Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför blir du trött av videomöten

Känner du dig dränerad på energi efter att du suttit i ett videomöte på jobbet? Du är inte ensam. Zoomfatigue eller zoomtrötthet har blivit ett begrepp i tider av distansarbete.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
Det är inte konstigt om du blir trött och seg efter ett långt videomöte. Din hjärna har fått jobba hårdare än under ett fysiskt möte. Shutterstock

Aldrig har vi väl suttit så mycket framför skärmarna i möten med chefer och kollegor som nu när livet manar till social distansering. I december förra året hade det digitala mötesverktyget Zoom drygt 10 miljoner användare, nu är det 200 miljoner som träffas virtuellt på jobbet, i skolan och privat via just Zoom.

Och visst är det fantastiskt att det finns Zoom, Skype och andra verktyg som möjliggör att vi kan arbeta och umgås, om än via skärmar, effektivt och smittfritt. Men det finns även baksidor. 

Har du också märkt att du blir tröttare efter ett videomöte jämfört med ett verkligt fysiskt möte?

Zoom fatigue eller, zoomtrötthet har blivit ett begrepp. Det handlar just om att vi tar slut, mentalt, efter att ha suttit i skärmmöten. Forskare förklarar det med att våra hjärnor måste fokusera mycket mer när vi kommunicerar via video eftersom vi inte ser varandras kroppsspråk. Det är mer krävande att förstå vad som sägs, eller rättare sagt inte sägs, när vi bara ser ett par huvuden på skärmen.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Andra anledningar till att videomöten är mer utmattande är att vi inte är vana att se oss själva hela tiden. Tystnaden som uppstår är också jobbig att greppa då vi inte kan läsa av varandras kroppsspråk. Varför är det tyst? Kan det vara tekniken som strular?

Men vad kan man då göra för att inte bli så trött?
 

● För det första - ha inte för många möten, endast de som är nödvändiga.

● Tänk på tiden. Håll möten hyfsat korta, mellan 25-50 minuter. Undvik att ha flera möten direkt efter varandra.

● Är det ändå en mötestung dag se till att pauserna är många, korta som lite längre. Sträck på er, drick och ät.

● Stäng av kameran då och då. Som chef kan det vara bra att förmedla att det är okej att göra det. När du stängt av, kolla bort från datorn en stund. Ut genom fönstret eller bara blunda.

● Gör inte flera saker samtidigt. Håll inte på med mobilen, mejla eller annat när du har skärmmöte.

● Behövs verkligen ett videomöte just nu? Kanske funkar det lika bra med e-post eller mobilen.

Källa: Harvard Business Review, BBC Worklife

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält