Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Fyra av tio olyckor där gående blir påkörda inträffar vid eller efter mörkrets inbrott. Att smyga in en reflex här och där kan vara ett listigt sätt att behålla livhanken, men vilken reflex som helst duger inte. Reflexer är en färskvara med en livslängd på max tre år, enligt försäkringsbolaget Trygg Hansa, som också förordar hårda reflexbrickor eftersom de reflekterar bäst. Vatten, värme och repor försämrar reflexförmågan. Det gäller också att se till att reflexen är certifierad av Sveriges tekniska forskningsinstitut så att den syns ordentligt.
Varje vinter måste omkring 25 000 personer söka vård efter att ha halkat och slagit sig enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Underligt nog är det framför allt medelålders kvinnor som halkar, trots att det är den grupp som man fördomsfullt föreställer sig är bäst på broddar. Halkskydd är annars en god idé för att skydda sig från lårbensbrott och andra halkskador. Att gå med hela foten, ta korta steg och balansträna är andra tips som samverkansorganisationen om arbetsmiljö, Prevent, delar med sig av i sin tidning Arbetsliv.
Enligt NTF:s (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) årliga hjälmmätning använder knappt hälften av cyklisterna hjälm. Vanligaste typen av cykelolyckor, cirka 78 procent, är singelolyckor orsakade av till exempel halka. 60 procent av alla cykelrelaterade skallskador som leder till kroniska besvär hade kunnat undvikas med hjälm. Lägg ihop siffrorna och du kommer fram till att en hjälm kan vara värt mödan, frisyren eller vad det nu är som fått dig att köra utan hittills, skaffa en hjälm som sitter bra.
Den vanligaste olycksorsaken bland cyklister är halka. Med dubbdäck på cykeln sitter man något säkrare i sadeln. Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut ska man välja däck med minst 200 dubb på mitten och sidorna och däck med stål i dubbarna om man cyklar där det är isigt. Vidare rekommenderas miljövänlig gummiblandning och att man ska byta däck efter tre, fyra år.
Om olyckan trots allt ovanstående ändå är framme på väg till eller från jobbet, så är det bra om du är anställd på en arbetsplats med kollektivavtal. Då omfattas du nämligen av en extra försäkring, TFA – trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Den ger dig i bästa fall (om du sparat alla kvitton och läkarjournaler, fyllt i alla blanketter rätt, tagit raka vägen till jobbet et cetera) ersättning för inkomstbortfall, tandskador, ärr, kostnader för sjukhusbesök, läkemedel, trasiga glasögon och liknande. Saknas avtal kan man förlora tusentals kronor om man råkar ut illa ut.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.