Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.