Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så vet du om det spökar på jobbet

Händer det oförklarliga saker på din arbetsplats? Blir inkompetenta medarbetare plötsligt befordrade? Försvinner folk spårlöst utan avtackning? Blir ni skickade på synbart meningslösa obligatoriska kurser? Förklaringen kan vara enkel - din arbetsplats är hemsökt. Gör vårt test och ta reda på om det behövs en exorcist eller inte.
Johanna Rovira Publicerad

1. Har du någon gång observerat följande hos dina kollegor?

a) Kollegan kommer sent, har mörka ringar under ögonen och jobbar helst kvällstid?

b) Kollegan reagerar negativt på dina vitlöksdoftande grytor?

c) Kollegan skyggar tillbaka när någon råkar skära sig på ett papper?

d) Kollegan har en likkista på rummet och förvandlar sig stundom till en fladdermus?

Svar: Stämmer bara de tre översta symptomen bör ni avvakta innan ni kör en påle genom hjärtat på kollegan. Det kan lika gärna vara en kräsmagad anemisk hematofobiker som en tvättäkta vampyr. Men för att vara på säkra sidan kan du sätta upp ett krucifix ovanför skrivbordet och akta dig för att bjuda in kollegan i ditt bås.

2. Har du någon gång varit med om att ledningen har gjort något av följande:

a) Den ena omorganisationen avbryter ideligen den andra och det blir aldrig någon egentlig arbetsro?

b) Hela personalstyrkan blir skickad på en kurs som påminner mer om hjärntvätt än om riktig utbildning.?

c) Arbetskamrater tycks gå upp i rök samtidigt som det hela tiden dyker upp nya medarbetare som är misstänkt lika vestaliska jungfrur?

d) Dokumentskåpen på rum 666 på våning 13 är fulla av likdelar?

Svar: Om inte likdelarna kan förklaras på något logiskt sätt, så kan företaget mycket väl vara en fasad för en kultdyrkande kartell med syfte att ta världsherraväldet eller framkalla en apokalyps. Om du enbart svarar ja på a, b och c rör det sig med största sannolikhet bara om en organisation med hybris.

3. Har du någon gång noterat följande symptom på din chef:

a) Det börjar ryka ur näsborrarna när hen blir ifrågasatt?

b) Ögonen blir svarta/gula/ röda när ord som demokrati, mbl och rättigheter kommer på tal?

c) Det forsar ut otryckbara otidigheter ur hens mun när hen blir stressad?

d) Hens huvud spinner runt, runt när man läser högt ur bibeln?

Svar: Om samtliga symptom, eller bara d, stämmer in på din chef är hen med största sannolikhet besatt av en ond demon. Denne fördrivs lämpligast med salt, vigvatten eller besvärjelser på latin.

Stämmer bara de tre första symptomen in på hen bör ni kanske ligga lågt med vigvattnet - det kan faktiskt röra sig om en helt vanlig inkompetent chef.

4. Har du bevittnat följande fenomen i din arbetsmiljö:

a) Sunkiga kaffekopper dyker upp överallt som ur tomma luften?

b) Din dator får ofta spel och skickar ut kryptiska meddelande med din underskrift till folk i din omgivning?

c) När du öppnar toalettdörren händer det stundom att du kliver in i ett parallellt bisarrt universum där folk faktiskt lyssnar på vad du har att säga?

d) Faxmaskinen svävar ibland omkring helt oplanerat och kaffemaskinen ger då och då ifrån sig blod i stället för det vanliga blasket?

Svar: Det kan finnas logiska förklaringar på a, b och d, men börjar folk plötsligt lyssna på dig kan du utgå ifrån att du har hamnat i ett parallellt universum. Grattis! Stanna där.

5. Har du någon gång upplevt följande i personalmatsalen:

a) Lunchen som serveras ser mer ut som stuvad hjärna än om något annat?

b) Lunchen som serveras smakar mer som stuvad hjärna än något annat?

c) Vissa av medarbetarna uppträder som om deras hjärna avlägsnas på något sätt?

d) Vissa av medarbetarna är mer benägna att gnaga på varandra än att beställa dagens lunch?

Svar: Svarar du ja på alla fyra kan det faktiskt vara så att din arbetsplats drabbats av en zombieattack, men det kan även röra sig om att underentreprenören med det lägsta budet vann upphandlingen eller är kompis med inköpschefen. Likväl kan det behövas ny en uppförandekod på din arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.