Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

"Med tidsloggning syns det att vi jobbar"

På life science-företaget Cepheid i Solna infördes tidsregistering i våras.
- Det är smidigt och gör att tiden man jobbar syns i systemet, säger Pontus Strandberg, arbetsplatsombud för Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Klassisk stämpelklocka. Sådan används inte på life science-företaget Cepheid, där nyttjar man istället de anställdas passerbrickor för att samla in data om in och utpassering på arbetsplatsen. TT

Numera loggas de anställda via sina passerbrickor när de kommer eller lämnar jobbet. Arbetar de hemma eller på resa loggar de in via en webbapplikation i datorn.

Men det var inte i första hand personalen på Cepheid, som tillverkar diagnostiska tester för medicinskt bruk, som ville ha det nya systemet. Bakgrunden var att företaget skulle börja registrera tiden för de anställda på den snabbväxande tillverkningsenheten.

- Företaget ville att tidregistreringen skulle införas för alla på företaget det vill säga både arbetare och tjänstemän.  Detta skapade inledningsvis diskussioner med tjänstemannafacken men numera är systemet accepterat, säger personalchefen Rebecka Sjölander.

- När personalen förstod solidaritetsaspekten så köpte man upplägget. Ett viktigt inslag är att samtlig personal har möjlighet att efterkorrigera sina tider, ibland kan det ju bli fel och ibland blir det inte som man planerat.

Faktum är att det tycks som om de anställda är hyfsat nöjda, i alla fall om man frågar Pontus Strandberg.

- Men i början kändes det som om företaget ville införa systemet väldigt kvickt. Vi ville ta det lite lugnt och prova först för att se om det fanns några problem.

I dag rullar det dock på bra – i det stora hela.

- Man upptäcker ibland att det finns saker som inte fungerar som de borde, det finns detaljer som måste åtgärdas, säger Pontus Strandberg som inte upplever att tidsregisteringen ökat kontrollen av de anställda.

Däremot ser han flera fördelar.

- Innan fyllde vi i tiderna manuellt på excelark, man var tvungen att skriva in när man hade kommit och gått. Det här är mycket smidigare, det tar bara någon sekund att stämpla in. Det sparar tid och känns enkelt.

För dem på företaget som tidvis jobbar mycket finns det ytterligare en fördel.

- Jobbar man övertid så är det enkelt att få det att synas i systemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland