Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Jimmy Norfelt berättar att han är lättad. Den senaste tiden, efter att han med Unionens hjälp stämde företaget, har varit påfrestande. Efter att ha pratat med Kollega, som var först med att berätta om det som hände Jimmy, har han gjort ytterligare ett tiotal intervjuer och telefonen har gått varm med vänner och bekanta som hört av sig.
Men nu kanske han kan börja lägga hela historien bakom sig. I dag blev det klart att företaget gått med på en förlikning och betalar ut de 80 000 kronor som Jimmy och Unionen begärt i diskrimineringsersättning.
– Det känns riktigt skönt. Det blir som ett avslut. Även om förlikningen inte innebär att de erkänner att de gjorde fel, utan bara att de vill få det överstökat, känns det som att jag fick rätt.
Jimmy har diagnosen MS, och har dessutom varit utbränd. Under våren började han arbetsträna på ett motorföretag i södra Norrland, men den arbetsträningen fick ett hastigt avslut. När Jimmy valde att vaccinera sig mot covid-19, efter råd från sin vårdhavare, meddelade hans chef på företaget att han inte var välkommen tillbaka.
En av cheferna på företaget är motståndare till vaccinet, samt skeptisk till att det överhuvudtaget finns ett vaccin mot covid-19, vilket han var tydlig med när Kollega ringde upp honom.
– För det första är det inget vaccin. Påstår du att det är ett vaccin? På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, sa han då.
Enligt Unionens jurist Elisabet Ohlsson, som företrätt Jimmy, var företagets beteende diskriminering, eftersom MS-diagnosen begränsar Jimmys funktionsförmåga. Jimmy och Unionen stämde företaget på 80 000 kronor, en summa som företaget i och med förlikningen går med på att betala.
– Det är alltid bra när en tvist kan lösas frivilligt och här får ju Jimmy det belopp vi har stämt in för, så det måste ses som en bra uppgörelse. Det här visar också att man har nytta av att vara med i facket, säger Elisabet Ohlsson på Unionen.
Jimmy lyckades, efter avslutet på företaget, få en ny praktikplats där han nu arbetstränar. Han är glad för att telefonen nu kommer tystna lite, så att han kan lägga fokus på annat.
– Det kommer bli betydligt lugnare nu. Det känns skönt att inte behöva tänka på det mer. Nu kan jag blicka framåt och koncentrera mig på nuvarande arbetsplatsen, utan att bli påmind om den här incidenten hela tiden.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen