Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Deltid och röda dagar: Vad säger regelverket?

För den som jobbar deltid kan veckor med röda dagar väcka en fundering: Ska man arbeta lika mycket som alla heltidare eller inte?
– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Bild på kalender.
Vad gäller vid röda dagar när du jobbar deltid? Foto: Shutterstock

När en helgdag infaller under arbetsveckan påverkas arbetstiden för både heltids- och deltidsanställda. På arbetsplatser där man normalt arbetar måndag till fredag kan det bli diskussioner om hur detta ska hanteras, inte minst för de anställda som arbetar deltid.

Är det rimligt att du kompenseras för en förlorad ledighetsdag?

– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid. Rättsläget är oklart om en periodvis deltidsanställd har rätt till kompensation. Grunden är att du inte har någon reglerad rätt till extra kompensation för att en röd är samtidigt som din lediga dag. På samma sätt som du inte behöver arbeta in timmar under en vecka då röda dagar eller klämdagar hamnar på en dag du skulle arbetat, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.

Det hela går att jämföra med en person som är anställd på deltid och alltså inte gått ner i tid, utan har en deltidsanställning i grunden. Om du arbetar ordinarie arbetstid tisdag till torsdag kan du inte kompenseras för att en röd dag infaller en fredag.

– Men det kan finnas andra regleringar i kollektivavtalet om du har ett sådant, så det är viktigt att kolla.

Förhandlingsbart med kollektivavtal

Unionens hållning är dock att, i de fall kollektivavtal finns, ska deltidsanställda inte missgynnas i förhållande till heltidsanställda. Du ska därför inte behöva ”skylla dig själv” om den schemalagda arbetsfria dagen råkar infalla på en helgdag.

Den deltidsanställde bör enligt facket få sin arbetstid reducerad i proportion till sin sysselsättningsgrad, och kompenseras med ledig tid någon annan dag.

Utan kollektivavtal saknas också arbetstidsavtal och då blir det svårare att hävda någon orättvisa.

– Skulle du som deltidsarbetande faktiskt jobba under en röd dag, är också då vår uppfattning att din arbetstid ska reduceras i samma omfattning som dem som jobbar heltid på företaget. Detsamma gäller vid halvdagar, den regleringen förekommer i kollektivavtal. Men även utan kollektivavtal menar vi alltså att  deltidare ska behandlas lika som heltidsanställda, säger Jerry Adbo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland