Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fackapp håller koll på finska ekonomers tid

Någon gång vid årsskiftet kommer ekonomer i Finland att kunna hålla koll på övertiden med hjälp av en facklig app. Det är Finlands ekonomförbund som tagit fram appen till sina medlemmar och man verkar inte helt ovillig att dela med sig till andra förbund, även svenska, om intresset finns.
Johanna Rovira Publicerad 15 augusti 2014, kl 13:26
Fredrik Sandberg/TT
Snart i en telefon nära dig - fackappen! Fredrik Sandberg/TT

I Finland har arbetsgivaren ansvar för att följa upp de anställdas arbetstid. Genom att strunta i att registrera tiden kommer arbetsgivarna undan rejäla kostnader för övertidsersättning, menar Finlands Ekonomförbund, SEFE, som har siffor på att 42 procent av medlemmarna har arbetsgivare som underlåter att registrera de anställdas arbetstid.

Men snart blir det andra bullar av. Under våren har SEFE drivit ett pilotprojekt för att testa appen Työaikavalmentaja, typ "arbetstidscoachen", som ger användarna råkoll på arbetstiden. Som en liten portabel stämpelklocka ungefär. En stämpelklocka som protesterar och visar sura miner när du jobbat för mycket.

- Nu under hösten gör vi ändringar och i slutet på året eller i början av nästa år kommer vi att gå ut och erbjuda alla våra medlemmar tjänsten, säger Marianne Falck-Hvilstafeldt, webbinformatör och ansvarig för elektroniska tjänster på förbundet.

Det är hon som i nära samarbete med ett it-företag utvecklat appen, som henne veterligen är det första i sitt slag och som än så länge bara existerar på finska.

- Vi är en tvåspråkig organisation och eftersom vi har svenskspråkiga medlemmar också, ska vi översätta den. Det tar nog inte så lång tid.

Flera andra finska fackförbund har visat intresse för appen och enligt Marianne Falck-Hvilstafeldt är ekonomförbundet villigt att diskutera ett samarbete. Om några svenska fackförbund vill haka på är de också välkomna.

- Nu baseras ju appen på finsk arbetstidslagstiftning, men det finns andra funktioner med den som alla kan utnyttja. Till exempel planerar vi att utveckla funktioner som håller koll på fritid och sömn också, säger Marianne Falck-Hvilstafeldt.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.