Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Så skriver du för Kollega Debatt

Texten bör handla om arbetslivet. Men spännvidden är stor; debattinläggen kan bygga på saker som inträffat på din egen arbetsplats likväl som större samhällsförändringar.
Publicerad
Shutterstock
Texten ska skrivas exklusivt för Kollega Debatt och får inte vara publicerad tidigare. Däremot har vi inget emot om du delar inlägget och länkar till oss efter publicering. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi vill självklart ha genomarbetade texter. Att texten mynnar ut i en åsikt eller ett förslag är viktigt. Vad vill du? Det är bra om argumentationen är väl underbyggd. Texten får gärna vara konkret och använda sig av exempel ur verkligheten.

Om du vill får du gärna föreslå rubrik och skriva en sammanfattande inledning. Det är dock vi som slutligen avgör hur dessa formuleras.

Innehållet ska vara korrekt och relevant. Men vi faktagranskar inte texterna i detalj utan gör en rimlighetsbedömning. I stället är det du som skriver som ansvarar för fakta. Skicka gärna med förslag till relevanta länkar som kan läggas in i texten.

Behöver vi göra innehållsmässiga ändringar stämmer vi alltid av med dig. Språkliga justeringar och eventuella kortningar som inte påverkar innehållet gör vi dock utan att fråga.

Bygger argumentationen på en ny undersökning vill vi att den bifogas eller att du länkar till den. På så vis kan vi bedöma om tolkningen av resultatet är rimlig.

Det är bra om textlängden ligger på mellan 2 000 och 5 000 tecken inklusive mellanslag. Skicka texten som en Word-fil i första hand. Bifoga ett porträttfoto. Bilden ska vara tagen rakt framifrån, helst i dagsljus och med neutral bakgrund. Mobilkamera fungerar bra. Be gärna någon annan fota.

Texten ska skrivas exklusivt för Kollega Debatt och får inte vara publicerad tidigare i andra tidningar eller nyhetsmedier. Däremot har vi inget emot om du delar inlägget och länkar till oss efter publicering.

En förutsättning för publicering är att ni samtycker till att debattartikeln, utan begränsning i tiden, lagras och tillhandahålls i Kollegas digitala arkiv. 

Vissa debatter kan även komma att publiceras i Kollegas magasin. Vi förbehåller oss då rätten att korta texten.  

Skicka textförslag till debatt@kollega.se

Ange ett telefonnummer där vi kan nå dig.

Vi tar gärna emot repliker på våra debattartiklar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: A-kassans regler skadar kulturen

Det måste gå att bedriva hobbyverksamhet i mindre skala utan att kastas ut från alla trygghetssystem.
Alexander Forselius Publicerad 9 juni 2026, kl 09:15
Svårt för personer med hobby att få a-kassa
A-kassans regler kring att ha hobbyprojekt som genererar pengar behöver ses över, skriver Alexander Forselius. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För exakt tio år sedan hade jag a-kassa efter att jag förlorat min anställning vid ett it-bolag. Vid sidan av producerade jag så kallad “yoga-musik” och hade precis fått in låtarna på en större spellista på Spotify.

Intäkterna för ett år var under normen som räknades som hobbyverksamhet. Jag började plugga och året därpå ansåg Skatteverket att jag tjänade så mycket på min musik att jag skulle registrera en firma. Detta triggade en kaskad av oönskade konsekvenser. 

Alexander Forselius

Jag slängdes ut från Arbetsförmedlingen, blev av med min SIUS-konsulent (en specialicerad arbetsförmedlare som hjälper arbetssökande med funktionsnedsättning reds. anm.) efter att jag blev färdig med utbildningen 2018. För att överleva lyfte jag även in konsultuppdrag i min firma jag hade fått genom musikverksamheten och gav även ut egna böcker. 

Sedan kom pandemin och vände upp och ned på världen, dock till min fördel då påbuden om distansarbete bidrog till att jag kunde hitta uppdrag i Stockholm som jag kunde sköta hemifrån. 

Det har alltid varit mina egna projekt som lett till jobb

Men när det gick dåligt sommaren 2021 försökte jag söka a-kassa igen. Men inte ens de tillfälliga pandemireglerna rådde på deras kalla inställning.

I hemkarantän såg jag en annons för restplatser på en utbildning i Malmö som jag tack vare restriktionerna kunde gå på distans . Den utbildningen ledde till praktik på ett musikföretag, och jag var kvar där ända fram tills mars 2026, då jag blev övertalig vid en omorganisation.

Då, exakt tio år senare, sökte jag a-kassa igen, och ärendet drar ut på tiden. För att jag har så många järn i elden, som musiker, författare, medverkar i Miljöpartiet och förtroendevald till Unionen samt har egna hobbyprojekt med bland annat en app för “digitala bad”. 

Detta innebar att jag på heder och samvete i ansökan fick rada upp precis allt jag gör och tänker göra för den stora “herren” till a-kassa, som sedan skall bedöma om jag är berättigad ersättning.

Det måste införas ett undantag kring reglerna för företagare

Och det drar ut på tiden. Jag fick under tiden gå till socialkontoret och söka försörjningsstöd, vilket innebar att jag drog in ytterligare en aktör, kommunens socialtjänst och Arbetsmarknadsenhet i hela härvan. 

Det var som att teleporteras tillbaka 28 år bakåt i tiden och skriva ut tonvis med papper på kontoutdrag, hyror och ansökningar, bara för att sedan få avslag. 

Roten till allt elände är just de musikintäkter jag fått från yogamusiken jag producerade. Det som gjorde att jag var tvungen att registrera enskild firma på Skatteverkets begäran, något som sedan gör att jag blev utkastad från samtliga trygghetssystem.

Samtidigt har det alltid varit mina egna projekt, som musik och sidoprojekt, som lett till jobb. Men det var sedan svårt att konkurrera och hålla sig kvar på listorna mot AI, produktionsbolag och andra konkurrenter som hade bättre utrustning.

Stimpengar kan komma flera år efteråt när man minst anar det

Systemets utforming som det är i dag har försatt mig i en mycket prekär sits med diaboliska ekonomiska följder, på grund av en kombination av beskattningsregler, a-kassans regler och andra ålderdomliga regelverk från 1990-talet som inte fungerar med 2020-talets arbetssätt.

Det måste införas ett undantag kring reglerna för företagare så att det går att fortsätta bedriva kulturverksamhet i mindre skala. Även om man lagt ned ett företag på grund av bristande lönsamhet, även om man klassas som företagare, då kulturintäkter är mer som ett lotteri och inte en direkt ersättning för antal timmar jobb.

Man borde  ha möjlighet att fortsätta öva sin passion som hobby. Dagens regler innebär i princip att man måste ta bort alla sociala medier och hemsidor som är kopplade till en firma. Ingenting som varit del i det företag som man lagt ned, får säljas eller marknadsföras.

Men inom kulturen är det svårt att ta bort musik eller böcker på grund av förlags och skivbolagsavtal. Stimpengar kan komma flera år efteråt när man minst anar det, till skillnad från till exempel en butik där man kan sälja lokalen och varulager.

Kulturverksamhet som musik och böcker är ofta kopplad till dig personligen, vilket gör den svår att göra sig av med, både av juridiska, ekonomiska men inte minst emotionella skäl.

Om jag skulle ta bort allt skulle jag behöva radera allt från Spotify och gå hem till alla kunder som köpt en bok av mig och ta tillbaka den. Det är omänskligt.

Förra gången det inträffade var enda utvägen att mot en engångssumma överlåta mina rättigheter till min distributör. Jag vill undvika detta igen.

Alexander Forselius, musiker och it-konsult i Lidköping