Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så vet du om det spökar på jobbet

Händer det oförklarliga saker på din arbetsplats? Blir inkompetenta medarbetare plötsligt befordrade? Försvinner folk spårlöst utan avtackning? Blir ni skickade på synbart meningslösa obligatoriska kurser? Förklaringen kan vara enkel - din arbetsplats är hemsökt. Gör vårt test och ta reda på om det behövs en exorcist eller inte.
Johanna Rovira Publicerad

1. Har du någon gång observerat följande hos dina kollegor?

a) Kollegan kommer sent, har mörka ringar under ögonen och jobbar helst kvällstid?

b) Kollegan reagerar negativt på dina vitlöksdoftande grytor?

c) Kollegan skyggar tillbaka när någon råkar skära sig på ett papper?

d) Kollegan har en likkista på rummet och förvandlar sig stundom till en fladdermus?

Svar: Stämmer bara de tre översta symptomen bör ni avvakta innan ni kör en påle genom hjärtat på kollegan. Det kan lika gärna vara en kräsmagad anemisk hematofobiker som en tvättäkta vampyr. Men för att vara på säkra sidan kan du sätta upp ett krucifix ovanför skrivbordet och akta dig för att bjuda in kollegan i ditt bås.

2. Har du någon gång varit med om att ledningen har gjort något av följande:

a) Den ena omorganisationen avbryter ideligen den andra och det blir aldrig någon egentlig arbetsro?

b) Hela personalstyrkan blir skickad på en kurs som påminner mer om hjärntvätt än om riktig utbildning.?

c) Arbetskamrater tycks gå upp i rök samtidigt som det hela tiden dyker upp nya medarbetare som är misstänkt lika vestaliska jungfrur?

d) Dokumentskåpen på rum 666 på våning 13 är fulla av likdelar?

Svar: Om inte likdelarna kan förklaras på något logiskt sätt, så kan företaget mycket väl vara en fasad för en kultdyrkande kartell med syfte att ta världsherraväldet eller framkalla en apokalyps. Om du enbart svarar ja på a, b och c rör det sig med största sannolikhet bara om en organisation med hybris.

3. Har du någon gång noterat följande symptom på din chef:

a) Det börjar ryka ur näsborrarna när hen blir ifrågasatt?

b) Ögonen blir svarta/gula/ röda när ord som demokrati, mbl och rättigheter kommer på tal?

c) Det forsar ut otryckbara otidigheter ur hens mun när hen blir stressad?

d) Hens huvud spinner runt, runt när man läser högt ur bibeln?

Svar: Om samtliga symptom, eller bara d, stämmer in på din chef är hen med största sannolikhet besatt av en ond demon. Denne fördrivs lämpligast med salt, vigvatten eller besvärjelser på latin.

Stämmer bara de tre första symptomen in på hen bör ni kanske ligga lågt med vigvattnet - det kan faktiskt röra sig om en helt vanlig inkompetent chef.

4. Har du bevittnat följande fenomen i din arbetsmiljö:

a) Sunkiga kaffekopper dyker upp överallt som ur tomma luften?

b) Din dator får ofta spel och skickar ut kryptiska meddelande med din underskrift till folk i din omgivning?

c) När du öppnar toalettdörren händer det stundom att du kliver in i ett parallellt bisarrt universum där folk faktiskt lyssnar på vad du har att säga?

d) Faxmaskinen svävar ibland omkring helt oplanerat och kaffemaskinen ger då och då ifrån sig blod i stället för det vanliga blasket?

Svar: Det kan finnas logiska förklaringar på a, b och d, men börjar folk plötsligt lyssna på dig kan du utgå ifrån att du har hamnat i ett parallellt universum. Grattis! Stanna där.

5. Har du någon gång upplevt följande i personalmatsalen:

a) Lunchen som serveras ser mer ut som stuvad hjärna än om något annat?

b) Lunchen som serveras smakar mer som stuvad hjärna än något annat?

c) Vissa av medarbetarna uppträder som om deras hjärna avlägsnas på något sätt?

d) Vissa av medarbetarna är mer benägna att gnaga på varandra än att beställa dagens lunch?

Svar: Svarar du ja på alla fyra kan det faktiskt vara så att din arbetsplats drabbats av en zombieattack, men det kan även röra sig om att underentreprenören med det lägsta budet vann upphandlingen eller är kompis med inköpschefen. Likväl kan det behövas ny en uppförandekod på din arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.