Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Anställda får klumpsumma i stället för retroaktiv lön

Några förflugna ord på intranätet gjorde att anställda på Hitachi ABB Power Grids får en sudd pengar i stället för retroaktiv lön från 1 april. Detta trots att det inte fanns med i det märkessättande Industriavtalet.
Johanna Rovira Publicerad 17 december 2020, kl 16:12
Fredrik Sandberg / TT
Hitachi ABB Power Grids anställda får en klump med pengar efter att arbetsgivaren "råkat" utlova retroaktiv lön. Fredrik Sandberg / TT

När det nya Industriavtalet kom i slutet av oktober, var många Unionenmedlemmar besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön från 1 april. Men på Hitachi ABB Power Grids hade arbetsgivaren i våras gått ut på företagets intranät och meddelat de anställda att de kunde räkna med retroaktiv lön.

Läs mer: Lokal besvikelse över utebliven löneökning

– Den utfästelsen höll vi fackliga fast vid. Man får stå sitt kast, säger Marie-Louise Frennesson, förtroendevald i Ludvika.

Karin Ulvemark, förtroendevald i Västerås, som satt med i förhandlingarna som Unionenrepresentant på Hitachi ABB Power Grids koncernfack, menar att diskussionen med arbetsgivaren var ganska rimlig efter att förhandlarna lagt sina argument på bordet.

– När Industriavtalet var klart var vi snopna över att vi skulle tappa löneökningen för april-oktober. Men vi hävdade att våra medlemmar förväntade sig en löneökning från 1 april. Många medlemmar vet inte vad prolongering av avtalet innebär.

På decemberlönen kommer flertalet av de 3 800 anställda på företaget, som finns i bland annat i Ludvika, Piteå, Västerås, Landskrona och Figeholm, få ett engångsbelopp på 3 400 kronor i stället för retroaktiv lön. Det motsvarar sju månader av individgarantin på 485 kronor och ges till alla som var anställda den 1 april och fortfarande är det, oavsett facktillhörighet.

– Vi begärde så klart ett mycket högre belopp som vi tyckte var rimligt, men det här var vad vi kunde enas om, säger Karin Ulvemark.

– Det är väl här man brukar ligga om man får ut lägstanivå annars, men det är okej. Det känns bra att arbetsgivaren stått för vad de lovade. Det blir en välkommen julklapp för många på decemberlönen, säger Marie-Louise Frennesson.

Själv får hon däremot inte ut ett öre av pengarna. Hon har blivit befordrad och fick ny lön i oktober, därför undantas hon och får inte en spänn till för någon av månaderna. Detsamma gäller för alla i företaget som fått ny lön någon gång sedan 1 april.

– Ja, jag missar detta och flera andra i min grupp också. Det känns lite skumt att vi undantas helt och hållet, men jag gissar på att det handlar om tidsbrist, säger Marie-Louise Frennesson.

– Vi frågade hur många det rörde sig om som fått lönen justerad under perioden och hur stora summor det rörde sig om, men det fick vi aldrig se. Vi utgick från att det inte var så många, säger Karin Ulvemark.

Foto på Marie Louise Frennesson: Lars Dahlström

Lön

Flexpension – så mycket ger den

42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

Snart får alla två procent

Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

 Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hittills nära 42 000 kronor

– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

Nu har vi fått till en slags målgång

För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

Unionen hotade med strejk

I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

Ingen rättighet gå ned i tid

När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tycks följa reglerna

Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

Flexpension i korthet

Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid