Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Tog du ”Baddaren” som barn? Eller har du lyckats fylla i en komplett Linkedin-profil? Det här är vardagliga exempel på hur spelmekanismer används för att locka till handling. Olika moment klaras av, som att ”koka kaffe” eller helt enkelt fylla i ett formulär. Det går framåt. Och man får en belöning, antingen i form av en liten metallbricka eller genom bekräftelsen att ett procentfält blir fullt.
Spelifiering, eller gamification som är den engelska termen, används framför allt för att lära ut eller påverka beteenden. Inom HR ökar intresset för metoden. Fastighetsbolaget Vasakronan lät göra ett quiz för att informera alla medarbetare om sin uppförandekod. Den digitala frågeleken ersatte policydokument och dragningar av chefer med powerpoints. Ett tiotal frågor gjordes på tid och det fanns priser att vinna.
– Vi ville låta medarbetarna på ett mer lekfullt sätt ta till sig saker som är oerhört viktiga men som kan upplevas som torra och tråkiga, säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan.
Så många som 85 procent gjorde quizet. En färsk medarbetarundersökning visar att det finns ett stort engagemang i företaget, vilket hon tolkar som att uppförandekoden är högst levande.
Den digitala frågeleken ersatte policydokument och powerpoints
Nu funderar Vasakronan på en spelifieringslösning för att introducera och lära nya medarbetare att hitta i det aktivitetsbaserade huvudkontoret genom att knipsa kontroller, som vid orientering. Nyligen lanserades ett quiz för att öka kunskaperna om den nya dataskyddsförordningen GDPR.
– Många medarbetare gillar att testa grejer och är tävlingsinriktade. Men alla är ju inte roade av tävlingar och spel. Eller har sådana referenser. Vi försöker därför erbjuda en palett med olika sätt att lära sig, säger hon.
Att lyckas med spelifiering handlar enligt Cecilia Söderström mycket om hur man utformar budskapet. Ämnen som antikorruption och jämställdhet bör man enligt henne inte skoja bort alltför mycket. Hon får medhåll av Kristina Björkman, senior rådgivare och spelutvecklare på IUS Innovation, som designar spel och använder spelifiering bland annat för lärande.
– Kontexten och målgruppen är väldigt viktiga faktorer. Ställer man fel frågor i ett quiz kan man kränka människor. Det finns också ett exempel på en pilotstudie där man använde spelifiering för att få bilförare att spara bensin. Men det fick man sluta med eftersom förarna fokuserade mer på spelet än på körningen. Helheten är jätteviktig, säger Kristina Björkman.
Hon ser spelifiering som att ta inspiration från spel för att uppnå något, att göra det tråkiga roligt.
– Människan har spelat spel i alla tider. Men spelifiering passar extra bra i dag när vi är vana vid snabba kickar. Det är tråkigt att gå in i ett system som enbart är funktionellt, som de flesta tidsrapporteringssystem. Om vi har kul blir vi mer motiverade, säger hon.
Ett quiz i stället för policydokument – finns det en risk att det blir för ytligt?
– Ja, men i det här fallet är det kanske bättre med ytlig kunskap än ingen kunskap alls.
Spelifiering kan användas på många sätt. Vanliga stegräknartävlingar är också en form av spelifiering och besläktat med det Nobelprisbelönta begreppet nudging, att ge små knuffar i rätt riktning. Spelappen Sparkr, som Kristina Björkman och hennes kolleger tagit fram, är ett verktyg för att öka den aktiva arbetskulturen. Varje månad har ett tema, till exempel kommunikation, stress och vila. Olika aktiviteter görs enskilt eller tillsammans. Man kan följa sin egen och kollegernas utveckling längs en digital stig.
– Spelifiering börjar komma in i en mer mogen fas. Nu börjar väldigt många veta att det finns, säger Kristina Björkman.
Olav Törnblom, vd på Millionmind, som utvecklar avancerade quiz med spelifiering som metod, bekräftar det.
– Tidigare sa kunderna: ”Vi jobbar inte med spel.” Men nu inser de nyttan med att paketera information på ett underhållande sätt. Och att man då också bygger varumärke. Det har skett en stor förändring de senaste fem åren, säger han.
Allt fler företag hör till exempel av sig och vill ha hjälp med att skapa ett levande intranät. De har insett att spelifiering engagerar, bidrar till att hålla intresset vid liv och är ett bra sätt att nå fram genom kommunikationsbruset.
– Smarta mobiler och sociala medier har definitivt tagit suget efter spelifiering ytterligare ett steg längre. Vi förväntar oss att innehåll ska vara roligt, inte minst de yngre. Och det gäller även kommunikationen från arbetsgivarna.
Text: Cajsa Högberg
Spelifiering innebär att man använder de mekanismer som finns i spel, både analoga och digitala, för att öka intresse och engagemang. Det används exempelvis i undervisningssyfte eller för att påverka beteendemönster.
Spelmekanismerna som används inom spelifiering är progression (att man avancerar), att man når olika nivåer (levels), poäng (scores), blir rankad och får utmärkelser (badges) eller andra former av belöningar. Oftast finns också en topplista och en tidsfaktor. Det kan vara allt från enkla quiz till mer avancerade upplägg.
Spelifiering har fått en skjuts av digitaliseringen men förekommer även i analog form. Det används i många olika branscher. Några exempel på hur det används i arbetslivet är quiz om ett företags uppförandekod, GDPR, CSR-arbete, spel för att introducera nyanställda eller för att lära ut nya begrepp och arbetssätt.
PASSAR SPELIFIERING ALL HR-VERKSAMHET?
Sebastian Wettemark, vd för Wiltfire, som sysslar med kulturförändringar:
– Spelifiering har en lättsamhet i sig. En organisation som har problem på grund av sin kultur ska inte ägna sig åt spelifiering utan ta tag i problemen i stället. Man måste också anpassa spelifiering utifrån verksamhet och medarbetare. Ett jätteseriöst företag inom finans eller juridik eller en myndighet ska kanske inte använda sig av spelifiering.
– En stark trend just nu, parallellt med spelifiering, är autencitet. Kopplar man ihop de båda, tävlingsmomentet och organisationens tonalitet, blir det bra. Målet är att medarbetarna ska känna sig som en del av något och få något tillbaka.
Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.
Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.
Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.
Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.
Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.
Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.
– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.
På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.
– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.
Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.
Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.
– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.
Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv.
Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten.
– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.
Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.
SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.
– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.
Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.
– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.
Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.
Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.
– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.
Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.
– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.
Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.
– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.
Tycker folk att det är jobbigt?
– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.
Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.
– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.
Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.
– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.
Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.
– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad.
Kan alla lära sig att bli en bra chef?
– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.
SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.
– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.
Hur gör du det?
– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.
Kan du fira egna framgångar?
– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.
Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?
– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.
Namn: Charlotta Sund
Gör: Vd för SSC.
Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."
