Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Fler vinterpendlar med cykel

Runt trettio kommuner använder sopsaltning för att hålla cykelvägar fria från is och snö. Nu visar en studie att metoden kan öka vintercyklandet och minska olyckorna.
David Österberg Publicerad
Fler vinterpendlar med cykel
Sopsaltning gör cykelbanor mindre hala vilket gör att fler cyklar. Fler vinterpendlar med cykel

De senaste åren har sopsaltning blivit en vanlig metod för att få bort snö och is från cykelvägar. Maskinen sopar först bort snön och saltar sedan för att hålla vägen fri från is. Tanken är att förbättra vinterväghållningen jämfört med traditionell plogning och sandning.

Ett trettiotal kommuner från norr till söder använder metoden. Förhoppningen är att minska antalet halkolyckor och få fler att cykla även vintertid. Nu visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att sopsaltning förmodligen har den effekten. Forskarna har analyserat cykelflödesmätningar och olycksdata i Stockholm och kommit fram till att fler väljer cykeln om de kan trampa längs en sopsaltad väg.

Halkolyckorna har också blivit färre om man räknar olyckor per cyklist. När sopsaltningen infördes fanns vissa farhågor för att olyckorna skulle bli fler. Anledningen till det skulle vara att cyklisterna kör fortare om det är barmark och sedan överraskas av fläckvis halka, men så verkar det alltså inte ha blivit.

Största vinsterna med sopsaltning är enligt rapporten ökad framkomlighet och komfort. Metoden kan ge stora restidsvinster för cyklister.  

Att sopsalta är dyrare än traditionell plogning. 2016 räknade ett företag på vad det skulle kosta att sopsalta Göteborgs samtliga cykelbanor och kom fram till att det var nästan tre gånger dyrare. Analysen visade dock att hälso- och bekvämlighetsvinster ändå skulle göra sopsaltningen samhällsekonomiskt lönsam.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.