Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Kontorsnärvaro en käftsmäll för mammor

Obligatorisk närvaro på kontoret är en käftsmäll för många. Framför allt kvinnor drabbas då jämställdheten främjas av ett flexibelt arbetssätt, skriver Johanna Sylvander.
Publicerad
Ett kontorslandskap till höger. Till vänster Johanna Sylvander.
Att tvinga tillbaka anställda till kontoren är dåligt för jämställdheten, skriver Johanna Sylvander. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Diskussionen om kontorsnärvaro kontra distansarbete fortsätter, och företagsledare världen över är inte sena med att bidra med sina åsikter. Det är lätt att ana en cynism och brist på tillit gentemot distanspersonal, vilket märks i återinförandet av kontorsnärvaro och ökningen av övervakningsverktyg, så kallade “bosswares”. 

Elon Musk hävdar att distansarbete är omoraliskt, samtidigt som tyska VD:n Wolfgang Grupp kallar en person som kan arbeta hemifrån för "betydelselös". Om detta är konsensus bland ledare världen över, hur värderas då de arbetare som utför det primära arbetet i och runt omkring hemmet?   

En undersökning från Jämställdhetsmyndigheten visar att svenska kvinnor fortfarande står för majoriteten av hushållsarbetet. Vård- och hushållsarbete inkluderar inte bara barnomsorg och sysslor i hemmet utan också omsorg av familjemedlemmar utanför hemmet. Jag anser att om företag börjar återinföra kontorstvång så kommer vägen till sann jämställdhet bli en tuff utmaning.   

Det är lätt att ana en cynism gentemot distanspersonal

Stora bolag som Zoom, Amazon, Disney och IBM har börjat införa obligatorisk kontorsnärvaro, vilket i mina ögon är en riktig käftsmäll för kvinnor som i många fall är ansvariga för att ta hand om hemmet. Om flexibilitet försvinner betyder det att kvinnor med barn behöver lämna sina barn fler timmar i förskola, skola eller på fritids då pendling blir en stor del av vardagen, och att närvaron i hemmet kommer att minska. 

Detta kommer i sin tur leda till att fler kvinnor behöver välja mellan att ta ett mer krävande arbete och ett arbete som har färre timmar med mindre ansvarsområden. Detta i sin tur kan leda till sämre inkomst under livet, vilket leder till en sämre pension.

Studier visar hur traditionella normer och strukturer får större utrymme när kvinnor och män startar familj, och omsorgs- och hushållsansvaret faller oftare på kvinnor — som dessutom upplever större konflikt och stress kopplat till att förena arbete och familj än vad män gör. Detta är viktiga faktorer som arbetsgivare borde ta i seriös beaktning, då rätten till flexibla arbetsvillkor är något som särskilt kvinnor drar nytta av. Flexibelt arbete betyder att företag kan anställa kvinnliga talanger som annars kan vara oåtkomliga just för att kvinnor ofta har svårt att sätta arbetet först och familjen sist – något som i min mening beror på traditionella roller, men också för att vi i större utbredning vill ha det bästa av båda världar. 

Flexibilitet betyder inte att kvinnor ägnar arbetstid till att ta hand om hemmet, men snarare att stressen från pendling försvinner och att fler timmar frigörs i vardagen vilket då kan användas för att prioritera annorlunda. När tvånget att bo nära kontoret försvinner så finns också möjligheten att bo nära familj eller vänner som kan hjälpa till vid behov, vilket bidrar till minskad stress för de individer som drar det tyngsta lasset hemma.

Platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress

Men det är inte bara kvinnor som kan åtnjuta fördelarna av mer flexibilitet på arbetsplatsen: denna arbetsform är också mer fördelaktig för företag och därmed ekonomin i stort, bland annat på grund av följande anledningar:   

  1. Ett botemedel för bristen på kunnig arbetskraft: om kvinnor arbetar heltid istället för deltid så kan de bidra mer till bruttonationalprodukten. Produktivitet ökar generellt när anställda arbetar heltid istället för deltid, och arbetskraftsproduktivitet och personal är något som behövs akut i Sverige och Europa.   
  2. Större talangpool: Företag som erbjuder sina anställda flexibla arbetsmodeller attraherar betydligt fler människor, just på grund av att många ser efter barn eller familjemedlemmar vid sidan av sina jobb. Det är mer troligt att dessa skulle söka sig till en arbetsplats som erbjuder flexibilitet för att kunna fullfölja familjeplikter. Företag som inte erbjuder flexibla arbetsvillkor riskerar att förlora topptalang till företag som erbjuder mer avancerade alternativ som distans- och asynkront arbete.   
  3. Förbättrad produktivitet: Företag som möjliggör distansarbete rapporterar tydliga fördelar och förbättrad produktivitet. I Remote Workforce Report 2023 så rapporterar 72 procent av de företag som har implementerat en global distansarbetsmodell att de har ökat produktiviteten.   

En sak är säker: distansarbete fungerar — riktigt bra till och med. Jag är en av de kvinnor som i nuläget kan åtnjuta en berikande karriär samtidigt som jag får spendera flera timmar extra varje dag tillsammans med min familj. Och jag kan intyga att platsoberoende arbete är ett effektivt medel för att minska stress och öka välbefinnande. De positiva nyheterna är att det nu också finns många företag som har etablerat distansarbete med stor framgång, vilka andra företag kan ta lärdom från, för en mer flexibel och jämställd framtid. 

/Johanna Sylvander, Regional Manager Nordics hos Remote 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vi köper ut människor istället för att laga arbetsmiljön

När människor försvinner istället för att problemen löses, förlorar verksamheter erfarenhet, kompetens och mod. En tystnadskultur växer fram där signalen är tydlig: anpassa dig eller lämna, skriver organisationskonsulten Sofia Olsen.
Sofia Olsen Publicerad 10 mars 2026, kl 09:15
Anställda köps ut istället för att laga arbetsmiljön
Istället för att ta tag i arbetsmiljöproblemen på en arbetsplats, väljer många arbetsgivare utköp av anställda som en snabb lösning, skriver Sofia Olsen. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Antalet utköp från svenska arbetsplatser ökar. Samtidigt stiger den psykiska ohälsan och personalomsättningen. Det är svårt att inte se sambandet här. 

Istället för att åtgärda arbetsmiljöproblem ser vi hur organisationer allt oftare löser konflikter genom att köpa ut medarbetare. Den som larmar, ifrågasätter eller försöker förbättra strukturer riskerar att betraktas som problemet. Och när arbetsmiljön blir ohållbar väljer många till slut att ge upp – de slutar, byter jobb, blir utköpta eller sjukskrivna.

Detta är inte individuella misslyckanden. Det är strukturella symptom.

Sofia Olsen ser att utköpen ökar bland Sveriges arbetsplatser

Arbetsmiljöfrågor reduceras till personfrågor. Stress, konflikter och ohälsa individualiseras – trots att orsakerna ofta är organisatoriska. Utköp presenteras ibland som smidiga lösningar. I verkligheten är det ofta kvitton på att arbetsgivare misslyckats med sitt arbetsmiljöansvar. Att köpa ut en person förändrar inte arbetsbelastning, ledarskap eller kultur. Det skjuter bara problemet vidare – till nästa anställd.

Signalen är tydlig: anpassa dig eller lämna

Samhällskostnaderna är enorma. Sjukskrivningar, kompetensflykt och rekryteringskaruseller dränerar både organisationer och välfärd. Ändå fortsätter vi att behandla symptomen istället för orsaken.

Vi behöver en arbetsmarknad där arbetsmiljöproblem tas på allvar innan människor går sönder. Där skyddsombud, HR, chefer och medarbetare känner till lagstiftning och föreskrifter, blir tagna på allvar och ges utrymme att agerar, helst förebyggande. Där kunskap om organisatorisk och social arbetsmiljö är lika självklar som ekonomisk styrning.

Vi kan inte fortsätta köpa tystnad. Vi måste börja reparera systemen.

Sofia Olsen, Frilansande organisationskonsult