Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
2019 var det 100 år sedan Sveriges Riksdag lagstadgade om åtta timmars arbetsdag. Men en debatt om sänkt arbetstid har sedan länge förts.
I Finland kräver nu statsminister Sanna Marin att finländarna ska få sex timmars arbetsdag.
Ett annat aktuellt exempel på arbetstidsförkortning är att Tysklands största fackförbund, IG Metall, vill se att arbetsveckan kortas till fyra dagar.
I Sverige finns ännu inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen och kan bli en het fråga i årets avtalsrörelse.
Läs mer: Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka
Och enligt en färsk Sifo-undersökning anser 55 procent av svenskarna att tiden för att införa sex timmars arbetsdag nu är mogen. Det gäller framför allt kvinnor där fler än sex av tio har den åsikten, medan det gäller knappt hälften av männen.
När det gäller de tveksamma är dock könsfördelningen ungefär densamma, då två av tio både bland män och kvinnor inte vet hur de ska ställa sig till saken.
Nästan lika många som är för sextimmarsdagen, 50 procent, anser också att de skulle få lika mycket arbete utfört på sex som på åtta timmar.
Långt färre, 30 procent, är beredda på att gå ner i lön för att få denna arbetstidsförkortning.
Läs mer: Byrå slopar sextimmarsdag
Fotnot:
1 466 personer mellan 16 och 79 år deltog i Sifos webbundersökning som gjordes på uppdrag av rekryterings- och bemanningsföretaget Randstad mellan den 22 till 25 juni 2020. Läs mer här.
Klart man ska ha samma lön för samma arbete
Vi ställde följande frågor till tre förtroendevalda i Unionen:
1. Borde sex timmars arbetsdag införas och i så fall varför?
2. Ska lönen vara densamma?
3. Finns några nackdelar med sex timmars arbetsdag?
4. Borde Unionen driva den här frågan hårdare?
Gunilla Nilsson, Unionens klubbordförande på Östersundshem:
1. Ja. Vi testade ju det för några år sedan, när vi deltog i ett forskningsprojekt i 18 månader. Och det har vi bara bra erfarenheter av. Forskarna fann framför allt att vår sömn blev mycket bättre, vilket också gällde mig. Sedan kände jag att jag orkade med att leva efter jobbet också, både vad gällde familjen och träning. Jag tog många promenader och körde många pass på vårt gym. Så jag tror de flesta skulle må bra av sex timmars arbetsdag. Sedan kanske det behövs lite modifikationer för att ingen ska känna att det blir för stressigt, så att man ska jobba sex timmar men att det inte är skrivet i sten utan att man får jobba mer.
Läs mer: Kortade arbetstiden fick lika mycket gjort
2. Ja, eftersom man ju gör samma jobb, därför att man jobbade mer fokuserat och det blev mindre av de pauser som man måste ta för att orka med en åttatimmarsdag.
3. Min erfarenhet är inte att gemenskapen blev lidande. Däremot blev vårt umgänge mer koncentrerat på så vis att vi umgicks ordentligt på lunchen och att många också passade på att träna tillsammans efter jobbet.
4. Ja, draghjälp från alla håll är ju positivt. Visserligen försökte vi driva en fortsatt sextimmarsdag i klubben, efter forskningsprojektet, men på grund av att vi haft flera vd-byten så behöver vi i första hand fokuseras på att få lugn och ro och en nystart för företaget.
Johnny Wid, Unionens klubbordförande på Svenska Spel:
1. Ja, absolut. Eftersom vi klarar att göra samma jobb på den tiden. I och för sig varierar det nog lite beroende på ens arbetsuppgifter. Men på det stora hela skulle sextimmarsdagar säkert fungera bra. Jag vet att jag själv är mer pigg och glad och är mer effektiv om jag jobbar sex timmar i stället för åtta.
2. Ja. Klart man ska ha samma lön för samma arbete. Varför betala lägre löner när arbetsgivaren får effektivare medarbetare?
3. Det är svårt att säga vilka eventuella nackdelar som kan finns i allmänhet. Men viktigt för att det ska fungera är inte minst ett närvarande ledarskap och då också ett förtroende så att varje medarbetare så långt som möjligt får råda över sitt eget arbete, som hur det planeras och schemaläggs. Plus att man har en bra arbetsmiljö som inte stjälper de som upplever att sex timmar inte räcker till. Annars är risken att en del blir ännu mer stressade.
4. Ja, Unionen borde driva den här frågan hårdare. För lagstiftning är absolut inte den rätta vägen. Det finns nog branscher där man inte skulle klara sex timmars arbetsdag till att börja med, på grund av en problematik relaterat till yrket som arbetsgivarna och facket hanterar bäst. Men jag tror att efter de 100 åren med åttatimmarsdagar är det dags att ta nästa steg nu. För fritiden är något som är väldigt viktigt för oss. Det är inte bra för oss människor att varje vardag bara hinna och orka jobba, hämta barnen och laga mat innan man kastar sig i säng inför nästa arbetsdag.
Nina Sjölin, Unionens klubbordförande på Bauhaus:
1. Jag är kluven. Det positiva är att det skulle kunna bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Men det finns också en risk för att man blir mer stressad. Att en del skulle undra över hur de ska klara av det man gör i dag gör på åtta timmar på sex timmar. Samtidigt är man kanske inte lika effektiv på åtta timmar som man skulle vara på sex timmar. Så det skulle kunna betyda en svår balansgång. Och även om det skulle fungera bra i många företag så är det nog inte för alla.
2. Ja.
3. Det är väl gemenskapen i så fall. Vi jobbar hemma varannan dag nu i coronakrisen. Och när jag är på jobbet så stänger jag gärna dörren, eftersom jag känner att jag måste passa på att fokusera lite extra då. Och om det skulle bli så hela tiden, om vi börjar jobba sextimmarsdagar, kan det säkert slå undan benen för en del.
4. Jag har inte riktigt klart för mig hur Unionen driver den frågan, så jag kan tyvärr inte säga något om det.
Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga.
Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.
Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.
– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.
– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.
Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.
– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.
Varför ska vi ha kortare arbetstid?
– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.
I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.
Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.
– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.
Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.
– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.
Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.
– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.
Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.
Vill du ha kortare veckoarbetstid?
Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)
Nej – 15 %
Vet ej – 10 %
Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?
Ja – 63 %
Nej – 15 %
Vet ej – 22 %
På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?
Fyradagarsvecka – 54 %
Färre timmar per dag – 22 %
Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %
Vet ej – 1 %
(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)
Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?
40 timmar/vecka –75 %
36-39 timmar – 21 %
32-35 timmar – 2 %
Kortare än 32 tim/vecka – 1 %
Vet ej – 1 %
Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.