Tog du ”Baddaren” som barn? Eller har du lyckats fylla i en komplett Linkedin-profil? Det här är vardagliga exempel på hur spelmekanismer används för att locka till handling. Olika moment klaras av, som att ”koka kaffe” eller helt enkelt fylla i ett formulär. Det går framåt. Och man får en belöning, antingen i form av en liten metallbricka eller genom bekräftelsen att ett procentfält blir fullt.

Spelifiering, eller gamification som är den engelska termen, används framför allt för att lära ut eller påverka beteenden. Inom HR ökar intresset för metoden. Fastighetsbolaget Vasakronan lät göra ett quiz för att informera alla medarbetare om sin uppförandekod. Den digitala frågeleken ersatte policydokument och dragningar av chefer med powerpoints. Ett tiotal frågor gjordes på tid och det fanns priser att vinna.

– Vi ville låta medarbetarna på ett mer lekfullt sätt ta till sig saker som är oerhört viktiga men som kan upplevas som torra och tråkiga, säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan.

Så många som 85 procent gjorde quizet. En färsk medarbetarundersökning visar att det finns ett stort engagemang i företaget, vilket hon tolkar som att uppförandekoden är högst levande.

Den digitala frågeleken ersatte policydokument och powerpoints

Nu funderar Vasakronan på en spelifieringslösning för att introducera och lära nya medarbetare att hitta i det aktivitetsbaserade huvudkontoret genom att knipsa kontroller, som vid orientering. Nyligen lanserades ett quiz för att öka kunskaperna om den nya dataskyddsförordningen GDPR.

– Många medarbetare gillar att testa grejer och är tävlingsinriktade. Men alla är ju inte roade av tävlingar och spel. Eller har sådana referenser. Vi försöker därför erbjuda en palett med olika sätt att lära sig, säger hon.

Att lyckas med spelifiering handlar enligt Cecilia Söderström mycket om hur man utformar budskapet. Ämnen som antikorruption och jämställdhet bör man enligt henne inte skoja bort alltför mycket. Hon får medhåll av Kristina Björkman, senior rådgivare och spelutvecklare på IUS Innovation, som designar spel och använder spelifiering bland annat för lärande.

– Kontexten och målgruppen är väldigt viktiga faktorer. Ställer man fel frågor i ett quiz kan man kränka människor. Det finns också ett exempel på en pilotstudie där man använde spelifiering för att få bilförare att spara bensin. Men det fick man sluta med eftersom förarna fokuserade mer på spelet än på körningen. Helheten är jätteviktig, säger Kristina Björkman.

Hon ser spelifiering som att ta inspiration från spel för att uppnå något, att göra det tråkiga roligt.

– Människan har spelat spel i alla tider. Men spelifiering passar extra bra i dag när vi är vana vid snabba kickar. Det är tråkigt att gå in i ett system som enbart är funktionellt, som de flesta tidsrapporteringssystem. Om vi har kul blir vi mer motiverade, säger hon.

Ett quiz i stället för policydokument – finns det en risk att det blir för ytligt?
– Ja, men i det här fallet är det kanske bättre med ytlig kunskap än ingen kunskap alls.

Spelifiering kan användas på många sätt. Vanliga stegräknartävlingar är också en form av spelifiering och besläktat med det Nobelprisbelönta begreppet nudging, att ge små knuffar i rätt riktning. Spelappen Sparkr, som Kristina Björkman och hennes kolleger tagit fram, är ett verktyg för att öka den aktiva arbetskulturen. Varje månad har ett tema, till exempel kommunikation, stress och vila. Olika aktiviteter görs enskilt eller tillsammans. Man kan följa sin egen och kollegernas utveckling längs en digital stig.

– Spelifiering börjar komma in i en mer mogen fas. Nu börjar väldigt många veta att det finns, säger Kristina Björkman.

Olav Törnblom, vd på Millionmind, som utvecklar avancerade quiz med spelifiering som metod, bekräftar det.

– Tidigare sa kunderna: ”Vi jobbar inte med spel.” Men nu inser de nyttan med att paketera information på ett underhållande sätt. Och att man då också bygger varumärke. Det har skett en stor förändring de senaste fem åren, säger han.

Allt fler företag hör till exempel av sig och vill ha hjälp med att skapa ett levande intranät. De har insett att spelifiering engagerar, bidrar till att hålla intresset vid liv och är ett bra sätt att nå fram genom kommunikationsbruset.

– Smarta mobiler och sociala medier har definitivt tagit suget efter spelifiering ytterligare ett steg längre. Vi förväntar oss att innehåll ska vara roligt, inte minst de yngre. Och det gäller även kommunikationen från arbetsgivarna.

Text: Cajsa Högberg