Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya stämpelklockor testar integriteten

Datainspektionen får många frågor om digitala tidsredovisnings- och positioneringssystem. Möjligheterna att registrera såväl geografisk position ner på skrivbordsnivå som arbetad tid via till exempel en app i jobbmobilen, gör det lockande för arbetsgivare att hålla systematisk koll på arbetskraften. Men det är viktigt att gränsen för integritetskränkande övervakning inte överträds.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Den gamla sortens stämpelklocka. TT

- Ett gemensamt problem för den här typen av teknik är utifrån integritetssynpunkt om arbetsgivaren via GPS-funktion kan se var arbetstagaren befinner sig om arbetstagaren skulle försöka checka in från en annan plats än arbetsplatsen, säger Salomeh Fanaei, handläggare på Datainspektionen.

Generellt är det inte tillåtet att använda positioneringssystem för att rutinmässigt kontrollera hur länge en anställd arbetar, enligt Datainspektionen. Men det kan bero på omständigheterna, om en viss bransch eller verksamhet kan ha större behov av att övervaka anställda på det sättet kan det också få rättsligt stöd.

- Risken för att övervakningen kan bli för närgången och omfattande kanske är större med ett armband eller mobiltelefon jämfört med en tjänstebil som positionerar när man kör, men det beror på hur tjänsten fungerar.

Det nya gränslösa arbetslivet för tjänstemän innebär ofta förtroendetid och möjlighet att ta med sig arbetet hem, på resa eller ut på stan. Till exempel bygger aktivitetsbaserade kontor på att alla anställda inte finns på plats samtidigt. Då är det praktiskt att kunna ha koll på var kollegorna befinner sig. När ska man vara uppmärksam på att det praktiska verktyget inte innebär integritetskränkande övervakning?

- Framför allt gäller det om man med tekniken kan kontrollera den anställde utanför arbetsplatsen. Men även på arbetsplatsen får inte arbetsgivarens kontroll vara i strid med god sed, det vill säga vara för närgången eller omfattande.

Den som samlar in uppgifter om var en anställd befinner sig eller hens arbetade timmar blir också personuppgiftsansvarig och måste följa personuppgiftslagen, PUL. Det är arbetsgivarens ansvar. Även om uppgifterna som samlas in inte innebär personuppgifter i sig kan det ofta gå att koppla dem samman med andra register som tjänstgöringsscheman etcetera, och då omfattas de av PUL ändå. Och det kräver samtycke.

- Utgångspunkten är att personuppgifter får behandlas om den anställde har samtyckt till densamma. Men det kan ofta vara svårt för en arbetsgivare att stödja en behandling av personuppgifter på samtycken från de anställda. Det beror på att arbetstagaren ofta befinner sig i en beroendeställning gentemot sina arbetsgivare och därför inte kan lämna sådana frivilliga samtycken som personuppgiftslagen kräver.

- Om de anställda erbjuds rimliga alternativ och inte utsätts för någon direkt eller indirekt påtryckning att samtycka kan det vara tillåtet för arbetsgivaren att behandla personuppgifter med stöd av samtycken från de anställda.

Kolla checklistan först!

Här finns Datainspektionens checklista för positioneringstjänster.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.