Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare kan kräva vaccinering när du söker jobb

Den som vägrar vaccin kan ratas vid jobbrekryteringar. Arbetsgivarsidan ser inget juridiskt hinder för att kräva vaccinering när du söker nytt jobb. Men facket varnar för att ovaccinerade riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Söker du nytt jobb? Tänk på att en arbetsgivare har rätt att kräva att du är vaccinerad. Fredrik Sandberg/TT

För att bli aktuell för en anställning hos oss krävs att du är vaccinerad mot covid-19.

Så kan det komma att stå i platsannonser framöver. Men får en arbetsgivare verkligen kräva att en medarbetare är vaccinerad?

Enligt Unionen råder inget tvivel när det gäller personer som redan har en anställning.

– Det är väldigt svårt för en arbetsgivare att säga upp en person som vägrar vaccinera sig. De kan alltså inte sätta vaccinet som ett villkor för fortsatt anställning, säger Susanna Kjällström, jurist på Unionen. 

Däremot kan arbetsgivare i vissa fall, till exempel inom vården, ha rätt att omplacera anställda som inte vaccinerar sig. Enligt Unionen skulle det inte leda till uppsägning om den anställde i dessa fall tackar nej till en omplacering.

Enligt Arbetsgivarorganisationen Almega har det dock betydelse hur stora risker man utsätter andra för genom att inte vaccinera sig.

– Om en kontorsanställd tackar nej till en omplacering skulle det förmodligen inte vara grund för uppsägning men däremot om det rörde vårdpersonal, konstaterar Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega.

Svagare skydd vid rekrytering

Men hur är det då i samband med rekryteringar? Klart är i alla fall att skyddet för en person som söker jobb är betydligt svagare än för en arbetstagare.

– Det råder fri anställningsrätt i det här landet och en arbetsgivare har rätt att välja vem man vill anställa så länge det inte strider mot diskrimineringslagen, säger Susanna Kjällström.

Lars Bäckström kan inte se något formellt hinder varken för att kräva vaccination eller att sätta ut det i en platsannons.

– Eventuellt skulle de som är känsliga för vaccin, av medicinska skäl kunna hävda indirekt diskriminering av personer med funktionshinder. Så på en direkt fråga från ett medlemsföretag skulle jag rekommendera att inte skriva det i annonsen, säger han.

Enligt en färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten vill 10 procent av den vuxna befolkningen inte vaccinera sig, 22 procent tvekar. Ett scenario där arbetsgivare kräver vaccin vid nyrekryteringar skulle kunna ge betydande effekter på arbetsmarknaden, tror Susanna Kjällström.

– Om vi tillåter arbetsgivare att ställa den här typen av krav riskerar vi att få ett samhälle där dessa personer inte kan försörja sig. Vi riskerar också en stagnation på arbetsmarknaden eftersom att de som inte vill vaccinera sig aldrig någonsin kommer att söka ett nytt arbete, säger hon.

Det är ett resonemang som Lars Bäckström inte håller med om. Han anser att riskerna man utsätter andra för måste vägas in.

– Om man vägrar vaccinera sig utan något bra skäl får man kanske ta konsekvenserna. Man utsätter sina medmänniskor för risker och ingen kan göra precis som de vill, säger Lars Bäckström.

Kan bli aktuellt i handeln och flygbranschen

Eftersom vaccinationerna av personer i yrkesför ålder ännu inte har inletts har inga rättsfall hunnit prövas juridiskt. Såväl Almega som Unionen vill avvakta en domstolsprövning innan man tar ställning till hur de kommer att agera utifall en arbetsgivare skulle ställa vaccinationskrav i samband med en rekrytering.

Frågan har än så länge varken varit aktuell hos facket eller hos arbetsgivarna och man har därför inte slagit fast någon officiell linje. Men på Almega förväntar man sig att medlemsföretag i vissa branscher – som exempelvis inom vård, handel och flyg – kan komma att kräva vaccinering vid anställningar i framtiden.

– Jag kan tänka mig det på områden där personalen är i närkontakt med andra människor. Om det exempelvis skulle uppstå smitta på en flygresa som går att härleda till en kabinanställd som vägrat vaccinera sig blir det inte så kul för det för flygbolaget, säger Lars Bäckström.

Han anser att praxis kring drogtester är en lämplig utgångspunkt för en diskussion om hur man ska förhålla sig till vaccinationer.

– Kanske kan man inte kan jämföra dem rakt av men det finns många paralleller. I dag finns inget hinder för att kräva ett drogtest inför en anställning, förutsatt att man inte diskriminerar någon genom att till exempel bara gör det på dem med utländsk härkomst.

Arbetsdomstolen har utarbetat en modell kring drogtester i arbetslivet där arbetstagarens och arbetsgivarens intressen vägs mot varandra. Men den modellen är inte direkt applicerbar på vaccinationsfrågan, menar Susanna Kjällström.

– En vaccinering är ett mer långtgående ingrepp i den kroppsliga integriteten än till exempel att lämna ett blod- eller urinprov, säger hon.

Foto: Unionen och Almega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan

Arbetsrätt

Strul med konkurrensklausul – tänk på det här

Ett sätt att skydda sin verksamhet eller en inlåsning av anställda som vill byta jobb? Att konkurrensklausuler finns i anställningsavtal är inte ovanligt, men kan orsaka bekymmer när du vill sluta.
Lina Björk Publicerad 1 september 2025, kl 06:01
hand som skriver på ett papper
Det finns en rad saker att fundera på innan du skriver på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul. Foto: Shutterstock

Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet. 

Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt. 
 

Innan du skriver på:


1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig. 

2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara. 

3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller. 

4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år. 

5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej. 

6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner. 

 

Efter att du skrivit på: 


1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol. 

2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den. 

3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras. 

4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).

Strul med konkurrensklausul  – i domstolen

Arbetsdomstolen 2018 
Dataspelsföretagets värvningsklausuler

Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga. 

 

Arbetsdomstolen 2017 
Regionchef startade ko konkurrerande verksamhet

En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig. 

 

Arbetsdomstolen 2017
Konsulten fick betala skadestånd

En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån. 

 

Arbetsdomstolen 2005
Hjälpte svärson med konkurrerande företag

En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor. 

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren. 
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen