemmar och förtroendevalda vad som är viktigt för dem. Unionens förbundsråd fattar sedan ett inriktningsbeslut kring vilka frågor som bör prioriteras.
  • Förbunden sammanfattar krav för sina medlemmar och deras respektive kollektivavtal. I Unionen är det förbundsstyrelsen som slutgiltigt fastställer kraven. Därefter lämnas dessa över till motparten, det vill säga arbetsgivarorganisationerna.
  • Ungefär tre månader innan avtalet ska vara klart påbörjas förhandlingar. Alla parter redovisar vilka krav de har, rimligtvis blir det en givande och ett tagande innan slutligen ett nytt avtal kan vara klart.

Vad är märket?

Under avtalsrörelsen nämns ofta begreppet ”märket”. Det är ett begrepp som står för nivån på löneökningarna, det vill säga en procentsats, som blir normen för alla löntagare.

Det är facken inom industrin – Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS – som tillsammans med arbetsgivarorganisationerna förhandlar fram märket. Att det är just facken inom industrin som sätter märket beror på att Sverige är ett exportberoende land och att löneökningstakten ska ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

När ska avtalet 2023 vara klart?

Det nuvarande avtalet gäller till den 31 mars 2023. Parternas mål är alltid att ett nytt avtal ska vara klart i tid till det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Strejken avblåst – avtal klart

Det blir ingen strejk på fyra av fem områden i tjänstesektorn där Unionen och Sveriges ingenjörer varslat. Parterna har kommit överens om nya kollektivavtal. Men strejkhotet på SVT kvarstår.
Ola Rennstam Publicerad 17 april 2025, kl 18:33
Bild på besiktningstekniker och Handelshögskolan i Stockholm.
Det blir ingen strejk för besiktningstekniker och för anställda på Handelshögskolan i Stockholm Executive Education. Foto: Colourbox, Henrik Montgomery/TT

AVTAL  2025. 
Strejken i tjänstesektorn är avblåst. I dag har Unionen enats om nya kollektivavtal med Almega på fyra områden. Det gäller Innovationsföretagen, Tjänsteförbunden Serviceföretagen, Tjänsteförbunden Utbildningsföretagen samt Tjänsteförbunden Utveckling och Tjänster inom Almega.

Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu - efter långa förhandlingar - lyckats få till.

– Vi har nu kommit överens på fyra av fem områden där Unionen tidigare varslat om konflikt. Det innebär att strejken för dessa områden är avblåst. Det är glädjande och helt rimligt att medlemmar även inom Almega nu får löneökningar, arbetstidsförkortning och rättvisa regler för ersättning till deltidsanställda, säger Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande i en kommentar.

Anpassade lösningar

Även arbetsgivarsidan är nöjda över att ha nått en lösning på konflikten.
– Vi har efter tuffa förhandlingar och medling kommit fram till avtal som gör att strejken blåses av. I avtalen slår vi tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer fast att vi nu träffar lösningar anpassade till tjänstesektorns och de specifika avtalsområdenas villkor och förutsättningar, säger Maria Möller arbetsgivarpolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande.

De nya avtalen gäller för avtalsperioden den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och har ett avtalsvärde på sammanlagt 6,4 procent.
Sammanlagt var cirka 4 500 Unionen-medlemmar på tio företag uttagna till den nu avvärjda strejken.

Fortsatt strejkhot på SVT

Förhandlingarna fortsätter dock på Medieföretagen Public serviceföretagen vilket innebär att varsel om konflikt kvarstår på detta område. Kommer inte parterna överens bryter strejk ut på SVT den 25 april.  
– Det är anmärkningsvärt att Medieföretagen fortfarande håller i sitt motstånd och inte kan gå med på de rimliga krav som Unionen ställer och som övriga parter på arbetsmarknaden accepterat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

De nya kollektivavtalen med Almega:

  • Avtalsvärdet är 3,4 procent för 2025 och 3 procent för 2026.
  • Avsättningen till arbetstidsförkortning är 0,2 procent för 2025 och 0,3 procent för 2026.
  • Avsättningen till flexpension är 0,2 procent för 2025 och 0,2 procent för 2026.
  • Avtalen gäller från den 1 april i år och löper, precis som Industriavtalet, över 24 månader.