Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Blandade reaktioner på nya avtalet

Ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Det anser tre förtroendevalda inom callcenterbranschen om höjningen av lägstalönerna.
Lina Friberg, Lina Björk Publicerad 5 april 2023, kl 13:40
callcentertelefon
Anställda i callcenterbranschen är bland de sämst betalda inom Unionens yrken.

Det tvååriga avtalet som blev klart under fredagen innehåller en särskild höjning av avtalens lägsta löner på 1 350 kronor. En allt annat än rimlig löneökning, tycker klubbordföranden för callcenterföretaget webhelp.

2022 var den lägsta lönen i callcenterbranschen 21 704 kronor, för den som fyllt 24 år. I snitt tjänar tjänstemännen runt 26 000 kronor i månaden. Medellönen bland Unionens medlemmar låg 2021 på drygt 41 000 kronor. 

–  Hos oss ligger genomsnittslönen på 22 670 kronor, vilket är betydligt lägre än marknadslönen som ligger på mellan 24 000 till 33 000 i vår bransch, så 1 350 kronor gör ingen jätteskillnad för oss. Det är alldeles för lite pengar att leva på, säger Murat Türk, klubbordförande Webhelp. 

Han är besviken över var höjningen landade.

–  När avtalsrörelsen startade var det snack om 1 600 kronor. Jag hade hoppats på en markant ökning, en lön som det skulle gå att leva på. I alla fall en ökning på 2 500 kronor. Jag tappar ärligt talat hoppet och tycker att det är riktigt skämmigt att informera de medlemmar som frågar, säger Murat Türk.

Det är riktigt skämmigt 

Diana Krafft har jobbat på callcentret Foundever sedan 2001. Efter dryga 20 år på företaget har hon 21 700 kronor i månadslön, efter skatt får hon ut cirka 17 000 kronor. Hon välkomnar att facken fick igenom en satsning på lägstalönerna inom industrin och hoppas att det även ska synas i kommande avtal som tecknas. 

– Det var ett steg åt rätt håll. Man kan inte få allt på samma gång men jag tycker att det var positivt att man fick igenom det här, säger hon.

Även Yahya Alheraky, Unionens klubbordförande på Transcom i Borås betonar vikten av att satsa på dem som tjänar minst.

–  Det är tufft att klara sig på lönen nu när allt har blivit dyrare. Vi har anställda som tjänar under 24 000 kronor i månaden. De är inte nöjda och vi förlorar folk på grund av den låga lönen. En förbättring av lönen är ett måste i branschen, säger han.

 

Ingen lag reglerar lägstalöner

Lägsta lön, eller minimumlön som är den allmänna benämningen är det minsta som en arbetsgivare kan betala för utfört arbete. I Sverige finns ingen lag som bestämmer lägsta löner utan den regleras i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

Som Kollega tidigare berättat använder många av arbetsgivarna i callcenterbranschen avtalens lägsta tillåtna löner som tak när de anställer oavsett ålder eller tidigare erfarenhet.

–  I slutändan är det vi som blir drabbade och lönerna behöver höjas rejält. När en medarbetare får ut runt 16 000 kronor är det inte mycket över att leva på när hyran och elen är betald. Speciellt inte i dessa dystra tider med inflation och skenande matpriser, säger Murat Türk.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.