Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Deltid och röda dagar: Vad säger regelverket?

För den som jobbar deltid kan veckor med röda dagar väcka en fundering: Ska man arbeta lika mycket som alla heltidare eller inte?
– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.
Lina Björk Publicerad 31 augusti 2022, kl 06:00
Bild på kalender.
Vad gäller vid röda dagar när du jobbar deltid? Foto: Shutterstock

När en helgdag infaller under arbetsveckan påverkas arbetstiden för både heltids- och deltidsanställda. På arbetsplatser där man normalt arbetar måndag till fredag kan det bli diskussioner om hur detta ska hanteras, inte minst för de anställda som arbetar deltid.

Är det rimligt att du kompenseras för en förlorad ledighetsdag?

– Det här är en fråga vi ofta får från den som tidigare jobbat heltid. Rättsläget är oklart om en periodvis deltidsanställd har rätt till kompensation. Grunden är att du inte har någon reglerad rätt till extra kompensation för att en röd är samtidigt som din lediga dag. På samma sätt som du inte behöver arbeta in timmar under en vecka då röda dagar eller klämdagar hamnar på en dag du skulle arbetat, säger Jerry Adbo, facklig rådgivare på Unionen.

Det hela går att jämföra med en person som är anställd på deltid och alltså inte gått ner i tid, utan har en deltidsanställning i grunden. Om du arbetar sin ordinarie arbetstid tisdag till torsdag kan du inte kompenseras för att en röd dag infaller en fredag.

– Men det kan finnas andra regleringar i kollektivavtalet om du har ett sådant, så det är viktigt att kolla.

Förhandlingsbart med kollektivavtal

Unionens hållning är dock att, i de fall kollektivavtal finns, ska deltidsanställda inte missgynnas i förhållande till heltidsanställda. Du ska därför inte behöva ”skylla dig själv” om den schemalagda arbetsfria dagen råkar infalla på en helgdag.

Den deltidsanställde bör enligt facket få sin arbetstid reducerad i proportion till sin sysselsättningsgrad, och kompenseras med ledig tid någon annan dag.

Utan kollektivavtal saknas också arbetstidsavtal och då blir det svårare att hävda någon orättvisa.

– Skulle du som deltidsarbetande faktiskt jobba under en röd dag, är också då vår uppfattning att din arbetstid ska reduceras i samma omfattning som dem som jobbar heltid på företaget. Detsamma gäller vid halvdagar, den regleringen förekommer i kollektivavtal. Men även utan kollektivavtal menar vi alltså att  deltidare ska behandlas lika som heltidsanställda, säger Jerry Adbo.

Arbetstid

Arbetstiden blir allt längre

För snart tio år sedan siade forskaren Roland Paulsen i Kollega om hur vi skulle jobba 2024. Hans dystopiska framtidsbild ser nu ut att komma på skam - verkligheten blev värre än han föreställt sig.
Johanna Rovira Publicerad 14 juni 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration av en man som dystert sitter på en klockas timvisare och till höger en porträttbild på docent Roland Paulsen.
"Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt", säger Roland Paulsen och målar en dyster bild av framtidens arbetsliv. Foto: Colourbox/Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.

–Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menade Roland Paulsen, docent vid Lunds universitet och debattör, när Kollega intervjuade honom om framtidens arbetstid, för snart tio år sedan. 

Roland Paulsen utomhus i grönska, allvarlig.
Roland Paulsen. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Han hoppades då att vi, tack vare rationaliseringar och effektiviseringar, skulle trappa ner i arbetstid och dela på de jobb som fanns kvar. Men han hade även ett dystopiskt scenario, som innebar att vi skulle komma att klamra oss fast vid åttatimmarsnormen.

Nu sitter vi snart med facit i hand och verkligheten är betydligt dystrare än han föreställde sig för ett decennium sedan:

 Det blev mer dystopiskt än jag beskrev det. Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt.

Majoritet vill ha kortare arbetstid

På 70-talet såg alla partier, utom Moderaterna, arbetstidsförkortning som ett naturligt nästa steg på en redan inslagen väg där 40-timmarsvecka just införts. Då var det var inget kontroversiellt att propagera för kortare arbetstid, poängterar Roland Paulsen. Sen tog det stopp. En majoritet av befolkningen vill visserligen fortfarande ha någon form av arbetstidsförkortning. Men bland beslutsfattarna har åsikterna svängt i motsatt riktning.

Halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag

 Det är klart att man kan peka på att det råder brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Men arbetsvillkoren där är så hemska att folk flyr därifrån. Om man slimmar organisationer så hårt att det inte längre blir roligt att jobba kvar, söker sig folk till andra branscher. Och de som är ansvariga för att det blivit så tar detta till intäkt för att det inte går att sänka arbetstiden, säger Roland Paulsen. 

Framtiden ser inte ljusare ut. Även om det alltid är omöjligt att förutse vilka politiska frågor som kan vinna inflytande och att det i varje ögonblick finns möjligheter till helomvändning, påpekar Roland Paulsen.

Pension först vid 75

 Fortsätter vi i den riktning vi går nu, kommer vi om tio år att ha en situation där pensionsåldern närmar sig 75 år så som Fredrik Reinfeldt en gång föreslog till mångas förtret Att komma till Sverige utifrån blir alltmer knutet till att ha jobb. När sysselsättning inte enbart handlar om lön, utan också om att få stanna i Sverige, blir arbetskraften alltmer räddhågsen. Folk blir beredda att gå med på väldigt mycket för att behålla jobbet.

I övriga världen finns dock ljuspunkter för trötta löneslavar. Den stora brittiska studien om fyradagarsvecka har, enligt Roland Paulsen, väckt liv i frågan om arbetstidsförkortning. Han nämner också The Great Resignation, en trend som startade 2021 i USA när miljontals anställda valde att säga upp sig, och Quiet Quitting, ett fenomen som handlar om att man gör så lite som möjligt på jobbet, som tecken på att missnöjet mot långa arbetsdagar gror i leden.

 I Finland har man testat basinkomst och i senaste valrörelsen drev finska socialdemokraterna sex timmars arbetsdag som en valfråga. Det ligger väldigt långt bort att föreställa sig att våra socialdemokrater skulle göra något liknande.

Arbetstidsförkortning på önskelistan

Något motvilligt går Roland Paulsen ändå med på att måla upp ett önskescenario över framtiden. Det är inte en utopisk framtidsvision, understryker han, utan fullkomligt genomförbar.

  Ett önskescenario vore att vi kunde fortsätta den väg vi slog in på under 1900-talet. Hittills har vi bevisligen mått samhällsekonomiskt bra, och fått lägre arbetslöshet, när arbetstiden kortats.

 I kraft av att vi blivit så oerhört mycket mer produktiva skulle vi kunna frångå modellen där bara de som arbetar har rätt till en dräglig inkomst. Vi skulle kunna beskatta annat än bara arbete och införa en basinkomst som räcker att leva på.

Och hur många timmar är det rimligt att jobba per vecka?

 Sedan 1970-talet har vi fördubblat produktiviteten medan arbetstiden varit konstant. Så halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag, säger Roland Paulsen.

Arbetstidsförkortning kan ske på fler sätt: 

Längre semester: 1978 infördes lag om fem veckor/25 dagars semester. 1991 infördes lag om 27 dagars semester men återgick till 25 dagar tre år senare, vilket alltså innebar arbetstidsförlängning. 

Kortare arbetsdagar:1919 infördes åtta timmars arbetsdag/48-timmarsvecka i Sverige.  

Kortare arbetsvecka: 1973 infördes femdagarsvecka och veckoarbetstiden blev såldes 40 timmar. 

Tidigare pension: 1976 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år. Från och med i år är tidigaste ålder för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg  66 år i stället för 65, således en arbetstidsförlängning. 

Fler röda dagar: Det finns i dag12 helgdagar i Sverige- 1939 infördes 1 maj som helgdag. När Sveriges nationaldag infördes som ny helgdag 2004, försvann samtidigt annandag pingst som röd dag. I praktiken innebar detta en arbetstidsförlängning eftersom annandag pingst alltid inföll på en måndag, medan 6 juni infaller på lördag eller söndag vissa år.