Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstid - vad gäller?

Från stämpelklockor till flexibel arbetstid. Tjänstemännen kan arbeta var som helst och när som helst. Men vad räknas egentligen som arbetstid?
Lina Björk Publicerad
TT
Arbetstid, flextid, förtroendetid, övertid. Får du jobba hemifrån? Ta reda på vad som gäller på din arbetsplats. I det långa loppen tjänar både arbetstagare och arbetsgivare på att det finns klara regler, säger Margareta Holmberg, förbundsjurist på Unionen. TT

Arbetstidslagen är glasklar, men går att avtala bort, vilket man också gjort i många centrala överenskommelser för tjänstemän. Gränserna för när, var och hur du ska befinna dig på jobbet har blivit suddigare. Ett friare sätt att jobba tycker en del. Svårt att sätta gränser, anser andra.  

- När du börjar en ny anställning så är det viktigt att arbetsgivaren talar om vad som gäller. Om det exempelvis är okej att jobba hemifrån så kanske det finns förhållningsregler kring vad man förväntas göra och hur man ska redovisa sina arbetsuppgifter. I långa loppet tjänar både arbetsgivaren och arbetstagaren på att det finns klara regler, säger Margareta Holmberg, som är förbundsjurist på Unionen.

Utan förhållningsregler kan den fria arbetstiden ställa till det. I april stämde en medlem i Unionen sin arbetsgivare efter att ha blivit avskedad, då företaget tyckte att han skarvat med arbetstiden. En tjänsteman som var medlem i Vision blev avskedad efter att man upptäckt oklarheter i tidsredovisningssystemet.

- Tvister av det slaget är sällsynta. Om man vill vara säker på att allt går rätt till så kan man själv be om att få papper på vad som förväntas av en vid hemmajobb. Om arbetsgivaren inte ger några instruktioner, så får de svårt att hävda att man inte skött sitt jobb vid en tvist.

Men även om man sköter sina arbetstider så är det inte självklart vad man får och inte får göra under tiden man jobbar. Är det okej att surfa på Facebook? Kan man göra ett bankärende eller ringa privatsamtal?

- Det finns ingen lag som reglerar vad man ska göra under arbetstid. Har arbetsgivaren inte sagt någonting så kan man antas ha en större frihet, inom vissa ramar naturligtvis. Man får inte göra något olagligt eller bedriva verksamhet som skadar företaget, men det finns utrymme för att exempelvis skicka privat mejl eller surfa en stund på nätet. Det är ingenting du blir uppsagd för, säger Margareta Holmberg.  

- Skulle du däremot ha fått tydliga instruktioner om att det är förbjudet att surfa på arbetstid och du gör det i alla fall kan du få en varning om att du blir uppsagd om du fortsätter.

I framtiden tror Margareta Holmberg att regeln om att vara på arbetsplatsen åtta timmar per dag kommer att luckras upp.

- Tjänstemannayrket kräver nya överenskommelser. Men det medför också andra saker. Men man bör vara aktsam på arbetsmiljöproblematiken då många kommer att jobba alldeles för mycket.

Så säger Arbetstidslagen:

  • Lagen reglerar hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Finns inte kollektivavtal på din arbetsplats så är det lagen som gäller.
     
  • Det går att avtala bort arbetstidslagen genom kollektivavtal, men man får aldrig träffa ett avtal som är sämre än arbetstidsdirektivet. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman är alltså högst 40 timmar per vecka enligt de flesta kollektivavtal, men man kan också ha kortare veckor. Avtalet reglerar också ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid.

Arbetstid

Tänk på: 

  • I nästan alla Unionens kollektivavtal finns en gräns på 150 timmars övertid per kalenderår, med en begränsning på 48 timmars övertid under en fyraveckorsperiod.
  • Har du inte kollektivavtal på din arbetsplats sätter arbetstidslagen ett tak på 200 övertidstimmar under ett kalenderår och 50 timmar under en kalendermånad.
  • Chefen kan beordra övertid men har du sakliga skäl till att neka så kan du säga nej. Ofta räcker det med att hänvisa till privata angelägenheter.
  • Jobba inte över på eget initiativ. Chefen kan ge sitt godkännande efteråt, men är inte skyldig att göra det.

Avtalat bort övertidsersättningen?

  • Med en arbetstid som är svår att kontrollera kan man komma överrens med arbetsgivaren att avtala bort övertidsersättningen och istället få extra semesterdagar eller lön. Men tänk på risken för att mycket övertid kan leda till för liten återhämtning och i slutändan ohälsa, som varken kan kompenseras med mer semester eller lön.

När jobb och fritid går ihop:

  • Anteckna i en bok hur mycket av din fritid du lägger ned på jobb då du egentligen skulle vara ledig.
  • Tänk på att dina ambitioner att göra ett bra jobb kan vara en hälsofara. Stanna upp och känn efter.
  • Sätt upp tider då du inte svarar i telefon och på mejl.
  • Åker du på semester-lämna jobbmobilen hemma.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.