Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför blir du trött av videomöten

Känner du dig dränerad på energi efter att du suttit i ett videomöte på jobbet? Du är inte ensam. Zoomfatigue eller zoomtrötthet har blivit ett begrepp i tider av distansarbete.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
Det är inte konstigt om du blir trött och seg efter ett långt videomöte. Din hjärna har fått jobba hårdare än under ett fysiskt möte. Shutterstock

Aldrig har vi väl suttit så mycket framför skärmarna i möten med chefer och kollegor som nu när livet manar till social distansering. I december förra året hade det digitala mötesverktyget Zoom drygt 10 miljoner användare, nu är det 200 miljoner som träffas virtuellt på jobbet, i skolan och privat via just Zoom.

Och visst är det fantastiskt att det finns Zoom, Skype och andra verktyg som möjliggör att vi kan arbeta och umgås, om än via skärmar, effektivt och smittfritt. Men det finns även baksidor. 

Har du också märkt att du blir tröttare efter ett videomöte jämfört med ett verkligt fysiskt möte?

Zoom fatigue eller, zoomtrötthet har blivit ett begrepp. Det handlar just om att vi tar slut, mentalt, efter att ha suttit i skärmmöten. Forskare förklarar det med att våra hjärnor måste fokusera mycket mer när vi kommunicerar via video eftersom vi inte ser varandras kroppsspråk. Det är mer krävande att förstå vad som sägs, eller rättare sagt inte sägs, när vi bara ser ett par huvuden på skärmen.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Andra anledningar till att videomöten är mer utmattande är att vi inte är vana att se oss själva hela tiden. Tystnaden som uppstår är också jobbig att greppa då vi inte kan läsa av varandras kroppsspråk. Varför är det tyst? Kan det vara tekniken som strular?

Men vad kan man då göra för att inte bli så trött?
 

● För det första - ha inte för många möten, endast de som är nödvändiga.

● Tänk på tiden. Håll möten hyfsat korta, mellan 25-50 minuter. Undvik att ha flera möten direkt efter varandra.

● Är det ändå en mötestung dag se till att pauserna är många, korta som lite längre. Sträck på er, drick och ät.

● Stäng av kameran då och då. Som chef kan det vara bra att förmedla att det är okej att göra det. När du stängt av, kolla bort från datorn en stund. Ut genom fönstret eller bara blunda.

● Gör inte flera saker samtidigt. Håll inte på med mobilen, mejla eller annat när du har skärmmöte.

● Behövs verkligen ett videomöte just nu? Kanske funkar det lika bra med e-post eller mobilen.

Källa: Harvard Business Review, BBC Worklife

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.