Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya stämpelklockor testar integriteten

Datainspektionen får många frågor om digitala tidsredovisnings- och positioneringssystem. Möjligheterna att registrera såväl geografisk position ner på skrivbordsnivå som arbetad tid via till exempel en app i jobbmobilen, gör det lockande för arbetsgivare att hålla systematisk koll på arbetskraften. Men det är viktigt att gränsen för integritetskränkande övervakning inte överträds.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Den gamla sortens stämpelklocka. TT

- Ett gemensamt problem för den här typen av teknik är utifrån integritetssynpunkt om arbetsgivaren via GPS-funktion kan se var arbetstagaren befinner sig om arbetstagaren skulle försöka checka in från en annan plats än arbetsplatsen, säger Salomeh Fanaei, handläggare på Datainspektionen.

Generellt är det inte tillåtet att använda positioneringssystem för att rutinmässigt kontrollera hur länge en anställd arbetar, enligt Datainspektionen. Men det kan bero på omständigheterna, om en viss bransch eller verksamhet kan ha större behov av att övervaka anställda på det sättet kan det också få rättsligt stöd.

- Risken för att övervakningen kan bli för närgången och omfattande kanske är större med ett armband eller mobiltelefon jämfört med en tjänstebil som positionerar när man kör, men det beror på hur tjänsten fungerar.

Det nya gränslösa arbetslivet för tjänstemän innebär ofta förtroendetid och möjlighet att ta med sig arbetet hem, på resa eller ut på stan. Till exempel bygger aktivitetsbaserade kontor på att alla anställda inte finns på plats samtidigt. Då är det praktiskt att kunna ha koll på var kollegorna befinner sig. När ska man vara uppmärksam på att det praktiska verktyget inte innebär integritetskränkande övervakning?

- Framför allt gäller det om man med tekniken kan kontrollera den anställde utanför arbetsplatsen. Men även på arbetsplatsen får inte arbetsgivarens kontroll vara i strid med god sed, det vill säga vara för närgången eller omfattande.

Den som samlar in uppgifter om var en anställd befinner sig eller hens arbetade timmar blir också personuppgiftsansvarig och måste följa personuppgiftslagen, PUL. Det är arbetsgivarens ansvar. Även om uppgifterna som samlas in inte innebär personuppgifter i sig kan det ofta gå att koppla dem samman med andra register som tjänstgöringsscheman etcetera, och då omfattas de av PUL ändå. Och det kräver samtycke.

- Utgångspunkten är att personuppgifter får behandlas om den anställde har samtyckt till densamma. Men det kan ofta vara svårt för en arbetsgivare att stödja en behandling av personuppgifter på samtycken från de anställda. Det beror på att arbetstagaren ofta befinner sig i en beroendeställning gentemot sina arbetsgivare och därför inte kan lämna sådana frivilliga samtycken som personuppgiftslagen kräver.

- Om de anställda erbjuds rimliga alternativ och inte utsätts för någon direkt eller indirekt påtryckning att samtycka kan det vara tillåtet för arbetsgivaren att behandla personuppgifter med stöd av samtycken från de anställda.

Kolla checklistan först!

Här finns Datainspektionens checklista för positioneringstjänster.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.