Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

"Med tidsloggning syns det att vi jobbar"

På life science-företaget Cepheid i Solna infördes tidsregistering i våras.
- Det är smidigt och gör att tiden man jobbar syns i systemet, säger Pontus Strandberg, arbetsplatsombud för Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Klassisk stämpelklocka. Sådan används inte på life science-företaget Cepheid, där nyttjar man istället de anställdas passerbrickor för att samla in data om in och utpassering på arbetsplatsen. TT

Numera loggas de anställda via sina passerbrickor när de kommer eller lämnar jobbet. Arbetar de hemma eller på resa loggar de in via en webbapplikation i datorn.

Men det var inte i första hand personalen på Cepheid, som tillverkar diagnostiska tester för medicinskt bruk, som ville ha det nya systemet. Bakgrunden var att företaget skulle börja registrera tiden för de anställda på den snabbväxande tillverkningsenheten.

- Företaget ville att tidregistreringen skulle införas för alla på företaget det vill säga både arbetare och tjänstemän.  Detta skapade inledningsvis diskussioner med tjänstemannafacken men numera är systemet accepterat, säger personalchefen Rebecka Sjölander.

- När personalen förstod solidaritetsaspekten så köpte man upplägget. Ett viktigt inslag är att samtlig personal har möjlighet att efterkorrigera sina tider, ibland kan det ju bli fel och ibland blir det inte som man planerat.

Faktum är att det tycks som om de anställda är hyfsat nöjda, i alla fall om man frågar Pontus Strandberg.

- Men i början kändes det som om företaget ville införa systemet väldigt kvickt. Vi ville ta det lite lugnt och prova först för att se om det fanns några problem.

I dag rullar det dock på bra – i det stora hela.

- Man upptäcker ibland att det finns saker som inte fungerar som de borde, det finns detaljer som måste åtgärdas, säger Pontus Strandberg som inte upplever att tidsregisteringen ökat kontrollen av de anställda.

Däremot ser han flera fördelar.

- Innan fyllde vi i tiderna manuellt på excelark, man var tvungen att skriva in när man hade kommit och gått. Det här är mycket smidigare, det tar bara någon sekund att stämpla in. Det sparar tid och känns enkelt.

För dem på företaget som tidvis jobbar mycket finns det ytterligare en fördel.

- Jobbar man övertid så är det enkelt att få det att synas i systemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.