Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

"Med tidsloggning syns det att vi jobbar"

På life science-företaget Cepheid i Solna infördes tidsregistering i våras.
- Det är smidigt och gör att tiden man jobbar syns i systemet, säger Pontus Strandberg, arbetsplatsombud för Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Klassisk stämpelklocka. Sådan används inte på life science-företaget Cepheid, där nyttjar man istället de anställdas passerbrickor för att samla in data om in och utpassering på arbetsplatsen. TT

Numera loggas de anställda via sina passerbrickor när de kommer eller lämnar jobbet. Arbetar de hemma eller på resa loggar de in via en webbapplikation i datorn.

Men det var inte i första hand personalen på Cepheid, som tillverkar diagnostiska tester för medicinskt bruk, som ville ha det nya systemet. Bakgrunden var att företaget skulle börja registrera tiden för de anställda på den snabbväxande tillverkningsenheten.

- Företaget ville att tidregistreringen skulle införas för alla på företaget det vill säga både arbetare och tjänstemän.  Detta skapade inledningsvis diskussioner med tjänstemannafacken men numera är systemet accepterat, säger personalchefen Rebecka Sjölander.

- När personalen förstod solidaritetsaspekten så köpte man upplägget. Ett viktigt inslag är att samtlig personal har möjlighet att efterkorrigera sina tider, ibland kan det ju bli fel och ibland blir det inte som man planerat.

Faktum är att det tycks som om de anställda är hyfsat nöjda, i alla fall om man frågar Pontus Strandberg.

- Men i början kändes det som om företaget ville införa systemet väldigt kvickt. Vi ville ta det lite lugnt och prova först för att se om det fanns några problem.

I dag rullar det dock på bra – i det stora hela.

- Man upptäcker ibland att det finns saker som inte fungerar som de borde, det finns detaljer som måste åtgärdas, säger Pontus Strandberg som inte upplever att tidsregisteringen ökat kontrollen av de anställda.

Däremot ser han flera fördelar.

- Innan fyllde vi i tiderna manuellt på excelark, man var tvungen att skriva in när man hade kommit och gått. Det här är mycket smidigare, det tar bara någon sekund att stämpla in. Det sparar tid och känns enkelt.

För dem på företaget som tidvis jobbar mycket finns det ytterligare en fördel.

- Jobbar man övertid så är det enkelt att få det att synas i systemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

”Aldrig i livet att jag skulle jobba dag” – så är livet på nattskiftet

Arbetslivet i Sverige tar inte slut vid fem, sex, även om datorerna släcks ner på många kontor då. Drygt en tredjedel av alla anställda i Sverige jobbar på obekväm arbetstid. Kollega har träffat några av dem.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2026, kl 06:01
Två personer går in i en upplyst laboratoriebyggnad på kvällen för att arbeta nattskift.
Nattarbetet på SGS Analytics i Linköping ger kortare arbetsveckor och högre ersättning – men påverkar både dygnsrytm och socialt liv. Foto: John Sandlund

Det finns inom Unionen en del udda tjänstemän. Udda såtillvida att de jobbar som bäst när vi andra sover som tyngst och vice versa. Under de mörkaste vintermånaderna ser de aldrig solen. De vänder på dygnet helt frivilligt och jobbar ständigt så kallad obekväm arbetstid.  

Därför väljer tjänstemän att jobba natt – ”vi är nattugglor”

– Aldrig i livet att jag skulle jobba dag. Jag är nattmänniska. 

Det säger Dany Manssorati, laborant på metallavdelningen på testföretaget SGS Analytics i Linköping. Han har ett 40-tal kollegor som jobbar jämte honom bland annat med att testa och analysera mat, metaller, vatten och jord under nattens mörkaste timmar, så att kunderna ska kunna få resultat så fort som möjligt. 

– Jag har alltid varit en nattuggla, säger hans kollega Marie Holmbergh, avdelningschef för analysdelarna på natten. 

– Jag har aldrig haft problem att sova på dagen och jag uppskattar det lugn och den ro som infinner sig här på natten. Det är färre människor på plats, och det gör väldigt stor skillnad faktiskt. Vi blir hypereffektiva tack vare få störningsmoment. 

Fördelarna med att jobba natt är fler än ostörd arbetsmiljö – arbetsveckan är kortare.  34 timmar enligt företagets avtal. Inkomsten är högre även om grundlönen är den samma som för dagjobbarna. Det nattarbetarna får i ersättning för obekväm arbetstid motsvarar nästan en tredjedel av lönen. 

Fördelar med nattarbete: kortare arbetsvecka och högre lön

 Dany Manssorati som har småbarn, ser det också som ett sätt att få livspusslet att gå ihop. Han kommer hem lagom till att barnen ska väckas och fixar frukost åt dem, sedan passar han på att sova medan de är på förskola och skola. När de kommer hem är han utvilad och tillgänglig.

Nattjobb Linköping SGS Analytics
Kollegorna Marie Holmbergh, Linus Alvarsson och Dany Manssorati fungerar bäst på natten. Foto: John Sandlund

Men det finns uppenbara nackdelar också, och Linus Alvarsson, mikrobiologisk laborant på avdelningen som testar trikiner i griskött samt bakterier i olika livsmedel, tillika klubbordförande på SGS, har egna erfarenheter av nattarbetets avigsidor, även om han också i grunden betraktar sig som en nattmänniska. 

– Det är komplicerat på grund av mina fackliga uppdrag. Många fackliga uppgifter går inte att göra på natten. Jag måste ta saker på dagtid och det har gett mig sömnproblem. Jag säger aldrig nej till medlemmar som ringer eller chefer som vill förhandla, jag offrar hellre min själ och hälsa, säger han. 

Marie Holmbergh stänger av ljudet på sin telefon för att få sova ostört. Hon svarar inte på mejl och hennes kollegor vet att hon är i det närmaste helt onåbar under dygnets ljusa timmar. 

– Nattarbete påverkar också det sociala livet, speciellt i början. Det tar ett tag för omgivningen att acceptera att för mig är det jobbigt att vara vaken dagtid. Jag mår kasst då, säger Marie Holmbergh. 

Att hon under vinterhalvåret lever i totalt mörker är inget som bekymrar henne. 

– Det går jättebra att knapra D-vitamin, säger hon. 

– Vintermörker är det bästa som finns, hävdar Dany Manssorati. 

Nackdelar med nattarbete: sömnproblem och social påverkan

Men ibland tvingas de av olika skäl ändå ut i dagsljuset. En obligatorisk utbildning dagtid ruckar dock på dygnsrytmen rejält. Med framförhållning går det förvisso att planera in kurser så att man kan gå dem direkt efter en helg, vilket är minst påfrestande för den omvända dygnsrytmen. 

Nattjobbarna är också mer osynliga för arbetsgivare och lönesättande chefer, vilket så klart kan leda till sämre lön och karriärsutveckling.  Facket på SGS har dock lyckats få gehör för att nattarbetarna ska synas mer i lönerevisionen. 

Det finns andra förbättringsmöjligheter som Unionenklubben på SGS också gärna vill få gehör för. 

– Många av de regler och anpassningar vi har här har vi fått till på lokal nivå.  Det skulle behövas betydligt hårdare och tydligare skrivningar och mycket mer stöd från Unionen centralt angående nattarbete, säger Linus Alvarsson.  

Forskning om nattarbete – risker och kunskapsluckor

Han efterlyser också mer svensk forskning om innebörden av att konstant jobba natt. Att nattarbete generellt är farligare än dagjobb, finns det belägg för, men forskningen baseras nästan alltid på skiftarbete, där man från en dag till en annan jobbar olika tider på dygnet, konstaterar Linus Alvarsson.  

– Jag har testat skiftarbete och det är katastrofalt. Det är mycket svårare än att jobba konstant natt, säger Dany Manssorati.

På det hela taget anser de tre nattmänniskorna att fördelarna med nattjobb ändå väger över svårigheterna. Men nattarbete passar inte alla. Det märks direkt när någon dagaktiv av misstag hamnat bland de nocturnala tjänstemännen.  De brukar inte bli långvariga. 

Sedan finns det självklart nattjobbare som av olika skäl är tvungna att överge sin naturliga dygnsrytm. Om något händer i privatlivet som gör att man inte längre klarar av att jobba natt, så ska det gå att få byta till dagtid, enligt det lokala avtalet på SGS Analytics. 

– Men den skrivningen är under tvist just nu eftersom arbetsgivaren befarar att folk söker nattjänst enbart för att sedan byta. En oerhört cynisk bild, i mina ögon, säger Linus Alvarsson. 

Så vanligt är obekväm arbetstid i Sverige

  • Rak vecka är ett begrepp inom arbetslivet som innebär att man arbetar en ordinarie arbetsvecka förlagd till dagtid, måndag till fredag.
  • Obekväm arbetstid definieras som arbete på annan tid än måndag – fredag klockan 6.00-1800. Begreppet förekommer dock inte i Unionens kollektivavtal, där man i stället skriver förskjuten arbetstid.
  • 35,5 procent av alla sysselsatta i åldern 15-74 år arbetade helt eller delvis på obekväm arbetstid enligt SCB:s senaste siffror (2018).
  • Bland fast anställda arbetade 31,1 procent helt eller delvis utanför dagtid vardagar. Motsvarande andel var 48,3 procent bland tidsbegränsat anställda.
  • Inom den privata sektorn jobbade 36, 2 procent av de sysselsatta kväll/natt/helg/skift. 
Arbetstid

Fyradagarsvecka pausad på väskföretag efter tuffa år

Fyradagarsvecka är lagd på is på Sandqvist, väskföretaget som gått i bräschen för arbetstidsförkortning i Sverige. Tuffa år har lett till att färre måste göra mer på företaget.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2026, kl 13:05
Man som speglas i glas
Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist, menar att 30-timmarsvecka funkar och ser inte arbetstidsförkortningen som permanent borttagen. Foto: Åke Ericson

I tre år har de anställda på väskföretaget jobbat 30-timmarsvecka. De har själva fått välja mellan att jobba fyra hela dagar i veckan, eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan med bibehållen lön, som Kollega skrivit om tidigare. Men nu är det slut med det, något som bland andra Breakit har rapporterat. 

 –  Vi slutar inte för att det inte funkade. Men det har varit extremt tuffa år där vi gått igenom ett stålbad, säger Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist. 

Företaget har, på grund av ändrade köpmönster hos kunderna, fått stänga ner butiker runt om i världen och tvingats säga upp personal. Man har gått från 30 anställda till 13 och den vd som tog initiativet till arbetstidsförkortningen på företaget, Caroline Lind, har slutat. 

 –  Vi behöver få jobbet gjort med mindre personal och har fått kavla upp ärmarna lite, säger Jonatan Lund Palmén. 

Kortare arbetsvecka kan återkomma

I grund och botten har 30-timmarsveckan  fungerat, menar Jonatan Lund Palmén, som inte ser  arbetstidsförkortningen som permanent borttagen, utan något som kan återinföras om ekonomin vänder och företaget kommer på fötter igen. 

När kortveckan infördes i februari 2023 hade Jonatan Lund Palmén tre barn under två och ett halvt år, och för honom innebar den extra lediga dagen att han kunde tillbringa mer tid med familjen. 

 –  Från mitt håll gör återgången till 40-timmarsvecka inte så mycket, jag vill ju att det ska bli bra för företaget. Men det är klart att det finns de som önskar att 30-timmarsveckan fått vara kvar, säger Jonatan Lund Palmén.

 – Kortad arbetsvecka var väldigt bra och underlättade tillvaron, men det är fortfarande mycket humant här, med stor frihet under ansvar. Vi sitter inte och räknar timmarna.