Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare kan kräva vaccinering när du söker jobb

Den som vägrar vaccin kan ratas vid jobbrekryteringar. Arbetsgivarsidan ser inget juridiskt hinder för att kräva vaccinering när du söker nytt jobb. Men facket varnar för att ovaccinerade riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Söker du nytt jobb? Tänk på att en arbetsgivare har rätt att kräva att du är vaccinerad. Fredrik Sandberg/TT

För att bli aktuell för en anställning hos oss krävs att du är vaccinerad mot covid-19.

Så kan det komma att stå i platsannonser framöver. Men får en arbetsgivare verkligen kräva att en medarbetare är vaccinerad?

Enligt Unionen råder inget tvivel när det gäller personer som redan har en anställning.

– Det är väldigt svårt för en arbetsgivare att säga upp en person som vägrar vaccinera sig. De kan alltså inte sätta vaccinet som ett villkor för fortsatt anställning, säger Susanna Kjällström, jurist på Unionen. 

Däremot kan arbetsgivare i vissa fall, till exempel inom vården, ha rätt att omplacera anställda som inte vaccinerar sig. Enligt Unionen skulle det inte leda till uppsägning om den anställde i dessa fall tackar nej till en omplacering.

Enligt Arbetsgivarorganisationen Almega har det dock betydelse hur stora risker man utsätter andra för genom att inte vaccinera sig.

– Om en kontorsanställd tackar nej till en omplacering skulle det förmodligen inte vara grund för uppsägning men däremot om det rörde vårdpersonal, konstaterar Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega.

Svagare skydd vid rekrytering

Men hur är det då i samband med rekryteringar? Klart är i alla fall att skyddet för en person som söker jobb är betydligt svagare än för en arbetstagare.

– Det råder fri anställningsrätt i det här landet och en arbetsgivare har rätt att välja vem man vill anställa så länge det inte strider mot diskrimineringslagen, säger Susanna Kjällström.

Lars Bäckström kan inte se något formellt hinder varken för att kräva vaccination eller att sätta ut det i en platsannons.

– Eventuellt skulle de som är känsliga för vaccin, av medicinska skäl kunna hävda indirekt diskriminering av personer med funktionshinder. Så på en direkt fråga från ett medlemsföretag skulle jag rekommendera att inte skriva det i annonsen, säger han.

Enligt en färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten vill 10 procent av den vuxna befolkningen inte vaccinera sig, 22 procent tvekar. Ett scenario där arbetsgivare kräver vaccin vid nyrekryteringar skulle kunna ge betydande effekter på arbetsmarknaden, tror Susanna Kjällström.

– Om vi tillåter arbetsgivare att ställa den här typen av krav riskerar vi att få ett samhälle där dessa personer inte kan försörja sig. Vi riskerar också en stagnation på arbetsmarknaden eftersom att de som inte vill vaccinera sig aldrig någonsin kommer att söka ett nytt arbete, säger hon.

Det är ett resonemang som Lars Bäckström inte håller med om. Han anser att riskerna man utsätter andra för måste vägas in.

– Om man vägrar vaccinera sig utan något bra skäl får man kanske ta konsekvenserna. Man utsätter sina medmänniskor för risker och ingen kan göra precis som de vill, säger Lars Bäckström.

Kan bli aktuellt i handeln och flygbranschen

Eftersom vaccinationerna av personer i yrkesför ålder ännu inte har inletts har inga rättsfall hunnit prövas juridiskt. Såväl Almega som Unionen vill avvakta en domstolsprövning innan man tar ställning till hur de kommer att agera utifall en arbetsgivare skulle ställa vaccinationskrav i samband med en rekrytering.

Frågan har än så länge varken varit aktuell hos facket eller hos arbetsgivarna och man har därför inte slagit fast någon officiell linje. Men på Almega förväntar man sig att medlemsföretag i vissa branscher – som exempelvis inom vård, handel och flyg – kan komma att kräva vaccinering vid anställningar i framtiden.

– Jag kan tänka mig det på områden där personalen är i närkontakt med andra människor. Om det exempelvis skulle uppstå smitta på en flygresa som går att härleda till en kabinanställd som vägrat vaccinera sig blir det inte så kul för det för flygbolaget, säger Lars Bäckström.

Han anser att praxis kring drogtester är en lämplig utgångspunkt för en diskussion om hur man ska förhålla sig till vaccinationer.

– Kanske kan man inte kan jämföra dem rakt av men det finns många paralleller. I dag finns inget hinder för att kräva ett drogtest inför en anställning, förutsatt att man inte diskriminerar någon genom att till exempel bara gör det på dem med utländsk härkomst.

Arbetsdomstolen har utarbetat en modell kring drogtester i arbetslivet där arbetstagarens och arbetsgivarens intressen vägs mot varandra. Men den modellen är inte direkt applicerbar på vaccinationsfrågan, menar Susanna Kjällström.

– En vaccinering är ett mer långtgående ingrepp i den kroppsliga integriteten än till exempel att lämna ett blod- eller urinprov, säger hon.

Foto: Unionen och Almega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.