Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Sätt stopp för energitjuven!

Känns det som kollegan suger musten ur dig? Risken är att du råkat ut för en energitjuv, som njuter av att göra dig orkeslös.
Anita Täpp Publicerad

Det är möte på jobbet. Du har lagt fram en idé som hela arbetsgruppen verkar gilla. Tills en kollega, som hittills suttit tyst, protesterar högljutt. Han lägger snabbt fram ett annat förslag och argumenterar intensivt och bestämt för det. När en arbetskamrat ifrågasätter det nya förslaget möts hon av aggressivitet, när en annan ställer en kritisk fråga blir denne helt ignorerad.

Den nyss avslappnade stämningen är som bortblåst och ingen vågar längre opponera sig mot din kollegas förslag. Att det egentligen är ditt, som du förkastade sedan han idiotförklarat idén i kaffehörnan för några dagar sedan, tycks han helt ha glömt bort. Och du säger ingenting, för att inte verka småsint eller grälsjuk. Men känner dig djupt kränkt och sårad efteråt.

Känns mönstret igen? Då är risken stor att du råkat ut för en energitjuv, menar psykoterapeuten Ingalill Roos som skrivit en bok på temat. Hon hävdar att dessa energitjuvar, som får en energikick av att förminska andra, finns på de flesta arbetsplatser.

– När jag skrev boken för några år sedan kunde jag aldrig drömma om att jag skulle bli kontaktad av så många med det här problemet, säger hon.

Men vad är då en energitjuv?

Ingalill Roos förklarar att det normala är att vi både tar och ger energi i en relation. Där finns en ömsesidighet där vi båda lyssnar och visar respekt för varandra, så att båda blir glada och nöjda.

Om man har med en energitjuv att göra saknas det samspelet. I stället för att bli behandlad med respekt blir man ständigt kritiserad, nonchalerad och dominerad, vilket leder till att man kan bli trött, förvirrad och ledsen och tappar sin arbetsglädje på sikt.

I grunden handlar energitjuvens agerande om ett maktbeteende, där hon eller han vill förminska någon annan för att komma i överläge.

Ett sätt kan vara att ständigt ge dig små nålstick, som att hela tiden undra om du verkligen tycker du passar i den frisyr du har. Ett annat är att bli aggressiv och aldrig ge sig så fort ni diskuterar något.

En energitjuv njuter också av att obstruera och säga nej, vill göra allt på sina villkor och nonchalerar det du säger.

Han eller hon vill alltid ha sista ordet, intar försvarsställning och ser inte sin skuld i en konflikt.

Energitjuven kan också vara uppfylld av avundsjuka och missunnsamhet och ger då aldrig beröm. Att stjäla idéer och presentera dem som sina är inget som ger samvetskval.

– En energitjuv kan också styra genom att ständigt sura om han eller hon inte får som den vill. Och en sur kollega kan vara så skuldbeläggande för många att de då ger sig, säger Ingalill Roos.

Varför blir en del energitjuvar?
– I grunden handlar det om att det hänt något i ens uppväxt som man inte bearbetat.  Man kan ha en mängd obearbetad ilska inom sig som man inte orkat ta itu med. Och någonstans på vägen har man kommit på att man överför den frustration man känner på någon annan, genom att förminska den, så känner man själv en lättnad och får en energikick.

– Medan de som energitjuven tar kraft från blir trötta, handlingsförlamade och dränerade på energi. Och i värsta fall utbrända, säger Ingalill Roos.

Vad kan chefen göra om man har en energitjuv på arbetsplatsen?
– I och med att den här problematiken brukar ligga lite under ytan och energitjuven också ofta kan vara en trevlig och karismatisk person kan det vara svårt för chefen att hantera sånt här. Då är det bättre att ta hjälp av en expert utifrån.

Om det i stället är chefen som är energitjuven är det bättre att byta arbetsplats i stället för att vara kvar och kämpa, menar Ingalill Roos.

– Hon eller han kommer ändå aldrig att se sina egna fel och förstå vad du pratar om.

Går det inte att förändra en energitjuv?
– Normalt kan man ju inte göra en annan människa illa utan att reagera, men energitjuven kan inte sätta sig in i hur andra människor känner och leva sig in i deras situation. De är stora egocentriker som alltid lägger över skulden på andra.

Energitjuv

Tecken på att du har en energitjuv på jobbet:

  • Du blir ofta trött, nedstämd och förlorar arbetsglädjen när du möter kollegan.
  • Du blir inte lyssnad på eller får några följdfrågor, han eller hon talar hela tiden förbi dig.
  • Du gör aldrig rätt i personens ögon.
  • Dina förslag går aldrig igenom.
  • Du blir ofta kritiserad av kollegan och känner dig orättvist behandlad men når, trots upprepade försök, inte fram när du försöker diskutera saken.
  • Kollegan tycks njuta av att vara motvalls så ofta som möjligt.
  • Hon eller han tycks också njuta av att hävda sig i alla lägen och vara den som bestämmer.

Så kan energitjuven få dig att må:

  • Du blir förvirrad och tror du har gjort fel var på din självbild förändras successivt.
  • Du känner dig nedstämd och ledsen.
  • Du blir utmattad.

  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Tre strategier att bemästra motgång

Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets

Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.

Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.

Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.

Foto: Marie-Therese Karlberg

– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.

Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.

Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.

– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.

"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"

Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.

– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.

Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:

1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.

Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.

2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.

Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.

– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.

Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess

Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.

– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.

När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.

– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir. 

Text: Gertrud Dahlberg

3 STRATEGIER

  • Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
     
  • Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
     
  • Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
     

ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN

  •  Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
     
  •  Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
     
  •  Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.

Källa: Loa Lava Brynjulfsdottir