Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övervakning - ett praktiskt hjälpmedel?

Integritetskränkande övervakning eller praktiska hjälpmedel i ett gränslöst arbetsliv? Den nya tidens stämpelklockor, som laddas ner i form av en app till mobilen, både lockar och förskräcker. Men rätt använda kan apparna vara en hjälp för tjänstemän att hålla koll på både arbetstid och kollegor.
Gabriella Westberg Publicerad 9 september 2014, kl 13:22
Vasakronan
På Vasakronans aktivitetsbaserade kontor i Stockholm använder medarbetarna en app i mobilen för att hitta varann. Vasakronan

Det finns arbetsplatser där de anställda får bära id-brickor med sensorer som registrerar var de befinner sig, hur fort de rör sig, vilka vägar de tar, hur högt de talar och i vilket tonläge. Sociometric Solutions sensorer, så kallade ”Sociometric Badges”, registrerar också om den anställde står vänd mot någon annan och vilken kroppshållning hen har. Det låter som en skräckfilm från 50-talet. Men det är verklighet i dag.

Socionomics Badges har tagits fram av forskare på MIT Media Lab i USA, för att hjälpa företag att öka produktiviteten. De omvandlar mjuka frågor som kommunikation och social kompetens till mätbar data i realtid – oumbärligt för en modern arbetsgivare som vill ligga i framkant, menar utvecklarna.

Det finns i dag massor av digitala mätverktyg för arbetslivet på marknaden, så kallade workforce management-system, som erbjuder allt ifrån positionering av medarbetare och digitala stämpelklockor till prognoser av kommande verksamhetstoppar och -dalar. De flesta registrerar inte så mycket som Sociometric Badges, men även bland vanligare appar och digitala stämpelklockor är gränsen ibland otydlig mellan integritetskränkande övervakning och praktiska hjälpmedel för den anställde. Det förra gäller typiskt oftare för yrken inom LO-sfären, det senare för tjänstemän. Men som arbetstid i allmänhet är de nya stämpelklockorna av fackligt intresse.

Det finska fackförbundet Finlands Ekonomförbund, SEFE, har låtit utveckla en app för att mäta övertid. Arbetsgivaren har ansvar för att följa upp anställdas arbetstid i Finland, men genom att låta bli att registrera den arbetade tiden kommer arbetsgivarna undan rejäla kostnader för övertidsersättning, menar förbundet som till våren lanserar en stämpelklockeapp för sina medlemmar, att registrera sin arbetstid – och övertid.

Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor!

Nuba heter en svensk digital stämpelklocka för mobiler som utvecklats av Karpet AB. Appen togs fram främst för mindre företag inom bygg- och städbranschen men används nu också en del på tjänstemannasidan och även bland frisörer.

- Att intresset för digitala stämpelklockor växer märker vi tydligt. En del tycker att det finns problem, men de flesta tycker faktiskt att det är bra, det syns att de har jobbat. Det blir transparent och tydligt, säger Petter Strömberg på Karpet.

Hogia MyTime är en arbetstidsmätare som hittills bara funnits som webbaserat verktyg, men som från i höst också kommer att finnas som ”stämpelklockeapp”.

- Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor! Historiskt är ju bilden av stämpelklocka något mer dystert. Men medarbetarna ser positivt på det nu, konstaterar Joachim Hylvander, bolagschef på Hogia Business Products AB.

Hogias stämpelklocka utvecklades för industrin, men används numer även på tjänstemannasidan. Den säljs som en tilläggstjänst till Hogias lönehanteringssystem, och bygger på ett antal olika kollektivavtal för beräkning av OB och övertid.

- Appen används bland annat av tjänstemän med flextider. Man är inte alltid säker på att det sköts korrekt – åt båda hållen - att man faktiskt får lön för den tid man har jobbat.

Quinyx är ytterligare ett svenskutvecklat digitalt tidshanteringssystem som marknadsförs med devisen: ”Allt du behöver för en lönsam personalhantering”. Quinyx erbjuder schemaläggning, bemanning och tidsrapportering med några enkla klick. Enligt hemsidan är verktyget särskilt praktiskt för de schemalägger deltids- och timanställd personal, då man kan optimera schemaläggnigen med prognoser baserade på tidigare högtryck i verksamheten.

Varken Hogia eller Quinyx erbjuder dock positioneringsfunktion. Men det finns andra som gör.

Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra.

På myndigheten för innovationsforskning, Vinnova, ser handläggaren Erik Borälv fram emot att få en positioneringsapp till sin jobbmobil, där han ska kunna se var kollegorna befinner sig i det nya aktivitetsbaserade kontoret.

Kontorsgrannarna Vasakronan, på våningen under, använder redan en sådan. Grannen under bistår också med kunskaper inför omvandlingen av Erik Borälvs arbetsplats till en som bygger på rörlighet och gränslöshet. Ingen kommer längre att ha en egen plats, utan man sätter sig där det passar. Förändringen har redan inletts. Till nästa år ska det vara ombyggt och klart.

- Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra. Det är ett stort kontor, det räcker inte att ställa sig upp och titta efter den man söker. Så hur använder vi tekniken för att lösa det?

Vasakronans app registrerar koordinater utifrån wifi och blåtands-teknik, och fungerar bara så långt som de nätverken sträcker sig – det vill säga inom kontorsbyggnaden. Dessutom är det alltid möjligt att ”osynliggöra” sig, genom att trycka på en knapp, förklarar Sören Sandell, som är IT-chef och ansvarig för tjänsten. På toaletterna blir man också automatiskt ”osynlig” för systemet, påminner han. Positioneringen loggar vilka kontorsytor som är populärast men inga personuppgifter sparas och appen registrerar inte heller arbetstid.

- Arbetstid? Det känns helt främmande för oss. Vad är arbetstid? Det flyter ihop, allt handlar om förtroende, säger han.

Men en våning upp, på Vinnova, berättar Erik Borälv att flera av medarbetarna använder appar för att registrera sin arbetstid på eget bevåg.

- Här sitter folk och bokför själva sin arbetstid. Det kan ju ge en slags okunskapsstress om man inte vet riktigt hur mycket man faktiskt jobbar och vad som är tillräckligt. När har man gjort sina 40 timmar? Där är folk olika.

Arbetstid? Det känns helt främmande för oss.

Andra positioneringsappar bygger på GPS, varpå medarbetarens rörelser kan registreras även när hen rör sig på stan, går på lunch, tar en omväg förbi ett café eller en tidningskiosk – det vill säga en mycket närgången övervakning av individen. Där hamnar man på gränsen för otillbörligt integritetsintrång, enligt Datainspektionen som upprättat en checklista man bör kolla av innan man investerar i en sådan tjänst.

Stämpelklockan Nuba använder GPS för att registrera var en användare befinner sig. Men det är upp till arbetstagaren själv att ”checka in”, understryker Petter Strömberg.

- Det är viktigt. Det har med lagar och integritet att göra, säger han.

För att kunna använda en digital stämpelklocka eller positioneringstjänst på ett schyst sätt måste också se till att följa Personuppgiftslagen, PUL. Även om man inte registrerar namn och andra personuppgifter i själva appen, går det lätt att koppla ihop arbetspass med andra register, och därmed omfattas PUL ändå. Dessutom måste användarna på något sätt ge sitt samtycke.

Flera olika stämpelklockeappar som säljs på den svenska marknaden anger att medarbetare ger sitt medgivande till att registreras i och med att hen laddar ner appen till sin mobil. Men det är tveksamt om det håller, enligt Datainspektionen.  Eftersom arbetstagaren normalt står i en beroendeställning till arbetsgivaren räcker inte enkom det eventuellt frivilliga samtycket, enligt DI.

Jag hade välkomnat en sådan lösning!

För konsulter och frilansar, som fakturerar på timme, kan stämpelklockor i appar vara enklare att handha. Är man sin egen arbetsgivare och mäter sin egen tid behöver man inte bekymra sig om PUL.

- Som IT-konsult, som jag var tidigare, hade jag välkomnat en sådan lösning! För den som fakturerar för sitt arbete är det är ett jättebra stöd att kunna visa på exakt tidsåtgång i ett projekt, säger Erik Borälv.

Han menar dock att utvecklingen av den här typen av digitala hjälpmedel är en viktig fråga för fack och arbetsgivare.

- Själv ägnar jag mycket tid i mitt jobb åt den digitala arbetsmiljön. Vi har skyddsronder och kontroller av den fysiska miljön, men på det digitala området är det sämre ställt. I dag är det ändå många arbetsplatser där i princip hela arbetet görs med digitala verktyg. Det är ett stort ansvar att hålla koll på den här utvecklingen. Och det händer väldigt mycket.

- Vänta ett halvår så kommer det till exempel att finnas massor av smarta tjänster för att registrera arbetstid, säger Erik Borälv, som också är sekreterare i Digitaliseringskommissionen och ordförande i Användningsforum.

Digitala stämpelklockor med/utan positionering

Exempel på några olika stämpelklockor/positioneringsappar som finns på marknaden i dag:

iBeacon (Bluetooth)
ParaGå (GPS)
Quinyx WebPunch (ingen positionering)
TimeClock ST
Hogia (ingen positionering)
Nuba (GPS)
mfl.

Mer lästips:

NY Times: Working anything but 9 to 5

ETC: Storebror ser dig - om du jobbar i hemtjänsten

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.
Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.