Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

MS-sjuke Jimmy fick sparken – får 80 000 kronor

Jimmy Norfelt, 30, blev av med sin praktikplats efter att han vaccinerade sig. Nu har företaget gått med på en förlikning och kommer betala 80 000 kronor till Jimmy.
– Jag fick rätt på papperet, det känns riktigt skönt, säger han.
Oscar Broström Publicerad
Jimmy Norfelt.
Jimmys förra arbetsgivare har gått med på att betala 80 00 kronor till Jimmy. Foto: Katarina Hansson

Jimmy Norfelt berättar att han är lättad. Den senaste tiden, efter att han med Unionens hjälp stämde företaget, har varit påfrestande. Efter att ha pratat med Kollega, som var först med att berätta om det som hände Jimmy, har han gjort ytterligare ett tiotal intervjuer och telefonen har gått varm med vänner och bekanta som hört av sig.

Men nu kanske han kan börja lägga hela historien bakom sig. I dag blev det klart att företaget gått med på en förlikning och betalar ut de 80 000 kronor som Jimmy och Unionen begärt i diskrimineringsersättning.

– Det känns riktigt skönt. Det blir som ett avslut. Även om förlikningen inte innebär att de erkänner att de gjorde fel, utan bara att de vill få det överstökat, känns det som att jag fick rätt.

Chefen skeptisk till vaccin

Jimmy har diagnosen MS, och har dessutom varit utbränd. Under våren började han arbetsträna på ett motorföretag i södra Norrland, men den arbetsträningen fick ett hastigt avslut. När Jimmy valde att vaccinera sig mot covid-19, efter råd från sin vårdhavare, meddelade hans chef på företaget att han inte var välkommen tillbaka.

En av cheferna på företaget är motståndare till vaccinet, samt skeptisk till att det överhuvudtaget finns ett vaccin mot covid-19, vilket han var tydlig med när Kollega ringde upp honom.

– För det första är det inget vaccin. Påstår du att det är ett vaccin? På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, sa han då.

Enligt Unionens jurist Elisabet Ohlsson, som företrätt Jimmy, var företagets beteende diskriminering, eftersom MS-diagnosen begränsar Jimmys funktionsförmåga. Jimmy och Unionen stämde företaget på 80 000 kronor, en summa som företaget i och med förlikningen går med på att betala.

– Det är alltid bra när en tvist kan lösas frivilligt och här får ju Jimmy det belopp vi har stämt in för, så det måste ses som en bra uppgörelse. Det här visar också att man har nytta av att vara med i facket, säger Elisabet Ohlsson på Unionen.

Jimmy lyckades, efter avslutet på företaget, få en ny praktikplats där han nu arbetstränar. Han är glad för att telefonen nu kommer tystna lite, så att han kan lägga fokus på annat.

– Det kommer bli betydligt lugnare nu. Det känns skönt att inte behöva tänka på det mer. Nu kan jag blicka framåt och koncentrera mig på nuvarande arbetsplatsen, utan att bli påmind om den här incidenten hela tiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.