Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Minst en fjärdedel av inkomsten går förlorad om en anställd på ett kollektivavtalslöst företag drabbas av en arbetsskada som leder till sjukfrånvaro. Det är dessutom en förlust som ökar med stigande inkomst, visar Folksams rapport Välfärdstendens.
En privatanställd som tjänar 40 000 kronor i månaden och råkar ut för en arbetsskada som gör att hen inte kan arbeta under 150 dagar tappar nästan halva inkomsten utan avtal. Med avtal är inkomsten oförändrad.
Anställda inom privat sektor med kollektivavtal har nämligen ett hundraprocentigt inkomstskydd vid kortvarig arbetsoförmåga. Saknas kollektivavtal utbetalas däremot endast sjukpenning från Försäkringskassan på högst 78 procent av lönen.
Förra året anmäldes 44 071 arbetsskador som ledde till sjukfrånvaro. Det är en ökning med 25 procent sedan 2009, enligt rapporten. Den som råkar ut för en arbetsskada kan ha rätt till ersättning från den statliga arbetsskadeförsäkringen. Men striktare villkor har bidragit till att allt färre beviljas så kallad livränta, som ersätter inkomstförlusten om den skadade tvingas gå ned i arbetstid eller byta till annat yrke med lägre lön.
Den statliga försäkringen ger däremot ingen ersättning vid kortvarig nedsättning av arbetsförmågan. Det är i det läget man kan ha nytta av den kollektivavtalade Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA. Den ger dessutom ersättning för bland annat sjukvårdskostnader och rehabilitering.
Enligt rapporten är det kollektivavtalade skyddet vid arbetsskada väl känt. Åtta av tio löntagare känner till skyddet.
Men samtidigt höjs det röster för att TFA bör förändras. TFA uppkom i början av 1970-talet och är anpassad efter hur arbetsmarknaden såg ut då, konstaterar ptk.se som talat med Mia Carlsson, docent i civilrätt. I dag är försäkringen bättre anpassad till klassiska olycksfallsskador, som varit vanliga inom industrin, än till sjukdomar och belastningsskador som är vanliga inom servicerelaterade yrken, skriver PTK.
Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor.
Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.
Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger.
Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet.
– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.
Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt.
– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar. Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.
Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner.
– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon.
Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna.
En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor.
– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel.
– Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.
Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:
– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon.
Nya apoteksavtalet i siffror
Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027
Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027.
Källa: Unionen
Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier
De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.
Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda. Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.
Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.
