Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer överklagar självmordsdom

Både enhets- och socialchefen som nyligen dömdes för att inte ha gjort tillräckligt när en anställd tog livet av sig överklagar nu domen. "Tingsrätten ställde för stora krav på min huvudman", säger enhetschefens advokat Andreas Victor.
Sandra Lund Publicerad

I mitten av februari dömdes två chefer i Krokoms kommun för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Tingsrätten i Östersund ansåg att de inte hade gjort vad de skulle för att undvika att en socialsekreterare i kommunen tog livet av sig efter upplevd mobbning från en annan chef i kommunen. Arbetsmiljöansvaret låg däremot på enhets- och socialchefen. Båda dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Domen är unik då det är första gången den psykosociala arbetsmiljön prövats som ett brott.

Många experter har trott, och hoppats på, ett överklagande. För att få en så hög instans som möjligt att klargöra läget när det gäller arbetsgivarens ansvar i liknande fall. Och nu överklagar alltså båda cheferna domen till hovrätten.

- Vi anser att tingsrätten ställt för stora krav på min huvudman som när det hände trodde att han agerade på rätt sätt. Målet är komplicerat och det finns goda utsikter att hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten, säger enhetschefens advokat Andreas Victor.

I överklagandet nämner han bland annat att enhetschefen aldrig utredde omplacering  eftersom han ansåg att det var omöjligt när socialsekreteraren mådde så dåligt. Han skriver också att han faktiskt gjorde en mobbningsutredning som kom fram till att det inte handlade om kränkande särbehandling. En utredning som tingsrätten ansåg vara otillräcklig.

Advokat Andreas Victor skriver att med facit i hand borde enhetschefen ha gjort annorlunda, men att han ändå uppfattade det som att han följde arbetsmiljölagens krav. Enligt advokaten har enhetschefen inte heller varit drivande i varslet om avsked som tingsrätten såg som en del av mobbningen.

Även socialchefen anser att tingsrätten dömt fel. I överklagandet skriver hans advokat Rolf Lohse att socialchefen ansvarar för cirka 450 anställda och att samarbetsproblem inte är ovanliga. Att socialsekreterarens kolleger ställde sig på sin arbetskamrats sida och larmade ledningen var inte konstigt enligt socialchefen, eftersom socialsekreteraren ”demoniserade” den chef som mobbade honom.

Advokaten, Rolf Lohse, skriver också att det inte ”med säkerhet” går att veta vad som utlöser ett självmord. Och att det är förvånansvärt att tingsrätten är så tvärsäker i frågan. Även när det gäller varslet om avskedande av socialsekretaren anser advokaten att man inte kan veta hur det hade slutat. "Men även om omplaceringsåtgärder hade vidtagits och även om inga arbetsrättsliga åtgärder hade vidtagits kan man inte med säkerhet säga hur det skulle gått" skriver han och kräver att åtalet ogillas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen