Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

"Med tidsloggning syns det att vi jobbar"

På life science-företaget Cepheid i Solna infördes tidsregistering i våras.
- Det är smidigt och gör att tiden man jobbar syns i systemet, säger Pontus Strandberg, arbetsplatsombud för Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Klassisk stämpelklocka. Sådan används inte på life science-företaget Cepheid, där nyttjar man istället de anställdas passerbrickor för att samla in data om in och utpassering på arbetsplatsen. TT

Numera loggas de anställda via sina passerbrickor när de kommer eller lämnar jobbet. Arbetar de hemma eller på resa loggar de in via en webbapplikation i datorn.

Men det var inte i första hand personalen på Cepheid, som tillverkar diagnostiska tester för medicinskt bruk, som ville ha det nya systemet. Bakgrunden var att företaget skulle börja registrera tiden för de anställda på den snabbväxande tillverkningsenheten.

- Företaget ville att tidregistreringen skulle införas för alla på företaget det vill säga både arbetare och tjänstemän.  Detta skapade inledningsvis diskussioner med tjänstemannafacken men numera är systemet accepterat, säger personalchefen Rebecka Sjölander.

- När personalen förstod solidaritetsaspekten så köpte man upplägget. Ett viktigt inslag är att samtlig personal har möjlighet att efterkorrigera sina tider, ibland kan det ju bli fel och ibland blir det inte som man planerat.

Faktum är att det tycks som om de anställda är hyfsat nöjda, i alla fall om man frågar Pontus Strandberg.

- Men i början kändes det som om företaget ville införa systemet väldigt kvickt. Vi ville ta det lite lugnt och prova först för att se om det fanns några problem.

I dag rullar det dock på bra – i det stora hela.

- Man upptäcker ibland att det finns saker som inte fungerar som de borde, det finns detaljer som måste åtgärdas, säger Pontus Strandberg som inte upplever att tidsregisteringen ökat kontrollen av de anställda.

Däremot ser han flera fördelar.

- Innan fyllde vi i tiderna manuellt på excelark, man var tvungen att skriva in när man hade kommit och gått. Det här är mycket smidigare, det tar bara någon sekund att stämpla in. Det sparar tid och känns enkelt.

För dem på företaget som tidvis jobbar mycket finns det ytterligare en fördel.

- Jobbar man övertid så är det enkelt att få det att synas i systemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Fyradagarsvecka pausad på väskföretag efter tuffa år

Fyradagarsvecka är lagd på is på Sandqvist, väskföretaget som gått i bräschen för arbetstidsförkortning i Sverige. Tuffa år har lett till att färre måste göra mer på företaget.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2026, kl 13:05
Man som speglas i glas
Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, menar att 30-timmarsvecka funkar och ser inte arbetstidsförkortningen som permanent borttagen. Foto: Åke Ericson

I tre år har de anställda på väskföretaget jobbat 30-timmarsvecka. De har själva fått välja mellan att jobba fyra hela dagar i veckan, eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan med bibehållen lön, som Kollega skrivit om tidigare. Men nu är det slut med det, något som bland andra Breakit har rapporterat. 

 –  Vi slutar inte för att det inte funkade. Men det har varit extremt tuffa år där vi gått igenom ett stålbad, säger Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist. 

Företaget har, på grund av ändrade köpmönster hos kunderna, fått stänga ner butiker runt om i världen och tvingats säga upp personal. Man har gått från 30 anställda till 13 och den vd som tog initiativet till arbetstidsförkortningen på företaget, Caroline Lind, har slutat. 

 –  Vi behöver få jobbet gjort med mindre personal och har fått kavla upp ärmarna lite, säger Jonatan Lund Palmén. 

Kortare arbetsvecka kan återkomma

I grund och botten har 30-timmarsveckan  fungerat, menar Jonatan Lund Palmén, som inte ser  arbetstidsförkortningen som permanent borttagen, utan något som kan återinföras om ekonomin vänder och företaget kommer på fötter igen. 

När kortveckan infördes i februari 2023 hade Jonatan Lund Palmén tre barn under två och ett halvt år, och för honom innebar den extra lediga dagen att han kunde tillbringa mer tid med familjen. 

 –  Från mitt håll gör återgången till 40-timmarsvecka inte så mycket, jag vill ju att det ska bli bra för företaget. Men det är klart att det finns de som önskar att 30-timmarsveckan fått vara kvar, säger Jonatan Lund Palmén.

 – Kortad arbetsvecka var väldigt bra och underlättade tillvaron, men det är fortfarande mycket humant här, med stor frihet under ansvar. Vi sitter inte och räknar timmarna.