Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så påverkar pandemin din lön

I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Susanne Spector, analytiker på Nordea, tror på ett treårigt avtal. Fredrik Sandberg / TT

Många kollektivavtal löpte ut sista mars i år. Om allt hade varit som vanligt hade därmed majoriteten av Unionens medlemmar fått en löneförhöjning den 1 april. Men så kom coronakrisen och fack och arbetsgivare enades om att förlänga avtalen och skjuta upp avtalsrörelsen till hösten. Planen är att de nya avtalen ska gälla från den 1 november i år.

Susanne Spector är analytiker på Nordea och expert på arbetsmarknadsfrågor. Hon tror på ett treårigt avtal med lägre löneökningar de första åren och lite högre det sista.

– En anledning till att vi tror på ett långt avtal är att pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv är villkorad med att nästa avtal ska gälla till 2023. Alternativen är antingen ett väldigt kort avtal på sex månader eller ett på 18 månader. Men fack och arbetsgivare har ganska stor samsyn och står inte särskilt långt ifrån varandra vad gäller löneförväntningarna på några års sikt. Vi tror på avtalade löneökningar på 1,8 procent i år och att vi sedan successivt rör oss mot 2-2,2 procent, säger hon.

I år blir det förmodligen inga retroaktiva löner – i så fall enbart från den 1 oktober, tror Susanne Spector.

På lite längre sikt kommer lönerna inte att påverkas särskilt mycket av pandemin, enligt Nordeas prognos. De kommande fem åren räknar Susanne Spector med en löneökningstakt liknande den vi har haft de senaste fem åren.

Läs mer Industriarbetsgivarna: 2020 ett förlorat år

– Historiskt har svenska löner i viss mån påverkats av konjunktursvängningar. Samtidigt har både arbetsgivare och fackförbund haft långsiktiga perspektiv i förhandlingarna. Det har inneburit att löneökningstakten inte har växlat upp så mycket i högkonjunktur och inte växlat ner så mycket i lågkonjunktur som de skulle ha gjort utan avtal, säger hon.

Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom, vill inte uttala sig om några siffror i kommande avtal, men pekar på att lönebildningen ska vara en stabiliserande faktor i samhällsekonomi, och inte påverkas alltför mycket av tillfälliga konjunktursvängningar.

Det finns dessutom tecken på att den ekonomiska återhämtningen kan gå fort, menar hon. Eftersom det den här gången inte rör sig om en finansiell kris som kan ge långvariga negativa effekter, står industrin redo att växla upp så fort ett vaccin är på plats.

–  Vår bild är att svensk industri var konkurrenskraftig när man gick in i krisen, då klarar man sådana här utmaningar också.

Pandemin kan till och med ha positiva effekter på sikt, särskilt för vissa tjänstemän som har en stark ställning på arbetsmarknaden.

– Det vi ser nu är att företag gör strukturella förändringar och effektiviserar. Pandemin driver på digitaliseringen och påverkar sammansättningen av personalstyrkan, efterfrågan på högkvalificerad personal ökar ännu mer.

Det i sin tur borde leda till en ökad kompetensutveckling, resonerar hon. För arbetslösa är utbildning ofta vägen till nytt jobb, samtidigt finns det tid för dem som är permitterade att gå kortare kurser. Den relativa stiltjen i ekonomin skapar också nya möjligheter för arbetsgivarna. 

– Vissa typer av kompetenser kommer det fortfarande vara svåra att rekrytera, därför måste arbetsgivarna satsa på att utveckla den befintliga personalen också. Det finns det större utrymme för nu.

(Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl/TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.