Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så vet du om det spökar på jobbet

Händer det oförklarliga saker på din arbetsplats? Blir inkompetenta medarbetare plötsligt befordrade? Försvinner folk spårlöst utan avtackning? Blir ni skickade på synbart meningslösa obligatoriska kurser? Förklaringen kan vara enkel - din arbetsplats är hemsökt. Gör vårt test och ta reda på om det behövs en exorcist eller inte.
Johanna Rovira Publicerad

1. Har du någon gång observerat följande hos dina kollegor?

a) Kollegan kommer sent, har mörka ringar under ögonen och jobbar helst kvällstid?

b) Kollegan reagerar negativt på dina vitlöksdoftande grytor?

c) Kollegan skyggar tillbaka när någon råkar skära sig på ett papper?

d) Kollegan har en likkista på rummet och förvandlar sig stundom till en fladdermus?

Svar: Stämmer bara de tre översta symptomen bör ni avvakta innan ni kör en påle genom hjärtat på kollegan. Det kan lika gärna vara en kräsmagad anemisk hematofobiker som en tvättäkta vampyr. Men för att vara på säkra sidan kan du sätta upp ett krucifix ovanför skrivbordet och akta dig för att bjuda in kollegan i ditt bås.

2. Har du någon gång varit med om att ledningen har gjort något av följande:

a) Den ena omorganisationen avbryter ideligen den andra och det blir aldrig någon egentlig arbetsro?

b) Hela personalstyrkan blir skickad på en kurs som påminner mer om hjärntvätt än om riktig utbildning.?

c) Arbetskamrater tycks gå upp i rök samtidigt som det hela tiden dyker upp nya medarbetare som är misstänkt lika vestaliska jungfrur?

d) Dokumentskåpen på rum 666 på våning 13 är fulla av likdelar?

Svar: Om inte likdelarna kan förklaras på något logiskt sätt, så kan företaget mycket väl vara en fasad för en kultdyrkande kartell med syfte att ta världsherraväldet eller framkalla en apokalyps. Om du enbart svarar ja på a, b och c rör det sig med största sannolikhet bara om en organisation med hybris.

3. Har du någon gång noterat följande symptom på din chef:

a) Det börjar ryka ur näsborrarna när hen blir ifrågasatt?

b) Ögonen blir svarta/gula/ röda när ord som demokrati, mbl och rättigheter kommer på tal?

c) Det forsar ut otryckbara otidigheter ur hens mun när hen blir stressad?

d) Hens huvud spinner runt, runt när man läser högt ur bibeln?

Svar: Om samtliga symptom, eller bara d, stämmer in på din chef är hen med största sannolikhet besatt av en ond demon. Denne fördrivs lämpligast med salt, vigvatten eller besvärjelser på latin.

Stämmer bara de tre första symptomen in på hen bör ni kanske ligga lågt med vigvattnet - det kan faktiskt röra sig om en helt vanlig inkompetent chef.

4. Har du bevittnat följande fenomen i din arbetsmiljö:

a) Sunkiga kaffekopper dyker upp överallt som ur tomma luften?

b) Din dator får ofta spel och skickar ut kryptiska meddelande med din underskrift till folk i din omgivning?

c) När du öppnar toalettdörren händer det stundom att du kliver in i ett parallellt bisarrt universum där folk faktiskt lyssnar på vad du har att säga?

d) Faxmaskinen svävar ibland omkring helt oplanerat och kaffemaskinen ger då och då ifrån sig blod i stället för det vanliga blasket?

Svar: Det kan finnas logiska förklaringar på a, b och d, men börjar folk plötsligt lyssna på dig kan du utgå ifrån att du har hamnat i ett parallellt universum. Grattis! Stanna där.

5. Har du någon gång upplevt följande i personalmatsalen:

a) Lunchen som serveras ser mer ut som stuvad hjärna än om något annat?

b) Lunchen som serveras smakar mer som stuvad hjärna än något annat?

c) Vissa av medarbetarna uppträder som om deras hjärna avlägsnas på något sätt?

d) Vissa av medarbetarna är mer benägna att gnaga på varandra än att beställa dagens lunch?

Svar: Svarar du ja på alla fyra kan det faktiskt vara så att din arbetsplats drabbats av en zombieattack, men det kan även röra sig om att underentreprenören med det lägsta budet vann upphandlingen eller är kompis med inköpschefen. Likväl kan det behövas ny en uppförandekod på din arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.