Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför blir du trött av videomöten

Känner du dig dränerad på energi efter att du suttit i ett videomöte på jobbet? Du är inte ensam. Zoomfatigue eller zoomtrötthet har blivit ett begrepp i tider av distansarbete.
Petra Rendik Publicerad 18 augusti 2020, kl 08:38
Shutterstock
Det är inte konstigt om du blir trött och seg efter ett långt videomöte. Din hjärna har fått jobba hårdare än under ett fysiskt möte. Shutterstock

Aldrig har vi väl suttit så mycket framför skärmarna i möten med chefer och kollegor som nu när livet manar till social distansering. I december förra året hade det digitala mötesverktyget Zoom drygt 10 miljoner användare, nu är det 200 miljoner som träffas virtuellt på jobbet, i skolan och privat via just Zoom.

Och visst är det fantastiskt att det finns Zoom, Skype och andra verktyg som möjliggör att vi kan arbeta och umgås, om än via skärmar, effektivt och smittfritt. Men det finns även baksidor. 

Har du också märkt att du blir tröttare efter ett videomöte jämfört med ett verkligt fysiskt möte?

Zoom fatigue eller, zoomtrötthet har blivit ett begrepp. Det handlar just om att vi tar slut, mentalt, efter att ha suttit i skärmmöten. Forskare förklarar det med att våra hjärnor måste fokusera mycket mer när vi kommunicerar via video eftersom vi inte ser varandras kroppsspråk. Det är mer krävande att förstå vad som sägs, eller rättare sagt inte sägs, när vi bara ser ett par huvuden på skärmen.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Andra anledningar till att videomöten är mer utmattande är att vi inte är vana att se oss själva hela tiden. Tystnaden som uppstår är också jobbig att greppa då vi inte kan läsa av varandras kroppsspråk. Varför är det tyst? Kan det vara tekniken som strular?

Men vad kan man då göra för att inte bli så trött?
 

● För det första - ha inte för många möten, endast de som är nödvändiga.

● Tänk på tiden. Håll möten hyfsat korta, mellan 25-50 minuter. Undvik att ha flera möten direkt efter varandra.

● Är det ändå en mötestung dag se till att pauserna är många, korta som lite längre. Sträck på er, drick och ät.

● Stäng av kameran då och då. Som chef kan det vara bra att förmedla att det är okej att göra det. När du stängt av, kolla bort från datorn en stund. Ut genom fönstret eller bara blunda.

● Gör inte flera saker samtidigt. Håll inte på med mobilen, mejla eller annat när du har skärmmöte.

● Behövs verkligen ett videomöte just nu? Kanske funkar det lika bra med e-post eller mobilen.

Källa: Harvard Business Review, BBC Worklife

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 06:01
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.