Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Deltid och röda dagar: Vad säger regelverket?

För den som jobbar deltid kan veckor med röda dagar väcka en fundering: Ska man arbeta lika mycket som alla heltidare eller inte?
– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Bild på kalender.
Vad gäller vid röda dagar när du jobbar deltid? Foto: Shutterstock

När en helgdag infaller under arbetsveckan påverkas arbetstiden för både heltids- och deltidsanställda. På arbetsplatser där man normalt arbetar måndag till fredag kan det bli diskussioner om hur detta ska hanteras, inte minst för de anställda som arbetar deltid.

Är det rimligt att du kompenseras för en förlorad ledighetsdag?

– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid. Rättsläget är oklart om en periodvis deltidsanställd har rätt till kompensation. Grunden är att du inte har någon reglerad rätt till extra kompensation för att en röd är samtidigt som din lediga dag. På samma sätt som du inte behöver arbeta in timmar under en vecka då röda dagar eller klämdagar hamnar på en dag du skulle arbetat, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.

Det hela går att jämföra med en person som är anställd på deltid och alltså inte gått ner i tid, utan har en deltidsanställning i grunden. Om du arbetar ordinarie arbetstid tisdag till torsdag kan du inte kompenseras för att en röd dag infaller en fredag.

– Men det kan finnas andra regleringar i kollektivavtalet om du har ett sådant, så det är viktigt att kolla.

Förhandlingsbart med kollektivavtal

Unionens hållning är dock att, i de fall kollektivavtal finns, ska deltidsanställda inte missgynnas i förhållande till heltidsanställda. Du ska därför inte behöva ”skylla dig själv” om den schemalagda arbetsfria dagen råkar infalla på en helgdag.

Den deltidsanställde bör enligt facket få sin arbetstid reducerad i proportion till sin sysselsättningsgrad, och kompenseras med ledig tid någon annan dag.

Utan kollektivavtal saknas också arbetstidsavtal och då blir det svårare att hävda någon orättvisa.

– Skulle du som deltidsarbetande faktiskt jobba under en röd dag, är också då vår uppfattning att din arbetstid ska reduceras i samma omfattning som dem som jobbar heltid på företaget. Detsamma gäller vid halvdagar, den regleringen förekommer i kollektivavtal. Men även utan kollektivavtal menar vi alltså att  deltidare ska behandlas lika som heltidsanställda, säger Jerry Adbo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.