Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Så skriver du för Kollega Debatt

Texten bör handla om arbetslivet. Men spännvidden är stor; debattinläggen kan bygga på saker som inträffat på din egen arbetsplats likväl som större samhällsförändringar.
Publicerad 20 oktober 2020, kl 14:23
Shutterstock
Texten ska skrivas exklusivt för Kollega Debatt och får inte vara publicerad tidigare. Däremot har vi inget emot om du delar inlägget och länkar till oss efter publicering. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi vill självklart ha genomarbetade texter. Att texten mynnar ut i en åsikt eller ett förslag är viktigt. Vad vill du? Det är bra om argumentationen är väl underbyggd. Texten får gärna vara konkret och använda sig av exempel ur verkligheten.

Om du vill får du gärna föreslå rubrik och skriva en sammanfattande inledning. Det är dock vi som slutligen avgör hur dessa formuleras.

Innehållet ska vara korrekt och relevant. Men vi faktagranskar inte texterna i detalj utan gör en rimlighetsbedömning. I stället är det du som skriver som ansvarar för fakta. Skicka gärna med förslag till relevanta länkar som kan läggas in i texten.

Behöver vi göra innehållsmässiga ändringar stämmer vi alltid av med dig. Språkliga justeringar och eventuella kortningar som inte påverkar innehållet gör vi dock utan att fråga.

Bygger argumentationen på en ny undersökning vill vi att den bifogas eller att du länkar till den. På så vis kan vi bedöma om tolkningen av resultatet är rimlig.

Det är bra om textlängden ligger på mellan 2 000 och 5 000 tecken inklusive mellanslag. Skicka texten som en Word-fil i första hand. Bifoga ett porträttfoto. Bilden ska vara tagen rakt framifrån, helst i dagsljus och med neutral bakgrund. Mobilkamera fungerar bra. Be gärna någon annan fota.

Texten ska skrivas exklusivt för Kollega Debatt och får inte vara publicerad tidigare i andra tidningar eller nyhetsmedier. Däremot har vi inget emot om du delar inlägget och länkar till oss efter publicering.

Skicka textförslag till [email protected]

Ange ett telefonnummer där vi kan nå dig.

Vi tar gärna emot repliker på våra debattartiklar.

Debatt

Debatt: Vi måste lära oss att hantera sorg

Vi kommer att möta sorg både privat och i arbetslivet. Ändå förbereder vi oss inte på att hantera den, skriver Ingrid Orsén.
Publicerad 21 maj 2024, kl 06:00
Till vänster ett hjärta av blomblad, till höger Ingrid Orsén
Det är märkligt att vi förbereder oss så väl inför bränder och hjärtstopp. Men få är förberedda på att hantera sorg, skriver Ingrid Orsén. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under livets gång kommer de flesta människor att någon gång drabbas av svårigheter. Du kommer att möta människor i sorg både privat och i arbetslivet. Vi får redan under skolgången lära oss om första hjälpen vid skada. Vi gör brandövningar för att träna på om det skulle börja brinna. Utbildningar, övningar och genomgångar fortsätter sedan upp i yrkeslivet. Däremot får vi inte lära oss om hur vi hanterar sorg, vare sig vår egen eller andras. 

Du kommer att möta människor i sorg både privat och i arbetslivet

Omgivningens agerande och reaktioner är viktiga, både när det gäller en brand, en olycka eller när någon är i sorg. Det är rent av avgörande för hur resultatet för det som inträffat blir. 

Nu kanske du tänker att brand och olycka, där första hjälpen behövs är något konkret och fysiskt, medan sorg inte går att se, är obekvämt och luddigt. Det går väl inte att förbereda sig på sorg?

Nej, själva känslan går inte att förbereda sig på. Men som omgivning kan man förbereda sig på att läsa på vad det innebär att ha sorg, vilka effekter det kan ha och därmed skapa en grund för förståelse. Med förståelse skapas en trygghet både för den som har sorg och för omgivningen. För att inte prata om hur vi mår gör saken värre. 

Det saknas kunskap om sorg

Jag anser att saknas kunskap om sorg och hur man bearbetar den hos så väl arbetsgivare som kollegor. Det leder till många saker. Jag är övertygad om att det ökar sjukskrivningsbehovet och produktiviteten minskar. Och det i sin tur ökar risken för att medarbetaren söker sig vidare till en annan arbetsgivare. 

Finns det däremot kunskap om sorg och en god sorgehantering, innebär det att sjukskrivningsbehovet minskar och produktiviteten och lojaliteten mot arbetsgivaren ökar. 

Bristande kunskaper leder till mänskligt lidande och ökade kostnader medan det motsatta är bra för alla. 

Ingrid Orsén, Sorgkonsult och grundare av Sorgakademin