Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya stämpelklockor testar integriteten

Datainspektionen får många frågor om digitala tidsredovisnings- och positioneringssystem. Möjligheterna att registrera såväl geografisk position ner på skrivbordsnivå som arbetad tid via till exempel en app i jobbmobilen, gör det lockande för arbetsgivare att hålla systematisk koll på arbetskraften. Men det är viktigt att gränsen för integritetskränkande övervakning inte överträds.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Den gamla sortens stämpelklocka. TT

- Ett gemensamt problem för den här typen av teknik är utifrån integritetssynpunkt om arbetsgivaren via GPS-funktion kan se var arbetstagaren befinner sig om arbetstagaren skulle försöka checka in från en annan plats än arbetsplatsen, säger Salomeh Fanaei, handläggare på Datainspektionen.

Generellt är det inte tillåtet att använda positioneringssystem för att rutinmässigt kontrollera hur länge en anställd arbetar, enligt Datainspektionen. Men det kan bero på omständigheterna, om en viss bransch eller verksamhet kan ha större behov av att övervaka anställda på det sättet kan det också få rättsligt stöd.

- Risken för att övervakningen kan bli för närgången och omfattande kanske är större med ett armband eller mobiltelefon jämfört med en tjänstebil som positionerar när man kör, men det beror på hur tjänsten fungerar.

Det nya gränslösa arbetslivet för tjänstemän innebär ofta förtroendetid och möjlighet att ta med sig arbetet hem, på resa eller ut på stan. Till exempel bygger aktivitetsbaserade kontor på att alla anställda inte finns på plats samtidigt. Då är det praktiskt att kunna ha koll på var kollegorna befinner sig. När ska man vara uppmärksam på att det praktiska verktyget inte innebär integritetskränkande övervakning?

- Framför allt gäller det om man med tekniken kan kontrollera den anställde utanför arbetsplatsen. Men även på arbetsplatsen får inte arbetsgivarens kontroll vara i strid med god sed, det vill säga vara för närgången eller omfattande.

Den som samlar in uppgifter om var en anställd befinner sig eller hens arbetade timmar blir också personuppgiftsansvarig och måste följa personuppgiftslagen, PUL. Det är arbetsgivarens ansvar. Även om uppgifterna som samlas in inte innebär personuppgifter i sig kan det ofta gå att koppla dem samman med andra register som tjänstgöringsscheman etcetera, och då omfattas de av PUL ändå. Och det kräver samtycke.

- Utgångspunkten är att personuppgifter får behandlas om den anställde har samtyckt till densamma. Men det kan ofta vara svårt för en arbetsgivare att stödja en behandling av personuppgifter på samtycken från de anställda. Det beror på att arbetstagaren ofta befinner sig i en beroendeställning gentemot sina arbetsgivare och därför inte kan lämna sådana frivilliga samtycken som personuppgiftslagen kräver.

- Om de anställda erbjuds rimliga alternativ och inte utsätts för någon direkt eller indirekt påtryckning att samtycka kan det vara tillåtet för arbetsgivaren att behandla personuppgifter med stöd av samtycken från de anställda.

Kolla checklistan först!

Här finns Datainspektionens checklista för positioneringstjänster.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.