Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så tar du hand om din datorkropp

Gamnacke och musarm. När datorerna kom till kontoren kom också fysiska problem. Och de ser ut att förvärras. I dag har till och med barn besvär som läkarna tidigare bara såg hos vuxna.
David Österberg Publicerad
Kkolosov/Colourbox
Så mycket som varannan datoranvändare har problem med musarm. Kkolosov/Colourbox

Under decennier förknippade vi förslitningsskador med fysiskt tunga jobb. Målare, städerskor, snickare och undersköterskor drabbades av smärtor efter åratal av tunga lyft och ensidiga arbetsmoment.

Men på 90-talet kom datorerna till kontoren och tjänstemän började få besvär som musarm, gamnacke och skärmögon. I dag finns undersökningar som visar att varannan datoranvändare drabbas av musarm.

– Problemet är att besvären smyger sig på. Det gör att många väntarför länge med att söka hjälp. Man känner att man har lite ont, men tycker inte att det är så allvarligt eller att man har tid. Men ju längre man går med ett besvär, desto längre tid tar det att fixa, säger Vibeke Veslehaug, kiropraktor på Engelbrekts kiropraktorcenter.

Hon och hennes kollegor behandlar dagligen patienter med besvär efter alltför många timmar vid skärmar. Och de märker tydligt att problemen drabbar allt yngre.

– Jag träffar ofta 8–9-åringar, ibland ännu yngre barn, som har besvär som vi tidigare bara sett hos vuxna. Där måste vi som vuxna ta ansvar för deras skärmtid. Men vi måste också vara goda förebilder och kanske begränsa vår egen skärmtid.

Vibeke Veslehaugs råd till kontorsarbetare är att byta position ofta och ta korta, regelbundna pauser.

– Det allra viktigaste är att tänka förebyggande. Ha ett höj- och sänkbart skrivbord, ställ skärmen i ögonhöjd, ta regelbundna pauser och gör en enkel övning. Om man har ont tycker jag att man ska söka hjälp för att få råd och behandling.

5 saker att tänka på för att behålla hälsan

ÖGON

Det kan vara jobbigt att titta på en skärm flera timmar i sträck. Ögonen kan bli irriterade och torra. Ett sätt att minska risken är att sänka skärmen eftersom ögonspringan då blir något mindre. Det är också bra att då och då titta bort från skärmen och i stället titta på något från långt håll. Bra belysning är också viktigt. Skärmen ska dessutom placeras så att dagsljuset kommer från sidan för att undvika solblänk.

Det kan också vara smart att förstora texten så att den blir lättare att läsa. Den som behöver särskilt anpassade glasögon för skärmarbete ska få det av sin arbetsgivare.

ÖRON

Det bullrar mer än man kanske tror på kontor. Datorns fläkt susar och dessutom låter skrivare, telefoner och ventilation. Kontorsbuller kan orsaka stress, trötthet och koncentrationssvårigheter. Hörselkåpor kan vara effektiva för att utestänga ljud, men det är också viktigt att kontorsmiljöer planeras så att akustiken är optimal.

HUD

Det råder delade meningar kring hur mycket bildskärmsarbete påverkar huden. De flesta hudläkare och forskare verkar överens om att det inte orsakar eksem. Det finns dock undersökningar som tyder på att långvarigt datorarbete kan förvärra hudsjukdomar i ansiktet eller orsaka het och torr hud. Lösningen kan vara många pauser, att inte ha för många datorer på samtidigt och att smörja huden med kräm.

NACKE & RYGG

Nackbesvär orsakat av datorarbete är vanligt. Det är viktigt att ha skärmen i rätt höjd för att undvika att nacken böjs för mycket. Blicken bör vara ungefär i mitten av skärmen. Regelbundna pauser och stretchövningar motverkar också smärtor i nacken. Den som har ett höj- och sänkbart skrivbord kan med fördel växla mellan att sitta och stå.

HAND & UNDERARM

Musarm är ett av de vanligaste problemen för den som sitter mycket vid datorn. Det orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser. Symptomen är bland annat smärta och stelhet i handen och armen. Kortkommandon, olika modeller av datormöss, smalare tangentbord och varierad arbetsställning kan hjälpa.

Läs mer: Därför får du musarm

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.