Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så vet du om det spökar på jobbet

Händer det oförklarliga saker på din arbetsplats? Blir inkompetenta medarbetare plötsligt befordrade? Försvinner folk spårlöst utan avtackning? Blir ni skickade på synbart meningslösa obligatoriska kurser? Förklaringen kan vara enkel - din arbetsplats är hemsökt. Gör vårt test och ta reda på om det behövs en exorcist eller inte.
Johanna Rovira Publicerad

1. Har du någon gång observerat följande hos dina kollegor?

a) Kollegan kommer sent, har mörka ringar under ögonen och jobbar helst kvällstid?

b) Kollegan reagerar negativt på dina vitlöksdoftande grytor?

c) Kollegan skyggar tillbaka när någon råkar skära sig på ett papper?

d) Kollegan har en likkista på rummet och förvandlar sig stundom till en fladdermus?

Svar: Stämmer bara de tre översta symptomen bör ni avvakta innan ni kör en påle genom hjärtat på kollegan. Det kan lika gärna vara en kräsmagad anemisk hematofobiker som en tvättäkta vampyr. Men för att vara på säkra sidan kan du sätta upp ett krucifix ovanför skrivbordet och akta dig för att bjuda in kollegan i ditt bås.

2. Har du någon gång varit med om att ledningen har gjort något av följande:

a) Den ena omorganisationen avbryter ideligen den andra och det blir aldrig någon egentlig arbetsro?

b) Hela personalstyrkan blir skickad på en kurs som påminner mer om hjärntvätt än om riktig utbildning.?

c) Arbetskamrater tycks gå upp i rök samtidigt som det hela tiden dyker upp nya medarbetare som är misstänkt lika vestaliska jungfrur?

d) Dokumentskåpen på rum 666 på våning 13 är fulla av likdelar?

Svar: Om inte likdelarna kan förklaras på något logiskt sätt, så kan företaget mycket väl vara en fasad för en kultdyrkande kartell med syfte att ta världsherraväldet eller framkalla en apokalyps. Om du enbart svarar ja på a, b och c rör det sig med största sannolikhet bara om en organisation med hybris.

3. Har du någon gång noterat följande symptom på din chef:

a) Det börjar ryka ur näsborrarna när hen blir ifrågasatt?

b) Ögonen blir svarta/gula/ röda när ord som demokrati, mbl och rättigheter kommer på tal?

c) Det forsar ut otryckbara otidigheter ur hens mun när hen blir stressad?

d) Hens huvud spinner runt, runt när man läser högt ur bibeln?

Svar: Om samtliga symptom, eller bara d, stämmer in på din chef är hen med största sannolikhet besatt av en ond demon. Denne fördrivs lämpligast med salt, vigvatten eller besvärjelser på latin.

Stämmer bara de tre första symptomen in på hen bör ni kanske ligga lågt med vigvattnet - det kan faktiskt röra sig om en helt vanlig inkompetent chef.

4. Har du bevittnat följande fenomen i din arbetsmiljö:

a) Sunkiga kaffekopper dyker upp överallt som ur tomma luften?

b) Din dator får ofta spel och skickar ut kryptiska meddelande med din underskrift till folk i din omgivning?

c) När du öppnar toalettdörren händer det stundom att du kliver in i ett parallellt bisarrt universum där folk faktiskt lyssnar på vad du har att säga?

d) Faxmaskinen svävar ibland omkring helt oplanerat och kaffemaskinen ger då och då ifrån sig blod i stället för det vanliga blasket?

Svar: Det kan finnas logiska förklaringar på a, b och d, men börjar folk plötsligt lyssna på dig kan du utgå ifrån att du har hamnat i ett parallellt universum. Grattis! Stanna där.

5. Har du någon gång upplevt följande i personalmatsalen:

a) Lunchen som serveras ser mer ut som stuvad hjärna än om något annat?

b) Lunchen som serveras smakar mer som stuvad hjärna än något annat?

c) Vissa av medarbetarna uppträder som om deras hjärna avlägsnas på något sätt?

d) Vissa av medarbetarna är mer benägna att gnaga på varandra än att beställa dagens lunch?

Svar: Svarar du ja på alla fyra kan det faktiskt vara så att din arbetsplats drabbats av en zombieattack, men det kan även röra sig om att underentreprenören med det lägsta budet vann upphandlingen eller är kompis med inköpschefen. Likväl kan det behövas ny en uppförandekod på din arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.