Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

MS-sjuke Jimmy tog covidvaccin – fick sparken

MS-sjuke Jimmy, 30, vaccinerade sig mot covid-19. Då blev han av med sin praktik.
– På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, säger företagets föreståndare till Kollega.
Oscar Broström Publicerad 21 september 2021, kl 08:32
Arm som får covidvaccin (till vänster) Jimmy Norfelt (till höger).
Jimmy Norfelt, som har MS, tog vaccin mot covid-19. Då avslutade företaget hans arbetsträning. Foto: Jessica Gow/TT och privat

Jimmy Norfelt, som har diagnosen multipel skleros, MS, gick för ungefär tre år sedan in i väggen, efter att ha ”arbetat för mycket” som han själv beskriver det, och blev då sjukskriven.

Under våren fick Jimmy så en praktikplats för att arbetsträna på ett motorföretag i södra Norrland, och där trivdes han bra.

En dag i början av maj meddelade Jimmy sin chef att han skulle missa arbetsträningen den dagen, för att han hade fått tid för att eventuellt ta den första vaccindosen mot covid-19. Chefen på företaget svarade med sms:

”Hej ok! Om du väljer att ta vaccinet kan du tyvärr inte vara kvar här …”, skrev arbetsgivaren, enligt stämningsansökan från Jimmys fackförbund Unionen.

"Måste vara en missuppfattning"

När Jimmy läste sms:et blev han paff. Han visste att företagets ägare inte själv tänkte ta vaccinet, men det här hade han svårt att tro.

– Jag tänkte att det måste vara en missuppfattning, att han måste skrivit fel. Jag satt i bilen utanför där jag skulle ta vaccinet och måste ha läst igenom sms:et säkert ett tjugotal gånger. Jag gillade arbetsplatsen, så jag funderade på om jag skulle skita i att ta vaccinet för att få vara kvar. Det gick lite fram och tillbaka, men sedan gick jag in och pratade med en sjuksköterska som förklarade att om jag inte tar vaccinet skjuter jag mig själv i foten när det kommer till min sjukdom.

MS är en neurologisk, obotlig sjukdom, som för många innebär en gradvis försämring av funktionsförmågan. Det är också en sjukdom som ofta kommer i skov. Ett skov kan utlösas av virusinfektioner, och ge en bestående försämring av funktionsförmågan. Som MS-sjuk är det därför viktigt att undvika virusinfektioner.

Samtidigt tar Jimmy bromsmedicin, en immundämpande behandling, för att dämpa effekterna av sjukdomen. Den gör honom särskilt känslig för infektioner. Hans läkare uppmanade honom därför att vaccinera sig, för att kunna fortsätta med sin bromsmedicin.

– Därför blev det självklart att jag skulle ta vaccinet, även om jag ifrågasatte mig själv sjuttielva gånger om jag gjorde rätt, säger Jimmy, och tillägger att det även var viktigt för honom att minska risken att kunna sprida smittan vidare till närstående. 

"Jag blir irriterad och arg"

Jimmy försökte ringa företagets chef för att förklara sin situation, men fick inget svar och skickade därför ett meddelande om att han vaccinerat sig. Till slut fick han svar via sms.

”Hej jag satt i telefon… okej… blir väldigt ledsen för din skull hoppas du verkligen inte blir sjuk i framtiden av detta… du får söka arbetsträning hos någon annan nu tyvärr …”, skrev han, enligt stämningsansökan.

Hur tänker du kring kravet som ställdes på dig?
– Jag blir irriterad och arg när jag tänker på det. Jag tycker att det var så fel, inte minst att han inte svarade på hela dagen när jag ringde honom och gav mig ett skäligt svar till varför jag inte fick komma tillbaka om jag tog vaccinet, för det hade ju han inte någonting med att göra egentligen, säger Jimmy Norfelt.

Visste du om att arbetsgivaren var motståndare till vaccinet?
– Jag visste om att han var emot vaccinet och inte tänkte ta det själv. Och man får ju tycka vad man vill om vaccinet, det är inget fel så, men det var inget tal om att man inte fick vaccinera sig förrän jag sa att jag skulle göra det.

Företaget: "Den policyn har vi här"

Kollega har varit i kontakt med den chef som Jimmy Norfelt hade kontakt med. Han ifrågasätter att det verkligen finns ett vaccin mot covid-19, samt säger att han berättat för Jimmy Norfelt vad som gällde på företaget.

– Det pratade vi om innan. Det var han medveten om. Den policyn har vi här. Det är ingenting mot honom.

Hur hade det påverkat arbetsplatsen om han vaccinerade sig?
– För det första är det inget vaccin. Påstår du att det är ett vaccin? På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, speciellt inte mot det här nya, som kallas för ett vaccin.

Kan en arbetsgivare ställa det kravet?
– Jag är inte hans arbetsgivare. Han var här som beskådare. Vi har inga avtal gentemot honom.

Hur kommenterar ni då att Unionen stämmer er?
– Det fattar jag inte. Vad har vi gjort för fel?

Stäms för diskriminering

Enligt Unionens förbundsjurist har företaget genom sitt agerande diskriminerat Jimmy Norfelt, eftersom MS-diagnosen begränsar Jimmys funktionsförmåga och är att betrakta som en funktonsnedsättning. Vidare framgår i stämningsansökan att inte bara anställda, utan även arbetsmarknadspraktikanter, omfattas av diskrimineringsförbudet. Unionen stämmer företaget på 80 000 kronor.

– Jag har full respekt för att man kan tänka olika kring vaccinering, men här handlar det om att bolaget inte respekterade hans medicinska behov. En arbetsgivare kan inte bestämma vilken medicinsk behandling en arbetstagare, eller i detta fall en praktikant, får genomgå. I detta fall innebär beteendet dessutom diskriminering eftersom det drabbade medlemmen svårare på grund av hans funktionsnedsättning, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Jimmy har nu hittat en ny praktikplats, där de gör alltifrån att kapa ved till att jobba med dränering och sprängning. Jimmy säger att han trivs bättre nu än vad han gjorde på förra praktiken.

– Det är ett extremt varierande arbete. Jag försöker tänka positivt att det var bra att de skickade hem mig på förra stället, för då fick jag det här. Till slut blev det något bra av det hela i alla fall.

 

Arbetsgivaren gick i en förlikning med på att betala 80 00 kronor till Jimmy. 

 

Mer i samma ämne:

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.