Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Det tvååriga avtalet som blev klart under fredagen innehåller en särskild höjning av avtalens lägsta löner på 1 350 kronor. En allt annat än rimlig löneökning, tycker klubbordföranden för callcenterföretaget webhelp.
2022 var den lägsta lönen i callcenterbranschen 21 704 kronor, för den som fyllt 24 år. I snitt tjänar tjänstemännen runt 26 000 kronor i månaden. Medellönen bland Unionens medlemmar låg 2021 på drygt 41 000 kronor.
– Hos oss ligger genomsnittslönen på 22 670 kronor, vilket är betydligt lägre än marknadslönen som ligger på mellan 24 000 till 33 000 i vår bransch, så 1 350 kronor gör ingen jätteskillnad för oss. Det är alldeles för lite pengar att leva på, säger Murat Türk, klubbordförande Webhelp.
Han är besviken över var höjningen landade.
– När avtalsrörelsen startade var det snack om 1 600 kronor. Jag hade hoppats på en markant ökning, en lön som det skulle gå att leva på. I alla fall en ökning på 2 500 kronor. Jag tappar ärligt talat hoppet och tycker att det är riktigt skämmigt att informera de medlemmar som frågar, säger Murat Türk.
Det är riktigt skämmigt
Diana Krafft har jobbat på callcentret Foundever sedan 2001. Efter dryga 20 år på företaget har hon 21 700 kronor i månadslön, efter skatt får hon ut cirka 17 000 kronor. Hon välkomnar att facken fick igenom en satsning på lägstalönerna inom industrin och hoppas att det även ska synas i kommande avtal som tecknas.
– Det var ett steg åt rätt håll. Man kan inte få allt på samma gång men jag tycker att det var positivt att man fick igenom det här, säger hon.
Även Yahya Alheraky, Unionens klubbordförande på Transcom i Borås betonar vikten av att satsa på dem som tjänar minst.
– Det är tufft att klara sig på lönen nu när allt har blivit dyrare. Vi har anställda som tjänar under 24 000 kronor i månaden. De är inte nöjda och vi förlorar folk på grund av den låga lönen. En förbättring av lönen är ett måste i branschen, säger han.
Lägsta lön, eller minimumlön som är den allmänna benämningen är det minsta som en arbetsgivare kan betala för utfört arbete. I Sverige finns ingen lag som bestämmer lägsta löner utan den regleras i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.
Som Kollega tidigare berättat använder många av arbetsgivarna i callcenterbranschen avtalens lägsta tillåtna löner som tak när de anställer oavsett ålder eller tidigare erfarenhet.
– I slutändan är det vi som blir drabbade och lönerna behöver höjas rejält. När en medarbetare får ut runt 16 000 kronor är det inte mycket över att leva på när hyran och elen är betald. Speciellt inte i dessa dystra tider med inflation och skenande matpriser, säger Murat Türk.
Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.
Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.
– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.
Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.
– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.
Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.
– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.
– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.
Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.
– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.
Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.