Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så tar du hand om din datorkropp

Gamnacke och musarm. När datorerna kom till kontoren kom också fysiska problem. Och de ser ut att förvärras. I dag har till och med barn besvär som läkarna tidigare bara såg hos vuxna.
David Österberg Publicerad
Kkolosov/Colourbox
Så mycket som varannan datoranvändare har problem med musarm. Kkolosov/Colourbox

Under decennier förknippade vi förslitningsskador med fysiskt tunga jobb. Målare, städerskor, snickare och undersköterskor drabbades av smärtor efter åratal av tunga lyft och ensidiga arbetsmoment.

Men på 90-talet kom datorerna till kontoren och tjänstemän började få besvär som musarm, gamnacke och skärmögon. I dag finns undersökningar som visar att varannan datoranvändare drabbas av musarm.

– Problemet är att besvären smyger sig på. Det gör att många väntarför länge med att söka hjälp. Man känner att man har lite ont, men tycker inte att det är så allvarligt eller att man har tid. Men ju längre man går med ett besvär, desto längre tid tar det att fixa, säger Vibeke Veslehaug, kiropraktor på Engelbrekts kiropraktorcenter.

Hon och hennes kollegor behandlar dagligen patienter med besvär efter alltför många timmar vid skärmar. Och de märker tydligt att problemen drabbar allt yngre.

– Jag träffar ofta 8–9-åringar, ibland ännu yngre barn, som har besvär som vi tidigare bara sett hos vuxna. Där måste vi som vuxna ta ansvar för deras skärmtid. Men vi måste också vara goda förebilder och kanske begränsa vår egen skärmtid.

Vibeke Veslehaugs råd till kontorsarbetare är att byta position ofta och ta korta, regelbundna pauser.

– Det allra viktigaste är att tänka förebyggande. Ha ett höj- och sänkbart skrivbord, ställ skärmen i ögonhöjd, ta regelbundna pauser och gör en enkel övning. Om man har ont tycker jag att man ska söka hjälp för att få råd och behandling.

5 saker att tänka på för att behålla hälsan

ÖGON

Det kan vara jobbigt att titta på en skärm flera timmar i sträck. Ögonen kan bli irriterade och torra. Ett sätt att minska risken är att sänka skärmen eftersom ögonspringan då blir något mindre. Det är också bra att då och då titta bort från skärmen och i stället titta på något från långt håll. Bra belysning är också viktigt. Skärmen ska dessutom placeras så att dagsljuset kommer från sidan för att undvika solblänk.

Det kan också vara smart att förstora texten så att den blir lättare att läsa. Den som behöver särskilt anpassade glasögon för skärmarbete ska få det av sin arbetsgivare.

ÖRON

Det bullrar mer än man kanske tror på kontor. Datorns fläkt susar och dessutom låter skrivare, telefoner och ventilation. Kontorsbuller kan orsaka stress, trötthet och koncentrationssvårigheter. Hörselkåpor kan vara effektiva för att utestänga ljud, men det är också viktigt att kontorsmiljöer planeras så att akustiken är optimal.

HUD

Det råder delade meningar kring hur mycket bildskärmsarbete påverkar huden. De flesta hudläkare och forskare verkar överens om att det inte orsakar eksem. Det finns dock undersökningar som tyder på att långvarigt datorarbete kan förvärra hudsjukdomar i ansiktet eller orsaka het och torr hud. Lösningen kan vara många pauser, att inte ha för många datorer på samtidigt och att smörja huden med kräm.

NACKE & RYGG

Nackbesvär orsakat av datorarbete är vanligt. Det är viktigt att ha skärmen i rätt höjd för att undvika att nacken böjs för mycket. Blicken bör vara ungefär i mitten av skärmen. Regelbundna pauser och stretchövningar motverkar också smärtor i nacken. Den som har ett höj- och sänkbart skrivbord kan med fördel växla mellan att sitta och stå.

HAND & UNDERARM

Musarm är ett av de vanligaste problemen för den som sitter mycket vid datorn. Det orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser. Symptomen är bland annat smärta och stelhet i handen och armen. Kortkommandon, olika modeller av datormöss, smalare tangentbord och varierad arbetsställning kan hjälpa.

Läs mer: Därför får du musarm

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar