Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Mobbningsjouren - din vän i nöden
Utfryst, baktalad eller trakasserad på jobbet? Här är organisationen som hjälper hundratals mobbade. ”Vi räddar både förstånd och liv”, säger Tori Rubenzon på Mobbningsjouren, ett slags Bris för vuxna.Tillhör du en av de tre kategorier som löper större risk att utsättas?
Den som diskrimineras på sin arbetsplats på grund av etnicitet eller handikapp kan vända sig till diskrimineringsombudsmannen, DO. Vid våld eller hot på jobbet kopplas polisen in. Och när det skett ett brott mot arbetsrätten kan facket driva ärendet i domstol.
Men vilka chanser till hjälp och upprättelse har den som utsätts för mobbning i arbetslivet? Det dystra svaret lyder: Inte stora. Samhälle, rättsväsende, arbetsgivare och fack lämnar många gånger de mobbade i sticket.
Vi har räddat förstånd och liv på många människor.
Hoppet står till ideella organisationer som Mobbningsjouren, MOD. Föreningen har arbetat mot kränkande särbehandling i arbetslivet sedan 2009 och driver sin jourverksamhet året om.
De flesta av föreningens medlemmar har egen erfarenhet av mobbning – och framför allt av att ta sig ur den.
– Vi erbjuder stöd. Vi förstår, och kan bekräfta insikter som de som hör av sig tror sig vara ensamma om. Att veta att vi finns är oerhört viktigt när man inte vet vart man ska vända sig för stöd och vägledning. Vi kan ge hjälp till självhjälp och ge råd om hur man går vidare, säger Tori Rubenzon, en av föreningens grundare.
Vi träffar henne på MOD:s kansli, ett krypin med sparsmakad möblering, i Föreningarnas hus i centrala Luleå. Det är härifrån föreningens kärntrupp sköter ruljangsen, vid sidan om sina ordinarie arbeten.
Tori Rubenzon är till exempel terapeut till vardags och driver en kbt-mottagning. Genom årens lopp har hon och hennes kollegor bokstavligen utgjort en livlina för människor i djup kris.
– Vi har räddat förstånd och liv på många människor. Runt 300 självmord per år i landet har koppling till mobbning – det uppmärksammade Krokoms-fallet är bara ett av många exempel, säger Tori Rubenzon.
Personerna som kontaktar MOD kommer från hela landet, har alla tänkbara yrken och bakgrunder och fördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Däremot är andelen personer i övre medelåldern överrepresenterad, liksom de som jobbar inom vård och omsorg.
Dåligt ledarskap är grunden för all mobbning.
Den som agerar på ett tidigt stadium har större chanser att komma ur en mobbningssituation med hälsan och förståndet i behåll. Dessvärre väntar många för länge. De som kontaktar MOD är ofta i dåligt skick psykiskt – nedbrutna och ibland oförmögna att föra sin egen talan.
– När det har gått lång tid är mycket inflammerat och den utsatte känner ofta skuld och skam, och människor i kris blir irrationella. Vi försöker visa att felet i stället ligger hos dem som utför handlingarna. Och hur stark man än är så måste man ha hjälp – ingen klarar detta fruktansvärda psykiska våld på egen hand.
Arbetsmiljöverkets statistik visar att kränkande särbehandling ökar i arbetslivet. Signalerna till MOD och andra antimobbningsorganisationer visar att handlingarna dessutom blir allt grövre. Tori Rubenzon tycker att det är människors etik som brister.
– Mobbning är inte känslor, upplevelser eller tyckande – det är förakt för en människa. Var och en av oss har ett medmänskligt ansvar att bemöta alla med respekt, och att reagera om det förekommer mobbning på arbetsplatsen.
MOD har identifierat tre kategorier som löper större risk än andra att bli utsatta:
- De som är ofarliga i sin position eller inte sätter ner foten inför orättvisor.
- De som är jätteduktiga på sitt jobb och väcker avundsjuka och missunnsamhet.
- De som är rakryggade och rättrådiga, whistleblowers som står för etik och kan vara ett hot genom att påtala missförhållanden.
Men ett dåligt ledarskap är grunden för all mobbning, menar Tori Rubenzon.
Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel...
– Vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling, men vem som helst kan inte utföra den. Stress tar fram våra primitiva sidor, även om det inte är någon ursäkt för att bete sig illa. En bra chef låter aldrig det ske och med ett bra ledarskap förekommer ingen mobbning.
– Vi behöver inte gilla varandra men det måste finnas respekt för olikheter. Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel för att över huvud taget kunna vara på en arbetsplats, säger Tori Rubenzon.
Arbetsgivarna vill ofta köpa ut den som blir mobbad, i stället för att ta itu med problemen. Och facken rekommenderar många gånger medlemmen att ta erbjudandet om några extra månadslöner. Tori Rubenzon är kritisk.
– Precis som i skolans värld flyttar man på den mobbade, inte på mobbarna – det måste vi ändra på. Facken måste sätta ner foten och se till att arbetsgivaren inte smiter från sitt ansvar. Händer inget måste arbetsmiljöombudet lägga en ”6:6:a”, alltså kräva att arbetsgivaren åtgärdar missförhållandena.
– De vi kommer i kontakt med ger exakt samma bild: Facket ger ofta inget stöd och drar sig för att ingripa eftersom alla inblandade är medlemmar. Men om mängden alltid har rätt, har den utsatte ingen chans.
Föreningen MOD
Mobbningsjouren bildades 2009 för att motverka diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet. Förutom akutstöd ordnar föreningen självhjälpsgrupper och utbildningar.
Föreningens representanter kan följa med som bisittare vid fackliga förhandlingar.
Man delar årligen ut Civilkuragepriset, som förra året tilldelades journalisten Maciej Zaremba.
MOD vill införa ett system där arbetsplatser certifieras mot mobbning och att Sverige tar efter den norska modellen med faktautredningar. Det innebär att oberoende personer omgående går till botten med vad som verkligen hänt och lägger känslor och upplevelser åt sidan. Enligt föreningen skulle denna modell medföra en stor besparing – både för samhällsekonomin och individen.
– Det är inget fel på den svenska lagstiftningen, utan på tillämpningen. Man säger ofta att ord står mot ord och att mobbning är svår att bevisa, men i Norge har man lyckats, säger Tori Rubenzon.
Andra föreningar som hjälper mobbade
- foreningenstopp.se – mot kränkande särbehandling i arbetslivet.
- om-m-m.se – organisation mot mobbning, för ett värdigt arbetsliv.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att nio procent någon gång har varit utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet. En undersökning som Kollega gjorde 2013 visade att fyra av tio Unionenmedlemmar har upplevt mobbning på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Klart: Nu ska koldioxiden fångas in
Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.
Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.
– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan.
Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.
Beslut om att satsa på att fånga koldioxid
I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.
Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden.
Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.
– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.
På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.
– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.
Ska leda till negativa utsläpp
Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten.
Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.
– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.
Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp.
– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn.
Parisavtalet
- Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016.
- Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
- Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
Kritik från andra forskare
Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:
– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?
Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.
– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.
Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.
– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.
Är det inte viktigt att någon går före?
– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.
Exergis vd håller inte med om kritiken
Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.
– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.
Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?
– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.
Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?
– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert.
Bärbara gasvarnare ett måste
En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen.
– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson.
Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).
– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.
Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls.
– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.
Torbjörn Tenfält
Förgiftning vid 10 procent koldioxid
- 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
- I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
- Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.
Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.
Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?
– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.
Ja till kaffe - en oskriven regel?
Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.
Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.
– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.
Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.
– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.
Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt
I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.
Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?
– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.
Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person
Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid.
Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.
8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen
Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart.
1. Fokustid på förmiddagen
Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration.
2. Möten och rutinjobb efter lunch
På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen.
3. Håll möten 45 minuter eller mindre
Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten.
4. Många kortpauser
Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar.
5. Gå inte från en skärm till en annan
Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.
6. Undvik boka möten på varandra
Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen.
7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv
Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis.
8. Har du problem – snacka med chefen eller facket
Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.
