Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Så påverkar pandemin din lön

I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Susanne Spector, analytiker på Nordea, tror på ett treårigt avtal. Fredrik Sandberg / TT

Många kollektivavtal löpte ut sista mars i år. Om allt hade varit som vanligt hade därmed majoriteten av Unionens medlemmar fått en löneförhöjning den 1 april. Men så kom coronakrisen och fack och arbetsgivare enades om att förlänga avtalen och skjuta upp avtalsrörelsen till hösten. Planen är att de nya avtalen ska gälla från den 1 november i år.

Susanne Spector är analytiker på Nordea och expert på arbetsmarknadsfrågor. Hon tror på ett treårigt avtal med lägre löneökningar de första åren och lite högre det sista.

– En anledning till att vi tror på ett långt avtal är att pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv är villkorad med att nästa avtal ska gälla till 2023. Alternativen är antingen ett väldigt kort avtal på sex månader eller ett på 18 månader. Men fack och arbetsgivare har ganska stor samsyn och står inte särskilt långt ifrån varandra vad gäller löneförväntningarna på några års sikt. Vi tror på avtalade löneökningar på 1,8 procent i år och att vi sedan successivt rör oss mot 2-2,2 procent, säger hon.

I år blir det förmodligen inga retroaktiva löner – i så fall enbart från den 1 oktober, tror Susanne Spector.

På lite längre sikt kommer lönerna inte att påverkas särskilt mycket av pandemin, enligt Nordeas prognos. De kommande fem åren räknar Susanne Spector med en löneökningstakt liknande den vi har haft de senaste fem åren.

Läs mer Industriarbetsgivarna: 2020 ett förlorat år

– Historiskt har svenska löner i viss mån påverkats av konjunktursvängningar. Samtidigt har både arbetsgivare och fackförbund haft långsiktiga perspektiv i förhandlingarna. Det har inneburit att löneökningstakten inte har växlat upp så mycket i högkonjunktur och inte växlat ner så mycket i lågkonjunktur som de skulle ha gjort utan avtal, säger hon.

Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom, vill inte uttala sig om några siffror i kommande avtal, men pekar på att lönebildningen ska vara en stabiliserande faktor i samhällsekonomi, och inte påverkas alltför mycket av tillfälliga konjunktursvängningar.

Det finns dessutom tecken på att den ekonomiska återhämtningen kan gå fort, menar hon. Eftersom det den här gången inte rör sig om en finansiell kris som kan ge långvariga negativa effekter, står industrin redo att växla upp så fort ett vaccin är på plats.

–  Vår bild är att svensk industri var konkurrenskraftig när man gick in i krisen, då klarar man sådana här utmaningar också.

Pandemin kan till och med ha positiva effekter på sikt, särskilt för vissa tjänstemän som har en stark ställning på arbetsmarknaden.

– Det vi ser nu är att företag gör strukturella förändringar och effektiviserar. Pandemin driver på digitaliseringen och påverkar sammansättningen av personalstyrkan, efterfrågan på högkvalificerad personal ökar ännu mer.

Det i sin tur borde leda till en ökad kompetensutveckling, resonerar hon. För arbetslösa är utbildning ofta vägen till nytt jobb, samtidigt finns det tid för dem som är permitterade att gå kortare kurser. Den relativa stiltjen i ekonomin skapar också nya möjligheter för arbetsgivarna. 

– Vissa typer av kompetenser kommer det fortfarande vara svåra att rekrytera, därför måste arbetsgivarna satsa på att utveckla den befintliga personalen också. Det finns det större utrymme för nu.

(Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl/TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna vill slopa kortare arbetstid

Teknikföretagen vill ha bort alla överenskommelser om kortare arbetstid. De vill också se låga löneökningar. Idag växlade fack och arbetsgivare avtalskrav.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 19 december 2024, kl 10:08
Avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen.
Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid och vill se lägre löneökningar. Facken kräver 4,2% löneökning och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Till vänster, Pia Sandvik, Teknikföretagen, till höger Peter Hellberg, Unionen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

I november krävde Facken inom industrin 4,2 procent i löneökningar nästa år. Arbetsgivarna kallade siffran ”fullkomligt orealistisk” och i dag kom Teknikföretagen som företräder majoriteten av alla teknikföretag med sitt motbud. Organisationen nämnde ingen procentsiffra, men vill se betydligt lägre löneökningar.

På en presskonferens under morgonen fokuserade Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, på de orosmoln som finns i omvärlden. Hon lyfte bland annat kriget i Ukraina, Donald Trumps utlovade handelshinder och den svaga ekonomin i flera EU-länder.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin.  Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.

Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid

På pressträffen medverkade också IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. De försvarar kravet på 4,2 procent i löneökningar.

Svensk industri står stark och då ska våra medlemmar, som bidrar till framgången, få ta del av den vinst man är med och bidrar till, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Han understryker att framtidsutsikterna för ekonomin inte är så dystra som arbetsgivarna försöker göra gällande.

– Det stämmer att vi befinner oss i en lågkonjunktur men det kommer att vända under 2025. I det läget när världskonjunkturen vänder uppåt igen har svenska företag en väldigt bra position. Det är inte sant att vi bara blickar bakåt och ska ha kompensation för minskad köpkraft som arbetsgivarna påstår, utan vi blickar framåt.

Facken kräver arbetstidsförkortning

I nästa års avtalsrörelse kräver facken dessutom kortare arbetstid, utöver de överenskommelser som slutits tidigare. Exakt hur mycket arbetstiden ska kortas har de ännu inte meddelat.

Arbetsgivarna är starkt kritiska till kortare arbetstid. Teknikföretagen tänker inte gå med på att arbetstiden sänks ytterligare och vill dessutom ha bort de överenskommelser som slutits i tidigare avtal.

Anledningen är diskussionen om att arbetstiden ska kortas med lagstiftning. Teknikföretagen vill ha en modell som gör att företagen inte behöver följa tidigare avtal om arbetstiden kortas via lag.

– Vi kan inte riskera att våra medlemsföretag får stå med förkortad arbetstid både genom lagstiftning och genom avtal. Därför kräver vi att överenskommelser om kortare arbetstid fasas ut eller avvecklas, säger Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef.

Enligt Teknikföretagen uppger hälften av deras större medlemsföretag att de skulle överväga att flytta utomlands vid en lagstiftad arbetstidsförkortning. 
– Och många av våra mindre medlemsföretag – med färre än 20 anställda – skulle behöva stänga butiken, säger Tomas Undin.

Arbetsgivarnas förslag möttes inte av några ovationer från fackligt håll.
Arbetsgivarna tar höjd för något som inte finns på bordet, det handlar om en utredning i en arbetsgrupp i ett parti (Socialdemokraterna red anm.) i Sveriges riksdag. Vi vill ge en tydlig signal att parterna tar ansvar i frågan om arbetstidsförkortning så vi får bort trycket från politiken, säger Peter Hellberg.

Jobb på obekväma tider ska ge ledighet

Förutom det gemensamma fackliga lönekravet på 4,2 procent presenterade fackförbunden egna frågor som de kommer att driva i nästa års avtalsrörelse. Unionen vill exempelvis att tjänstemän som jobbar eller har arbetsresor på obekväma tider ska kunna välja att ersättas ekonomiskt eller med ledig tid.

Unionen kräver ingen särskild satsning på de lägsta lönerna i avtalen – vad beror det på?

I normalfallet vill vi höja lägstalönerna med procenten men av och till ser vi att lägstalönerna halkat efter och då yrkar vi på sådana satsningar. Eftersom vi gjorde en sådan justering för två år sedan har vi inte gjort det den här gången, säger Peter Hellberg.

Avtalet som arbetsgivarna och facken inom industrin nu förhandlar om kallas Industriavtalet. Det är viktigt även för anställda i andra branscher eftersom avtalet blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas. Många löper ut 31 mars nästa år.

 

Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen
500 kollektivavtal ska förhandlas om 2025. Fack och arbetsgivare växlar avtalskrav. Teknikföretagen säger nej till kortare arbetstid, medan facken kräver 4,2% löneökning. Från vänster. Pia Sandvik, Tomas Undin och Anna Nordin från Teknikföretagen. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.