Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så tar du hand om din datorkropp
Gamnacke och musarm. När datorerna kom till kontoren kom också fysiska problem. Och de ser ut att förvärras. I dag har till och med barn besvär som läkarna tidigare bara såg hos vuxna.
Under decennier förknippade vi förslitningsskador med fysiskt tunga jobb. Målare, städerskor, snickare och undersköterskor drabbades av smärtor efter åratal av tunga lyft och ensidiga arbetsmoment.
Men på 90-talet kom datorerna till kontoren och tjänstemän började få besvär som musarm, gamnacke och skärmögon. I dag finns undersökningar som visar att varannan datoranvändare drabbas av musarm.
– Problemet är att besvären smyger sig på. Det gör att många väntarför länge med att söka hjälp. Man känner att man har lite ont, men tycker inte att det är så allvarligt eller att man har tid. Men ju längre man går med ett besvär, desto längre tid tar det att fixa, säger Vibeke Veslehaug, kiropraktor på Engelbrekts kiropraktorcenter.
Hon och hennes kollegor behandlar dagligen patienter med besvär efter alltför många timmar vid skärmar. Och de märker tydligt att problemen drabbar allt yngre.
– Jag träffar ofta 8–9-åringar, ibland ännu yngre barn, som har besvär som vi tidigare bara sett hos vuxna. Där måste vi som vuxna ta ansvar för deras skärmtid. Men vi måste också vara goda förebilder och kanske begränsa vår egen skärmtid.
Vibeke Veslehaugs råd till kontorsarbetare är att byta position ofta och ta korta, regelbundna pauser.
– Det allra viktigaste är att tänka förebyggande. Ha ett höj- och sänkbart skrivbord, ställ skärmen i ögonhöjd, ta regelbundna pauser och gör en enkel övning. Om man har ont tycker jag att man ska söka hjälp för att få råd och behandling.
5 saker att tänka på för att behålla hälsan
ÖGON
Det kan vara jobbigt att titta på en skärm flera timmar i sträck. Ögonen kan bli irriterade och torra. Ett sätt att minska risken är att sänka skärmen eftersom ögonspringan då blir något mindre. Det är också bra att då och då titta bort från skärmen och i stället titta på något från långt håll. Bra belysning är också viktigt. Skärmen ska dessutom placeras så att dagsljuset kommer från sidan för att undvika solblänk.
Det kan också vara smart att förstora texten så att den blir lättare att läsa. Den som behöver särskilt anpassade glasögon för skärmarbete ska få det av sin arbetsgivare.
ÖRON
Det bullrar mer än man kanske tror på kontor. Datorns fläkt susar och dessutom låter skrivare, telefoner och ventilation. Kontorsbuller kan orsaka stress, trötthet och koncentrationssvårigheter. Hörselkåpor kan vara effektiva för att utestänga ljud, men det är också viktigt att kontorsmiljöer planeras så att akustiken är optimal.
HUD
Det råder delade meningar kring hur mycket bildskärmsarbete påverkar huden. De flesta hudläkare och forskare verkar överens om att det inte orsakar eksem. Det finns dock undersökningar som tyder på att långvarigt datorarbete kan förvärra hudsjukdomar i ansiktet eller orsaka het och torr hud. Lösningen kan vara många pauser, att inte ha för många datorer på samtidigt och att smörja huden med kräm.
NACKE & RYGG
Nackbesvär orsakat av datorarbete är vanligt. Det är viktigt att ha skärmen i rätt höjd för att undvika att nacken böjs för mycket. Blicken bör vara ungefär i mitten av skärmen. Regelbundna pauser och stretchövningar motverkar också smärtor i nacken. Den som har ett höj- och sänkbart skrivbord kan med fördel växla mellan att sitta och stå.
HAND & UNDERARM
Musarm är ett av de vanligaste problemen för den som sitter mycket vid datorn. Det orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser. Symptomen är bland annat smärta och stelhet i handen och armen. Kortkommandon, olika modeller av datormöss, smalare tangentbord och varierad arbetsställning kan hjälpa.
Läs mer: Därför får du musarm
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”
Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor.
– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han.
Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel.
Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på.
–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna.
Berätta för chefen när din kollega gör något bra
Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre.
Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar.
– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten.
Hurdå?
– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.
Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva.
Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter.
– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.
Snällhet grund för kollektiv intelligens
Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.
– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.
Viktigt vara snäll mot dig själv
Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.
– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv?
Bob Hanssons snällhetstips:
- Håll om någon
- Överraska någon
- Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
- Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
- Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
- Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
- När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen.
- Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.
