Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fackapp håller koll på finska ekonomers tid

Någon gång vid årsskiftet kommer ekonomer i Finland att kunna hålla koll på övertiden med hjälp av en facklig app. Det är Finlands ekonomförbund som tagit fram appen till sina medlemmar och man verkar inte helt ovillig att dela med sig till andra förbund, även svenska, om intresset finns.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Snart i en telefon nära dig - fackappen! Fredrik Sandberg/TT

I Finland har arbetsgivaren ansvar för att följa upp de anställdas arbetstid. Genom att strunta i att registrera tiden kommer arbetsgivarna undan rejäla kostnader för övertidsersättning, menar Finlands Ekonomförbund, SEFE, som har siffor på att 42 procent av medlemmarna har arbetsgivare som underlåter att registrera de anställdas arbetstid.

Men snart blir det andra bullar av. Under våren har SEFE drivit ett pilotprojekt för att testa appen Työaikavalmentaja, typ "arbetstidscoachen", som ger användarna råkoll på arbetstiden. Som en liten portabel stämpelklocka ungefär. En stämpelklocka som protesterar och visar sura miner när du jobbat för mycket.

- Nu under hösten gör vi ändringar och i slutet på året eller i början av nästa år kommer vi att gå ut och erbjuda alla våra medlemmar tjänsten, säger Marianne Falck-Hvilstafeldt, webbinformatör och ansvarig för elektroniska tjänster på förbundet.

Det är hon som i nära samarbete med ett it-företag utvecklat appen, som henne veterligen är det första i sitt slag och som än så länge bara existerar på finska.

- Vi är en tvåspråkig organisation och eftersom vi har svenskspråkiga medlemmar också, ska vi översätta den. Det tar nog inte så lång tid.

Flera andra finska fackförbund har visat intresse för appen och enligt Marianne Falck-Hvilstafeldt är ekonomförbundet villigt att diskutera ett samarbete. Om några svenska fackförbund vill haka på är de också välkomna.

- Nu baseras ju appen på finsk arbetstidslagstiftning, men det finns andra funktioner med den som alla kan utnyttja. Till exempel planerar vi att utveckla funktioner som håller koll på fritid och sömn också, säger Marianne Falck-Hvilstafeldt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland