Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så vill facken höja de lägsta lönerna

Unionen vill se en särskild satsning på de medlemmar som tjänar sämst – till exempel på callcenter. Men förslaget får kritik från arbetsgivarhåll som menar att det kommer leda till högre arbetslöshet.
Ola Rennstam Publicerad 7 november 2022, kl 06:00
Femhundrakronorssedlar i bunt (till vänster), ung man med headset (till höger).
Inflationen är rekordhög och mest utsatta är dem som tjänar sämst. Därför vill Unionen nu få upp lönerna för till exempel personal inom callcenterbranschen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

Facken inom industrin, där Unionen ingår, har nu spikat vilka krav man kommer att driva under den kommande avtalsrörelsen. Ett av dem är en särskild satsning på minst 1 600 kronor för att höja de lägsta lönerna i avtalen.

Unionens förhandlingschef, Martin Wästfelt, förklarar varför.

– Det är ett ansträngt läge och vi har gjort bedömningen att det finns goda skäl att satsa extra på den grupp som har de lägsta inkomsterna till följd av kostnadsökningarna i samhället, som den höga inflationen. Risken om inget görs är att de personerna får svårt att hantera sin hushållsekonomi, säger han.

Hans bedömning är att många faktorer inom svenskt näringsliv, och inom industrin i synnerhet, ser ganska bra ut och att det finns utrymme för en sådan satsning.

Lägstlöner vanligt i callcenterbranschen

De så kallade lägstlönerna finns i nästan samtliga av Unionens kollektivavtal men det är enbart i callcenterbranschen som de tillämpas fullt ut. Enkelt uttryckt innebär det att anställda i den branschen ligger kvar på ingångslönen år efter år och att skillnaden mot övriga löntagare på arbetsmarknaden växer.

Ingångslönen för en anställd i callcenterbranschen är idag 21 704 kronor för den som fyllt 24 år, och cirka 3 000 kronor lägre för de som är yngre. Det kan jämföras med medellönen bland Unionens yrkesverksamma medlemmar som ligger på 41 370 kronor.

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

– Jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden har Unionen ganska låga lägstlöner. Vår uppfattning är lägstlönera inte ska vara ingångslönen – och så är det inte heller på de allra flesta av våra områden, säger Martin Wästfelt.

Unionens förklaring till situationen är att callcenteryrket i många fall är ett ingångsyrke eller genomgångsyrke. Men samtidigt finns många callcenter på små orter i glesbygd där det inte är så lätt att hitta andra jobb och där personalen består av personer långt upp i åldrarna.

"Extra satsning enda vägen för löneökning"

Per Wallin, klubbordförande på callcenterföretaget Sitel i Sveg, före detta Sykes, är försiktigt positiv till Unionens krav på 1 600 kronor extra för de som tjänat minst.

– Mest optimalt vore ett avtal där det inte bara blir en ökning för oss som följer märket* varje år, men det har aldrig gått att få till. Så jag tror Unionens förslag med en extra satsning är den enda vägen för att få till en löneökning.

Samtidigt finns risken att höga lönepåslag kan få arbetsgivarna att dra åt sig öronen.

– Vi ägs av världens fjärde största callcenterföretag, blir det för dyrt på ett ställe lägger de ner den verksamheten. Det är den stora faran om vi pushar på för mycket och helt enkelt blir för dyra i drift. Vi finns till för att vi är billigare för kunden jämfört med om de skulle utföra uppdraget i egen regi, säger Per Wallin.

Almega: Fler kommer att bli arbetslösa

På arbetsgivarorganisationen Almega bekymras man av fackens krav på en särskild låglönesatsning.

– Vi har förståelse för hur man resonerar, ingen kan undgå att se att allt har blivit dyrare och att många människor kommer att få det besvärligt framöver. Men detta är en kortsiktig åtgärd som riskerar att göra fler arbetslösa, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef.

Almega vill hellre se att staten sänker skatten på arbete för de med lägst inkomster.

Stefan Koskinen
Stefan Koskinen

– Det vore bra för staten om man istället gjorde så att det lönade sig för fler att arbeta. Vi har relativt höga lägstlöner i Sverige och 160 000 långtidsarbetslösa som inte kommer in på arbetsmarknaden, höjs lägstlönerna blir tröskeln ännu högre för dem, säger Stefan Koskinen.

Han ser en risk att callcenterföretag i glesbygd flyttar sina anläggningar om fackens krav blir verklighet.

– Företagen lever idag under en stor kostnadspress med tuffa upphandlingar och det finns ingen alternativ arbetsmarknad i de här områden där man har lagt verksamheten.

Unionen: Inga arbetstillfällen riskeras

Men Unionen avfärdar oron för att callcenterarbetsgivarna skulle lägga ner verksamheten om lönerna skulle höjas till samma nivåer som gäller för övriga tjänstemän i den privata sektorn.

– Motståndet från arbetsgivarhåll kring den här frågan är massivt. Men nej, vi ser inte någon risk att arbetstillfällena skulle försvinna, säger Martin Wästfelt.

EU beslutade nyligen om att införa minimilöner, något både svenska fack och arbetsgivarorganisationer motsatt sig eftersom det riskerar att hota den svenska modellen. Men enligt Martin Wästfelt har EU:s inställning inte påverkat beslutet om att satsa extra på avtalens lägsta löner.

– Däremot är det viktigt för oss att visa hur vår arbetsmarknadsmodell fungerar och att man behöver lägstlöner i kollektivavtalen. Vi i Unionen tror på individuell och differentierad lönesättning men vi måste hantera den här situationen också. Att höja de lägsta lönerna i avtalen är en extra åtgärd här och nu.

*Fack och arbetsgivare inom industrin har sedan slutet av 1990-talet angett takten för löneökningarna på svensk arbetsmarknad. Själva nivån på löneökningarna är det som brukar kallas ”märket”. Det parterna kommer överens om blir normen för löneökningarna för alla löntagare.

Avtalsrörelse

Arbetsgivarna: Löneökningar på 2 procent

Löneökningar på 2 procent och ett engångsbelopp på 3 000 kronor. Det är Teknikföretagens bud i avtalsrörelsen. En sak är säker – parterna står långt ifrån varandra inför avtalsförhandlingarna.
Ola Rennstam Publicerad 21 december 2022, kl 14:09
Teknikföretagens företrädare på en presskonferens.
I dag presenterade Teknikföretagen sitt bud i avtalsrörelsen: 2 procent löneökning och en engångssumma på 3 000 kronor. Från vänster: Klas Wåhlberg, VD, Tomas Undin, förhandlingschef och Anna Nordin, biträdande förhandlingschef. Foto: Ola Rennstam

Avtalsrörelsen är igång – på riktigt. Under onsdagen presenterade Teknikföretagen sina krav inför de kommande förhandlingarna och det är en dyster bild som arbetsgivarsidan målar upp av svensk ekonomi och företagens situation.

Det bekymmersamma ekonomiska läget gör att Teknikföretagen för första gången kommer med ett siffersatt motbud. I korthet innebär förslaget löneökningar på 2,0 procent samt ett engångbelopp på 3 000 kronor i ett ettårigt avtal.

Facken inom industrin, där Unionen ingår tillsammans med IF Metall och Sveriges ingenjörer, står fast vid sina krav på ett lönelyft på 4,4 procent, som Kollega rapporterat om tidigare.

Parterna står med andra ord långt ifrån varandra och den stora stötestenen kommer att bli just lönenivåerna.

– Trycket i frågan är sådant att det finns anledning för oss att sätta ned foten tidigt. Fackens lönekrav är de högsta man ställt på 25 år. I förhandlingarna vill vi adressera det allvarliga ekonomiska läget. Det tycker vi inte att fackens krav gör, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin, som betonade att avtalsrörelsen inte kommer bli någon lätt övning och att många faktorer är osäkra.

Vill introducera engångssumma

De fackliga kraven skulle – om de blev verklighet – leda till försämrad konkurrenskraft, enligt Teknikföretagen. Som ett plåster på såren för den höga inflationen har arbetsgivarna i stället sneglat på Tyskland där arbetstagarna inom industrin har fått ett engångsbelopp. Och nu vill Teknikföretagen alltså se en modell med engångssumma på 3 000 kronor.

– Vi tycker att det är läge att introducera den här modellen som man jobbat med i flera europiska länder även på svensk arbetsmarknad, säger Tomas Undin.

Inflationen ligger på över tio procent. Hur stor roll kommer den parametern att spela under de kommande förhandlingarna?

– ­Motparterna har varit noga med att den höga inflationen inte är utgångspunkten i deras krav, sen får man konstatera att yrkandet är högre än någon gång tidigare. Jag kan förstå det att de måste anpassa sig till medlemmarnas situation. Men det finns mycket att vinna på att vi inte hamnar i en lång period med hög inflation, säger Tomas Undin.

– Diskussionen om inflation utgår från att företagen vunnit på den höga inflationen men så är inte fallet, det är svårt att förstå logiken varför en förlorare ska kompensera en annan förlorare.

"Vi står långt ifrån varandra"

Facken inom industrin har som väntat en annan bild av ekonomin och utrymmet för löneökningar. Unionen konstaterar att man ser god lönsamhet och konkurrenskraft för svensk industri, en produktion som ökat och ett kosntadsläge för svenska företag ligger under det europeiska snittet.

Facken noterar att de inte har hört några argument från motparten som fått dem att ändra sina krav.

– Vi står långt ifrån varandra som vi brukar göra. Både i synen på konkurrenskraft, arbetskraftskostnader och i de viktiga frågorna om lägstlöner, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Den fackliga sidan avfärdar arbetsgivarnas modell med ett engångsbelopp.

– Det är värt en halv tiondel för våra medlemmar och det är ingen modell som vi tror på. Konsekvensen av arbetsgivarnas förslag skulle bli ett ännu större reallönetapp. För dem som har det sämst skulle inte det inte bli något extra satsning över huvud taget, vilket skulle slå hårt mot dem som har störst behov, säger Martin Wästfelt.

Fackens förslag på en höjning av de lägsta lönerna med 1 600 kr skulle inom Teknikavtalet innebära en löneökning på 8 procent för en tjänsteman.

Teknikföretagens Tomas Undin är kritisk.

– Det finns ingen anledning att höja trösklarna in på våra medlemsföretag. Vi ska vara ärliga och säga att vi inte har många tjänstemän som ligger på de nivåerna. Men de lönenivåer vi sätter i avtalen gäller för alltid och vi vet inte vad som gäller i framtiden, säger han.

Förhandlingarna mellan parterna inom industrin sätter igång efter jul- och nyårshelgerna. Målet är att träffa ett nytt avtal senast 31 mars 2023.

Teknikföretagens bud:

Löneökning: 2,0 procent i ett 12-månaders avtal
Engångsbelopp: 3 000 kronor

Facken inom industrin:

Löneökning: 4,4 procent
Avsättningar till flexpension
Avtalens lägsta löner ska höjas med minst 1 600 kronor per månad (Unionen och IF Metall)
www.fackeninomindustrin.se