Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Majoritet vill ha sex timmars arbetsdag - men samma lön

Efter 100 år med lagstadgad åttatimmarsdag kanske det är dags för sex timmars arbetsdag? Det tycker i alla fall mer än hälften i Sverige. Kollega har frågat tre förtroendevalda hur de ser på kortad arbetstid.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions / Colourbox
Åtta timmars arbetsdag är för långt enligt de flesta i Sverige. Men majoriteten kan inte tänka sig att gå ner i lön även om de skulle jobba mindre. Syda Productions / Colourbox

2019 var det 100 år sedan Sveriges Riksdag lagstadgade om åtta timmars arbetsdag. Men en debatt om sänkt arbetstid har sedan länge förts.

I Finland kräver nu statsminister Sanna Marin att finländarna ska få sex timmars arbetsdag.

Ett annat aktuellt exempel på arbetstidsförkortning är att Tysklands största fackförbund, IG Metall, vill se att arbetsveckan kortas till fyra dagar.

I Sverige finns ännu inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen och kan bli en het fråga i årets avtalsrörelse.

Läs mer: Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

Och enligt en färsk Sifo-undersökning anser 55 procent av svenskarna att tiden för att införa sex timmars arbetsdag nu är mogen. Det gäller framför allt kvinnor där fler än sex av tio har den åsikten, medan det gäller knappt hälften av männen.

När det gäller de tveksamma är dock könsfördelningen ungefär densamma, då två av tio både bland män och kvinnor inte vet hur de ska ställa sig till saken.

Nästan lika många som är för sextimmarsdagen, 50 procent, anser också att de skulle få lika mycket arbete utfört på sex som på åtta timmar.

Långt färre, 30 procent, är beredda på att gå ner i lön för att få denna arbetstidsförkortning.

Läs mer: Byrå slopar sextimmarsdag

Fotnot:
1 466 personer mellan 16 och 79 år deltog i Sifos webbundersökning som gjordes på uppdrag av rekryterings- och bemanningsföretaget Randstad mellan den 22 till 25 juni 2020. Läs mer här.

 

Klart man ska ha samma lön för samma arbete

Vi ställde följande frågor till tre förtroendevalda i Unionen:

1. Borde sex timmars arbetsdag införas och i så fall varför?
2. Ska lönen vara densamma?
3. Finns några nackdelar med sex timmars arbetsdag?
4. Borde Unionen driva den här frågan hårdare?

Gunilla Nilsson, Unionens klubbordförande på Östersundshem:

1. Ja. Vi testade ju det för några år sedan, när vi deltog i ett forskningsprojekt i 18 månader. Och det har vi bara bra erfarenheter av. Forskarna fann framför allt att vår sömn blev mycket bättre, vilket också gällde mig. Sedan kände jag att jag orkade med att leva efter jobbet också, både vad gällde familjen och träning. Jag tog många promenader och körde många pass på vårt gym. Så jag tror de flesta skulle må bra av sex timmars arbetsdag. Sedan kanske det behövs lite modifikationer för att ingen ska känna att det blir för stressigt, så att man ska jobba sex timmar men att det inte är skrivet i sten utan att man får jobba mer.

Läs mer: Kortade arbetstiden fick lika mycket gjort

2. Ja, eftersom man ju gör samma jobb, därför att man jobbade mer fokuserat och det blev mindre av de pauser som man måste ta för att orka med en åttatimmarsdag.

3. Min erfarenhet är inte att gemenskapen blev lidande. Däremot blev vårt umgänge mer koncentrerat på så vis att vi umgicks ordentligt på lunchen och att många också passade på att träna tillsammans efter jobbet.

4. Ja, draghjälp från alla håll är ju positivt. Visserligen försökte vi driva en fortsatt sextimmarsdag i klubben, efter forskningsprojektet, men på grund av att vi haft flera vd-byten så behöver vi i första hand fokuseras på att få lugn och ro och en nystart för företaget.

Johnny Wid, Unionens klubbordförande på Svenska Spel:

1. Ja, absolut. Eftersom vi klarar att göra samma jobb på den tiden. I och för sig varierar det nog lite beroende på ens arbetsuppgifter. Men på det stora hela skulle sextimmarsdagar säkert fungera bra. Jag vet att jag själv är mer pigg och glad och är mer effektiv om jag jobbar sex timmar i stället för åtta.

2. Ja. Klart man ska ha samma lön för samma arbete. Varför betala lägre löner när arbetsgivaren får effektivare medarbetare?

3. Det är svårt att säga vilka eventuella nackdelar som kan finns i allmänhet. Men viktigt för att det ska fungera är inte minst ett närvarande ledarskap och då också ett förtroende så att varje medarbetare så långt som möjligt får råda över sitt eget arbete, som hur det planeras och schemaläggs. Plus att man har en bra arbetsmiljö som inte stjälper de som upplever att sex timmar inte räcker till. Annars är risken att en del blir ännu mer stressade.

4. Ja, Unionen borde driva den här frågan hårdare. För lagstiftning är absolut inte den rätta vägen. Det finns nog branscher där man inte skulle klara sex timmars arbetsdag till att börja med, på grund av en problematik relaterat till yrket som arbetsgivarna och facket hanterar bäst. Men jag tror att efter de 100 åren med åttatimmarsdagar är det dags att ta nästa steg nu. För fritiden är något som är väldigt viktigt för oss. Det är inte bra för oss människor att varje vardag bara hinna och orka jobba, hämta barnen och laga mat innan man kastar sig i säng inför nästa arbetsdag.
 

Nina Sjölin, Unionens klubbordförande på Bauhaus:

1. Jag är kluven. Det positiva är att det skulle kunna bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Men det finns också en risk för att man blir mer stressad. Att en del skulle undra över hur de ska klara av det man gör i dag gör på åtta timmar på sex timmar. Samtidigt är man kanske inte lika effektiv på åtta timmar som man skulle vara på sex timmar. Så det skulle kunna betyda en svår balansgång. Och även om det skulle fungera bra i många företag så är det nog inte för alla.

2. Ja.

3. Det är väl gemenskapen i så fall. Vi jobbar hemma varannan dag nu i coronakrisen. Och när jag är på jobbet så stänger jag gärna dörren, eftersom jag känner att jag måste passa på att fokusera lite extra då. Och om det skulle bli så hela tiden, om vi börjar jobba sextimmarsdagar, kan det säkert slå undan benen för en del.

4. Jag har inte riktigt klart för mig hur Unionen driver den frågan, så jag kan tyvärr inte säga något om det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen