Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Anställda får klumpsumma i stället för retroaktiv lön

Några förflugna ord på intranätet gjorde att anställda på Hitachi ABB Power Grids får en sudd pengar i stället för retroaktiv lön från 1 april. Detta trots att det inte fanns med i det märkessättande Industriavtalet.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Hitachi ABB Power Grids anställda får en klump med pengar efter att arbetsgivaren "råkat" utlova retroaktiv lön. Fredrik Sandberg / TT

När det nya Industriavtalet kom i slutet av oktober, var många Unionenmedlemmar besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön från 1 april. Men på Hitachi ABB Power Grids hade arbetsgivaren i våras gått ut på företagets intranät och meddelat de anställda att de kunde räkna med retroaktiv lön.

Läs mer: Lokal besvikelse över utebliven löneökning

– Den utfästelsen höll vi fackliga fast vid. Man får stå sitt kast, säger Marie-Louise Frennesson, förtroendevald i Ludvika.

Karin Ulvemark, förtroendevald i Västerås, som satt med i förhandlingarna som Unionenrepresentant på Hitachi ABB Power Grids koncernfack, menar att diskussionen med arbetsgivaren var ganska rimlig efter att förhandlarna lagt sina argument på bordet.

– När Industriavtalet var klart var vi snopna över att vi skulle tappa löneökningen för april-oktober. Men vi hävdade att våra medlemmar förväntade sig en löneökning från 1 april. Många medlemmar vet inte vad prolongering av avtalet innebär.

På decemberlönen kommer flertalet av de 3 800 anställda på företaget, som finns i bland annat i Ludvika, Piteå, Västerås, Landskrona och Figeholm, få ett engångsbelopp på 3 400 kronor i stället för retroaktiv lön. Det motsvarar sju månader av individgarantin på 485 kronor och ges till alla som var anställda den 1 april och fortfarande är det, oavsett facktillhörighet.

– Vi begärde så klart ett mycket högre belopp som vi tyckte var rimligt, men det här var vad vi kunde enas om, säger Karin Ulvemark.

– Det är väl här man brukar ligga om man får ut lägstanivå annars, men det är okej. Det känns bra att arbetsgivaren stått för vad de lovade. Det blir en välkommen julklapp för många på decemberlönen, säger Marie-Louise Frennesson.

Själv får hon däremot inte ut ett öre av pengarna. Hon har blivit befordrad och fick ny lön i oktober, därför undantas hon och får inte en spänn till för någon av månaderna. Detsamma gäller för alla i företaget som fått ny lön någon gång sedan 1 april.

– Ja, jag missar detta och flera andra i min grupp också. Det känns lite skumt att vi undantas helt och hållet, men jag gissar på att det handlar om tidsbrist, säger Marie-Louise Frennesson.

– Vi frågade hur många det rörde sig om som fått lönen justerad under perioden och hur stora summor det rörde sig om, men det fick vi aldrig se. Vi utgick från att det inte var så många, säger Karin Ulvemark.

Foto på Marie Louise Frennesson: Lars Dahlström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.