Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstid - vad gäller?

Från stämpelklockor till flexibel arbetstid. Tjänstemännen kan arbeta var som helst och när som helst. Men vad räknas egentligen som arbetstid?
Lina Björk Publicerad 9 september 2014, kl 13:23
TT
Arbetstid, flextid, förtroendetid, övertid. Får du jobba hemifrån? Ta reda på vad som gäller på din arbetsplats. I det långa loppen tjänar både arbetstagare och arbetsgivare på att det finns klara regler, säger Margareta Holmberg, förbundsjurist på Unionen. TT

Arbetstidslagen är glasklar, men går att avtala bort, vilket man också gjort i många centrala överenskommelser för tjänstemän. Gränserna för när, var och hur du ska befinna dig på jobbet har blivit suddigare. Ett friare sätt att jobba tycker en del. Svårt att sätta gränser, anser andra.  

- När du börjar en ny anställning så är det viktigt att arbetsgivaren talar om vad som gäller. Om det exempelvis är okej att jobba hemifrån så kanske det finns förhållningsregler kring vad man förväntas göra och hur man ska redovisa sina arbetsuppgifter. I långa loppet tjänar både arbetsgivaren och arbetstagaren på att det finns klara regler, säger Margareta Holmberg, som är förbundsjurist på Unionen.

Utan förhållningsregler kan den fria arbetstiden ställa till det. I april stämde en medlem i Unionen sin arbetsgivare efter att ha blivit avskedad, då företaget tyckte att han skarvat med arbetstiden. En tjänsteman som var medlem i Vision blev avskedad efter att man upptäckt oklarheter i tidsredovisningssystemet.

- Tvister av det slaget är sällsynta. Om man vill vara säker på att allt går rätt till så kan man själv be om att få papper på vad som förväntas av en vid hemmajobb. Om arbetsgivaren inte ger några instruktioner, så får de svårt att hävda att man inte skött sitt jobb vid en tvist.

Men även om man sköter sina arbetstider så är det inte självklart vad man får och inte får göra under tiden man jobbar. Är det okej att surfa på Facebook? Kan man göra ett bankärende eller ringa privatsamtal?

- Det finns ingen lag som reglerar vad man ska göra under arbetstid. Har arbetsgivaren inte sagt någonting så kan man antas ha en större frihet, inom vissa ramar naturligtvis. Man får inte göra något olagligt eller bedriva verksamhet som skadar företaget, men det finns utrymme för att exempelvis skicka privat mejl eller surfa en stund på nätet. Det är ingenting du blir uppsagd för, säger Margareta Holmberg.  

- Skulle du däremot ha fått tydliga instruktioner om att det är förbjudet att surfa på arbetstid och du gör det i alla fall kan du få en varning om att du blir uppsagd om du fortsätter.

I framtiden tror Margareta Holmberg att regeln om att vara på arbetsplatsen åtta timmar per dag kommer att luckras upp.

- Tjänstemannayrket kräver nya överenskommelser. Men det medför också andra saker. Men man bör vara aktsam på arbetsmiljöproblematiken då många kommer att jobba alldeles för mycket.

Så säger Arbetstidslagen:

  • Lagen reglerar hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Finns inte kollektivavtal på din arbetsplats så är det lagen som gäller.
     
  • Det går att avtala bort arbetstidslagen genom kollektivavtal, men man får aldrig träffa ett avtal som är sämre än arbetstidsdirektivet. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman är alltså högst 40 timmar per vecka enligt de flesta kollektivavtal, men man kan också ha kortare veckor. Avtalet reglerar också ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid.

Arbetstid

Tänk på: 

  • I nästan alla Unionens kollektivavtal finns en gräns på 150 timmars övertid per kalenderår, med en begränsning på 48 timmars övertid under en fyraveckorsperiod.
  • Har du inte kollektivavtal på din arbetsplats sätter arbetstidslagen ett tak på 200 övertidstimmar under ett kalenderår och 50 timmar under en kalendermånad.
  • Chefen kan beordra övertid men har du sakliga skäl till att neka så kan du säga nej. Ofta räcker det med att hänvisa till privata angelägenheter.
  • Jobba inte över på eget initiativ. Chefen kan ge sitt godkännande efteråt, men är inte skyldig att göra det.

Avtalat bort övertidsersättningen?

  • Med en arbetstid som är svår att kontrollera kan man komma överrens med arbetsgivaren att avtala bort övertidsersättningen och istället få extra semesterdagar eller lön. Men tänk på risken för att mycket övertid kan leda till för liten återhämtning och i slutändan ohälsa, som varken kan kompenseras med mer semester eller lön.

När jobb och fritid går ihop:

  • Anteckna i en bok hur mycket av din fritid du lägger ned på jobb då du egentligen skulle vara ledig.
  • Tänk på att dina ambitioner att göra ett bra jobb kan vara en hälsofara. Stanna upp och känn efter.
  • Sätt upp tider då du inte svarar i telefon och på mejl.
  • Åker du på semester-lämna jobbmobilen hemma.

Unionen

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.