Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Kontorsnärvaro en käftsmäll för mammor

Obligatorisk närvaro på kontoret är en käftsmäll för många. Framför allt kvinnor drabbas då jämställdheten främjas av ett flexibelt arbetssätt, skriver Johanna Sylvander.
Publicerad 16 april 2024, kl 06:00
Ett kontorslandskap till höger. Till vänster Johanna Sylvander.
Att tvinga tillbaka anställda till kontoren är dåligt för jämställdheten, skriver Johanna Sylvander. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Diskussionen om kontorsnärvaro kontra distansarbete fortsätter, och företagsledare världen över är inte sena med att bidra med sina åsikter. Det är lätt att ana en cynism och brist på tillit gentemot distanspersonal, vilket märks i återinförandet av kontorsnärvaro och ökningen av övervakningsverktyg, så kallade “bosswares”. 

Elon Musk hävdar att distansarbete är omoraliskt, samtidigt som tyska VD:n Wolfgang Grupp kallar en person som kan arbeta hemifrån för "betydelselös". Om detta är konsensus bland ledare världen över, hur värderas då de arbetare som utför det primära arbetet i och runt omkring hemmet?   

En undersökning från Jämställdhetsmyndigheten visar att svenska kvinnor fortfarande står för majoriteten av hushållsarbetet. Vård- och hushållsarbete inkluderar inte bara barnomsorg och sysslor i hemmet utan också omsorg av familjemedlemmar utanför hemmet. Jag anser att om företag börjar återinföra kontorstvång så kommer vägen till sann jämställdhet bli en tuff utmaning.   

Det är lätt att ana en cynism gentemot distanspersonal

Stora bolag som Zoom, Amazon, Disney och IBM har börjat införa obligatorisk kontorsnärvaro, vilket i mina ögon är en riktig käftsmäll för kvinnor som i många fall är ansvariga för att ta hand om hemmet. Om flexibilitet försvinner betyder det att kvinnor med barn behöver lämna sina barn fler timmar i förskola, skola eller på fritids då pendling blir en stor del av vardagen, och att närvaron i hemmet kommer att minska. 

Detta kommer i sin tur leda till att fler kvinnor behöver välja mellan att ta ett mer krävande arbete och ett arbete som har färre timmar med mindre ansvarsområden. Detta i sin tur kan leda till sämre inkomst under livet, vilket leder till en sämre pension.

Studier visar hur traditionella normer och strukturer får större utrymme när kvinnor och män startar familj, och omsorgs- och hushållsansvaret faller oftare på kvinnor — som dessutom upplever större konflikt och stress kopplat till att förena arbete och familj än vad män gör. Detta är viktiga faktorer som arbetsgivare borde ta i seriös beaktning, då rätten till flexibla arbetsvillkor är något som särskilt kvinnor drar nytta av. Flexibelt arbete betyder att företag kan anställa kvinnliga talanger som annars kan vara oåtkomliga just för att kvinnor ofta har svårt att sätta arbetet först och familjen sist – något som i min mening beror på traditionella roller, men också för att vi i större utbredning vill ha det bästa av båda världar. 

Flexibilitet betyder inte att kvinnor ägnar arbetstid till att ta hand om hemmet, men snarare att stressen från pendling försvinner och att fler timmar frigörs i vardagen vilket då kan användas för att prioritera annorlunda. När tvånget att bo nära kontoret försvinner så finns också möjligheten att bo nära familj eller vänner som kan hjälpa till vid behov, vilket bidrar till minskad stress för de individer som drar det tyngsta lasset hemma.

Platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress

Men det är inte bara kvinnor som kan åtnjuta fördelarna av mer flexibilitet på arbetsplatsen: denna arbetsform är också mer fördelaktig för företag och därmed ekonomin i stort, bland annat på grund av följande anledningar:   

  1. Ett botemedel för bristen på kunnig arbetskraft: om kvinnor arbetar heltid istället för deltid så kan de bidra mer till bruttonationalprodukten. Produktivitet ökar generellt när anställda arbetar heltid istället för deltid, och arbetskraftsproduktivitet och personal är något som behövs akut i Sverige och Europa.   
  2. Större talangpool: Företag som erbjuder sina anställda flexibla arbetsmodeller attraherar betydligt fler människor, just på grund av att många ser efter barn eller familjemedlemmar vid sidan av sina jobb. Det är mer troligt att dessa skulle söka sig till en arbetsplats som erbjuder flexibilitet för att kunna fullfölja familjeplikter. Företag som inte erbjuder flexibla arbetsvillkor riskerar att förlora topptalang till företag som erbjuder mer avancerade alternativ som distans- och asynkront arbete.   
  3. Förbättrad produktivitet: Företag som möjliggör distansarbete rapporterar tydliga fördelar och förbättrad produktivitet. I Remote Workforce Report 2023 så rapporterar 72 procent av de företag som har implementerat en global distansarbetsmodell att de har ökat produktiviteten.   

En sak är säker: distansarbete fungerar — riktigt bra till och med. Jag är en av de kvinnor som i nuläget kan åtnjuta en berikande karriär samtidigt som jag får spendera flera timmar extra varje dag tillsammans med min familj. Och jag kan intyga att platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress och öka välbefinnande. De positiva nyheterna är att det nu också finns många företag som har etablerat distansarbete med stor framgång, vilka andra företag kan ta lärdom från, för en mer flexibel och jämställd framtid. 

/Johanna Sylvander, Regional Manager Nordics hos Remote 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Ta ansvar för hemmakontorets ergonomi

Arbetsgivare måste börja betrakta hemmakontoret som en del av den professionella arbetsplatsen och ta ansvar för arbetsmiljön, skriver Peter Johansson.
Publicerad 1 oktober 2024, kl 06:00
En kvinna jobbar från soffan
Många arbetsgivare frånsäger sig ansvaret för medarbetares arbetsmiljö så fort arbetet flyttar utanför kontorets väggar, skriver Peter Johansson. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under pandemin blev hemmakontoret en livlina för många företag och anställda. Det möjliggjorde fortsatt arbete trots restriktioner och stängda kontor. Men flera år senare måste vi ställa oss frågan: Har vi verkligen anpassat oss till denna nya verklighet, eller blundar vi för de allvarliga risker som bristfälliga hemarbetsplatser innebär?

Alltför många arbetsgivare frånsäger sig ansvaret för medarbetares arbetsmiljö så fort arbetet flyttar utanför kontorets väggar. Men arbetsmiljöansvaret sträcker sig till den plats där arbetet faktiskt utförs – även om det råkar vara vid köksbordet eller i soffan hemma.

En ny undersökning som vi på DPJ gjort, visar att över hälften av Sveriges kontorsarbetare arbetar helt eller delvis hemifrån. Av dessa arbetar nästan en tredjedel från köksbordet och mer än en femtedel från soffan. Ännu mer alarmerande är att 44 procent rapporterar smärta i armar, axlar eller rygg.  Dessa siffror borde vara en väckarklocka för alla arbetsgivare. Hur länge kan vi ignorera dessa tydliga varningssignaler innan de långsiktiga konsekvenserna blir oåterkalleliga?

Vi riskerar att bygga en samhällsskuld

Forskning visar ett klart samband mellan dåliga arbetsförhållanden och kroniska hälsoproblem. Att tillfälligt arbeta från en oergonomisk plats kan vara hanterbart, men när det blir en långvarig lösning ökar risken för allvarliga och bestående skador markant. Trots det har många företag inte utfört någon kontroll eller kvalitetssäkring av sina anställdas hemmakontorsmiljöer. 

Det innebär att en överväldigande majoritet av arbetsgivarna försummar sitt ansvar att säkerställa en ergonomiskt hållbar arbetsplats för sina anställda. Konsekvensen blir att de flesta som arbetar hemifrån tvingas hantera arbetsmiljöproblemen på egen hand, ofta med otillräckliga lösningar.

Arbetsgivare måste börja betrakta hemmakontoret som en del av den professionella arbetsplatsen och ta ansvar för att även denna arbetsmiljö uppfyller krav på säkerhet, hälsa och ergonomi. Långvarigt stillasittande arbete i ogynnsamma positioner kan leda till allvarliga problem som belastningsskador och kroniska ryggbesvär. Dessa skador är inte bara förödande för individen utan medför även betydande kostnader för arbetsgivaren i form av sjukskrivningar och produktivitetstapp. Vi riskerar därmed att bygga en stor hälsoskuld i samhället.

Arbetsmiljön, oavsett geografisk placering, är en fråga om ansvar

Att fortsätta ignorera bristerna i hemmakontoren är inte bara kortsiktigt, det utgör ett direkt hot mot medarbetarnas långsiktiga hälsa och välbefinnande. Det är hög tid att vi tar dessa alarmerande signaler på största allvar och agerar innan de långsiktiga konsekvenserna blir oöverkomliga. Arbetsmiljön, oavsett geografisk placering, är en fråga om ansvar – ett ansvar som vi som arbetsgivare måste axla med största omsorg och engagemang.

Låt oss ta detta tillfälle i akt att omforma vår syn på arbetsplatsen och skapa en ny standard för en hälsosam och hållbar arbetsmiljö, var den än må vara.

/Peter Johansson, vd DPJ Workspace