Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför blir du trött av videomöten

Känner du dig dränerad på energi efter att du suttit i ett videomöte på jobbet? Du är inte ensam. Zoomfatigue eller zoomtrötthet har blivit ett begrepp i tider av distansarbete.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
Det är inte konstigt om du blir trött och seg efter ett långt videomöte. Din hjärna har fått jobba hårdare än under ett fysiskt möte. Shutterstock

Aldrig har vi väl suttit så mycket framför skärmarna i möten med chefer och kollegor som nu när livet manar till social distansering. I december förra året hade det digitala mötesverktyget Zoom drygt 10 miljoner användare, nu är det 200 miljoner som träffas virtuellt på jobbet, i skolan och privat via just Zoom.

Och visst är det fantastiskt att det finns Zoom, Skype och andra verktyg som möjliggör att vi kan arbeta och umgås, om än via skärmar, effektivt och smittfritt. Men det finns även baksidor. 

Har du också märkt att du blir tröttare efter ett videomöte jämfört med ett verkligt fysiskt möte?

Zoom fatigue eller, zoomtrötthet har blivit ett begrepp. Det handlar just om att vi tar slut, mentalt, efter att ha suttit i skärmmöten. Forskare förklarar det med att våra hjärnor måste fokusera mycket mer när vi kommunicerar via video eftersom vi inte ser varandras kroppsspråk. Det är mer krävande att förstå vad som sägs, eller rättare sagt inte sägs, när vi bara ser ett par huvuden på skärmen.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Andra anledningar till att videomöten är mer utmattande är att vi inte är vana att se oss själva hela tiden. Tystnaden som uppstår är också jobbig att greppa då vi inte kan läsa av varandras kroppsspråk. Varför är det tyst? Kan det vara tekniken som strular?

Men vad kan man då göra för att inte bli så trött?
 

● För det första - ha inte för många möten, endast de som är nödvändiga.

● Tänk på tiden. Håll möten hyfsat korta, mellan 25-50 minuter. Undvik att ha flera möten direkt efter varandra.

● Är det ändå en mötestung dag se till att pauserna är många, korta som lite längre. Sträck på er, drick och ät.

● Stäng av kameran då och då. Som chef kan det vara bra att förmedla att det är okej att göra det. När du stängt av, kolla bort från datorn en stund. Ut genom fönstret eller bara blunda.

● Gör inte flera saker samtidigt. Håll inte på med mobilen, mejla eller annat när du har skärmmöte.

● Behövs verkligen ett videomöte just nu? Kanske funkar det lika bra med e-post eller mobilen.

Källa: Harvard Business Review, BBC Worklife

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.