Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare kan kräva vaccinering när du söker jobb

Den som vägrar vaccin kan ratas vid jobbrekryteringar. Arbetsgivarsidan ser inget juridiskt hinder för att kräva vaccinering när du söker nytt jobb. Men facket varnar för att ovaccinerade riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Söker du nytt jobb? Tänk på att en arbetsgivare har rätt att kräva att du är vaccinerad. Fredrik Sandberg/TT

För att bli aktuell för en anställning hos oss krävs att du är vaccinerad mot covid-19.

Så kan det komma att stå i platsannonser framöver. Men får en arbetsgivare verkligen kräva att en medarbetare är vaccinerad?

Enligt Unionen råder inget tvivel när det gäller personer som redan har en anställning.

– Det är väldigt svårt för en arbetsgivare att säga upp en person som vägrar vaccinera sig. De kan alltså inte sätta vaccinet som ett villkor för fortsatt anställning, säger Susanna Kjällström, jurist på Unionen. 

Däremot kan arbetsgivare i vissa fall, till exempel inom vården, ha rätt att omplacera anställda som inte vaccinerar sig. Enligt Unionen skulle det inte leda till uppsägning om den anställde i dessa fall tackar nej till en omplacering.

Enligt Arbetsgivarorganisationen Almega har det dock betydelse hur stora risker man utsätter andra för genom att inte vaccinera sig.

– Om en kontorsanställd tackar nej till en omplacering skulle det förmodligen inte vara grund för uppsägning men däremot om det rörde vårdpersonal, konstaterar Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega.

Svagare skydd vid rekrytering

Men hur är det då i samband med rekryteringar? Klart är i alla fall att skyddet för en person som söker jobb är betydligt svagare än för en arbetstagare.

– Det råder fri anställningsrätt i det här landet och en arbetsgivare har rätt att välja vem man vill anställa så länge det inte strider mot diskrimineringslagen, säger Susanna Kjällström.

Lars Bäckström kan inte se något formellt hinder varken för att kräva vaccination eller att sätta ut det i en platsannons.

– Eventuellt skulle de som är känsliga för vaccin, av medicinska skäl kunna hävda indirekt diskriminering av personer med funktionshinder. Så på en direkt fråga från ett medlemsföretag skulle jag rekommendera att inte skriva det i annonsen, säger han.

Enligt en färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten vill 10 procent av den vuxna befolkningen inte vaccinera sig, 22 procent tvekar. Ett scenario där arbetsgivare kräver vaccin vid nyrekryteringar skulle kunna ge betydande effekter på arbetsmarknaden, tror Susanna Kjällström.

– Om vi tillåter arbetsgivare att ställa den här typen av krav riskerar vi att få ett samhälle där dessa personer inte kan försörja sig. Vi riskerar också en stagnation på arbetsmarknaden eftersom att de som inte vill vaccinera sig aldrig någonsin kommer att söka ett nytt arbete, säger hon.

Det är ett resonemang som Lars Bäckström inte håller med om. Han anser att riskerna man utsätter andra för måste vägas in.

– Om man vägrar vaccinera sig utan något bra skäl får man kanske ta konsekvenserna. Man utsätter sina medmänniskor för risker och ingen kan göra precis som de vill, säger Lars Bäckström.

Kan bli aktuellt i handeln och flygbranschen

Eftersom vaccinationerna av personer i yrkesför ålder ännu inte har inletts har inga rättsfall hunnit prövas juridiskt. Såväl Almega som Unionen vill avvakta en domstolsprövning innan man tar ställning till hur de kommer att agera utifall en arbetsgivare skulle ställa vaccinationskrav i samband med en rekrytering.

Frågan har än så länge varken varit aktuell hos facket eller hos arbetsgivarna och man har därför inte slagit fast någon officiell linje. Men på Almega förväntar man sig att medlemsföretag i vissa branscher – som exempelvis inom vård, handel och flyg – kan komma att kräva vaccinering vid anställningar i framtiden.

– Jag kan tänka mig det på områden där personalen är i närkontakt med andra människor. Om det exempelvis skulle uppstå smitta på en flygresa som går att härleda till en kabinanställd som vägrat vaccinera sig blir det inte så kul för det för flygbolaget, säger Lars Bäckström.

Han anser att praxis kring drogtester är en lämplig utgångspunkt för en diskussion om hur man ska förhålla sig till vaccinationer.

– Kanske kan man inte kan jämföra dem rakt av men det finns många paralleller. I dag finns inget hinder för att kräva ett drogtest inför en anställning, förutsatt att man inte diskriminerar någon genom att till exempel bara gör det på dem med utländsk härkomst.

Arbetsdomstolen har utarbetat en modell kring drogtester i arbetslivet där arbetstagarens och arbetsgivarens intressen vägs mot varandra. Men den modellen är inte direkt applicerbar på vaccinationsfrågan, menar Susanna Kjällström.

– En vaccinering är ett mer långtgående ingrepp i den kroppsliga integriteten än till exempel att lämna ett blod- eller urinprov, säger hon.

Foto: Unionen och Almega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen