Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Lönerörelsen 2023 – så går den till

Förhandlingarna i avtalsrörelsen avgör hur stora löneökningarna blir. Vägen till en överenskommelse är lång, krokig och snårig – här är alla viktiga händelser och begrepp att hålla koll på.
Oscar Broström Publicerad 31 oktober 2022, kl 14:15
Martin Linder, förbundsordförande, Unionen
Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, under en pressträff inför avtalsrörelsen. Men hur går lönerörelsen egentligen till och när ska den vara klar? Foto: Claudio Bresciani/TT

Avtalsrörelsen, som ska bli klar under 2023, är egentligen redan i gång. Alla stora aktörer – bland andra LO, Unionen och Svenskt Näringsliv – har redan börjat kratta manegen, göra utspel och positionera sig.

Vad handlar det om?

På det stora hela handlar det om att alla kollektivavtal ska omförhandlas. Bara Unionen har 80 kollektivavtal med unika och anpassade villkor för olika branscher.

Men vad de flesta intresserar sig för, och det som får mest medial uppmärksamhet, är så klart lönerna. Huvudavtalet dikterar utvecklingen för merparten av svenska arbetstagares löner det närmsta året eller åren.

Vilka bestämmer?

I den ena ringhörnan står arbetsgivarna och i den andra står arbetstagarna. Båda representeras av sina respektive arbetsgivarorganisationer och fackförbund. De här brukas kallas för parterna.

Att det i huvudsak är arbetsmarknadens parter som styr lönerna och villkoren i arbetslivet, i stället för politikerna, är det som brukar kallas för den svenska modellen.

Hur går det till?

I korthet kan man beskriva det så här:

  • Parterna samlar in information om vad respektive medlemmar vill. Unionen tillfrågar exempelvis sina medlemmar och förtroendevalda vad som är viktigt för dem. Unionens förbundsråd fattar sedan ett inriktningsbeslut kring vilka frågor som bör prioriteras.
  • Förbunden sammanfattar krav för sina medlemmar och deras respektive kollektivavtal. I Unionen är det förbundsstyrelsen som slutgiltigt fastställer kraven. Därefter lämnas dessa över till motparten, det vill säga arbetsgivarorganisationerna.
  • Ungefär tre månader innan avtalet ska vara klart påbörjas förhandlingar. Alla parter redovisar vilka krav de har, rimligtvis blir det en givande och ett tagande innan slutligen ett nytt avtal kan vara klart.

Vad är märket?

Under avtalsrörelsen nämns ofta begreppet ”märket”. Det är ett begrepp som står för nivån på löneökningarna, det vill säga en procentsats, som blir normen för alla löntagare.

Det är facken inom industrin – Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS – som tillsammans med arbetsgivarorganisationerna förhandlar fram märket. Att det är just facken inom industrin som sätter märket beror på att Sverige är ett exportberoende land och att löneökningstakten ska ta hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden.

När ska avtalet 2023 vara klart?

Det nuvarande avtalet gäller till den 31 mars 2023. Parternas mål är alltid att ett nytt avtal ska vara klart i tid till det.

Avtalsrörelse

Anställda på LKAB vill ha stora löneökningar

Gruvarbetarna på LKAB är missnöjda med lönebudet från industrifacken på 4,4 procent och kräver löneökningar på 20 procent. Tjänstemännen vill också få del av bolagets stora vinster genom lokala förhandlingar.
Ola Rennstam Publicerad 17 november 2022, kl 15:13
LKAB:s skylt i snölandskap.
De anställda på LKAB vill ha betydligt mer i lön än industrifacken kräver. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fackförbunden inom industrin, där Unionen ingår, kräver höjda löner med 4,4 procent i den kommande avtalsrörelsen. Men den rekordhöga inflationen och LKAB:s miljardvinster har gjort att bolagets gruvarbetare gått ut och krävt betydligt mer pengar i lönekuvertet. På LKAB i Kiruna och Malmberget röstade medlemmarna nyligen igenom krav på 20 procentiga löneökningar. 

Unionenklubbens ordförande, Sakari Alanko, berättar att många tjänstemän på företaget är inne på samma linje som arbetarna.

Sakari Alanko
Sakari Alanko.

– Om jag hade frågat mina medlemmar om deras förväntningar så skulle de ställa sig bakom löneökningar på mellan 10 och 20 procent. Många medlemmar är missnöjda med kraven på 4,4 procent, säger han.

Trots LKAB:s stora vinster får personalen sällan mer än vad det centrala avtalet anger, enligt Sakari Alanko.

– Gruvorna går ”all time high” men problemet är att den lokala lönebildningen är obefintlig. Vi får exakt det som står i centrala avtalet – det är både golv och tak.

Vill få till löneökningar lokalt

Gruvfacken fick inget gehör från IF Metall när man framförde sina lönekrav på 20 procent. Att Unionenklubben på LKAB skulle ställa liknande krav till Unionen centralt är inte aktuellt, enligt ordföranden.

– Nej, vi ska försöka få till det lokalt, men samtidigt måste man vara realistisk, säger Sakari Alanko.

Förutom att vara klubbordförande sitter Sakari Alanko även i Unionens delegation för industrin, som är med och förhandlar fram Industriavtalet, det så kallade märket. De dubbla stolarna förpliktigar.

– Ja det är inte alltid så lätt att sitta i en delegation som jag gör ju nu. Jag måste ta hänsyn till hela landet, inte bara gruvorna. Så jag har en förståelse varför facken inom industrin ställt de krav man gjort. Men samtidigt fungerar inte den lokala lönebildningen i landet på det sätt man hade hoppats.