Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så känner du igen monstren på videomötet

Erkänn att du funderat över om dina kollegor förvandlats till monster under coronaisoleringen. Flera medarbetare beter sig minst sagt udda under videomötena och väcker en oförklarlig blodtörst hos dig.
Johanna Rovira Publicerad
En suddig figur i huva.
Du vet inte om hen är där, för hen syns aldrig i bild och sitter mestadels tyst under mötena. Det enda du ser är Skypespökets initialer eller en fantombild. Foto: Shutterstock

Det påstås att hemarbetet i kombination med att många bara ses via Teams, Skype, Zoom, Google meet gör oss trötta och mer irriterade på varandra. Det sägs bero på att vi måste fokusera mer eftersom vi inte ser varandras kroppsspråk, ansiktsuttryck eller hör varandras ton- och röstläge. Vi går också miste om det där småtrevliga kallpratet vid kaffeautomaten, som fyller en sorts smörjande funktion på en arbetsplats och gör att man inte tycker kollegorna är totalt puckade hela tiden.

Men tänk om tröttheten och irritationen över kollegorna i själva verket beror på något annat? Tänk om coronaviruset bara är en avledningsmanöver, ett sätt att bana väg för det verkliga viruset som sakta men säkert förvandlar oss alla till de monster du redan sett åtskilliga tecken av på videomötena.
 

Videovampyren


Foto: Shutterstock

Hörs jag? Ser ni mig? För en videovampyr är det viktigt att stå i centrum, att höras och synas. Videomötena blir vampyrens enda verkliga chans att suga musten ur sina kollegor och då måste hen förstås försäkra sig om att alla verkligen lyssnar. Får videovampyren ordet släpper hen det inte i från sig i första taget. Hen filibustrar ofta och gärna eftersom hen upptäckt att kollegorna har svårare att avbryta under videomötena än IRL. De intetsägande, oftast självupptagna monologerna har en totalt urlakande effekt – får dig att vilja driva en påle genom ditt eget hjärta bara för att slippa höra mer.

Skypespöket


Foto: Shutterstock

Du vet inte om hen är där, för hen syns aldrig i bild och hen sitter mestadels tyst under mötena. Det enda du ser är Skypespökets initialer eller en fantombild. Ibland kan det fladdra förbi något vagt och världsfrånvänt uttalande som får resten av deltagarna att skruva oroligt på sig. Om de överhuvudtaget hör vad hen säger – oftast uppfattar man bara fragment av spröda viskningar, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för den som låtsas ha hört och sedan sitter där med skägget i ektoplasman.

Zoomzombien


Foto: Shutterstock

Insjunkna kinder, döda ögon, livlöst hår och glåmig hy – apatisk stirrar Zoomzombien ut från skärmen och du känner hur livsandarna lämnar även dig vid blotta åsynen. Till skillnad mot andra bryr sig Zoomzombien inte om att stajla bakgrunden, fixa ljussättning och vinklar för att dölja eventuella diskhögar, dubbelhakor och rynkor. De senaste två månaderna har hen haft samma flanellskjorta varje möte – det är bara fläckarna av hjärnsubstans som är nya. Då och då vaknar Zoomzombien upp ur sin dvala och kommer med en idé som är identiskt med det gruppen ältat de senaste 20 minuterna.

Meetmonstret


Foto: Colourbox

Detta vidunder var förmodligen skoningslöst redan pre-corona, men dess olater har förstärkts rejält under videokonferensen. Bryr sig föga om mute-knappen utan delar ogenerat med sig av smackningar, sörplande, harklingar, hostningar, brakare (som monstret bortförklarar med att det pågår ombyggnad i huset) och andra icke-välkomna oljud. Har heller inget till övers för handuppräckningsknappen, utan avbryter gärna andra i tid och otid med mer eller mindre oövertänkta reflektioner.

Hangouthäxan


Foto: Shutterstock

Sur och illvillig kritiserar Hangouthäxan allt och alla. Kommenterar din frisyr: (Har du precis stigit ur sängen eller?) Recenserar din bakgrund: (Värst vad du har många uppstoppade fåglar hemma! eller Jaså … Teppanyakihäll minsann! Fint ska det va.) Insinuerar saker: (Jag ser att det blev ett och annat glas i går). Levererar ohemula påhopp och en himla massa utropstecken (Tala högre! Stäng av mikrofonen om du ska sörpla!). Dissar dina goda idéer men drar sig inte för att uppmuntra helt ogörliga projekt, så länge hen slipper göra dem själv. 

Teamtrollet


Foto: Shutterstock

Nu när hen inte längre kan göra sig lustig på din bekostnad genom att tapetsera ditt skrivbord med post-it-lappar, får denne clown till kollega ta till nya metoder för att få utlopp för sitt trängande tramsbehov. Stänga av din mikrofon mitt under din presentation. Låtsas som att uppkopplingen hängt sig genom att ”frysa” mitt i en mening. Trixa med dina inställningar som avslöjar dig i prekära situationer – möjligheterna att hitta på djävulskap är oändliga för ett teamtroll med lite teknisk kompetens.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.