Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support.