Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

"Viktigt att reglera sextrakasserier i kollektivavtal"

Unionen ser positivt på ta upp skyldigheter om aktivt arbete för att förebygga sextrakasserier till förhandling om kollektivavtal. Men först måste diskrimineringslagen ändras.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna i mitten av skuggor från händer.
I dag är det för enkelt för arbetsgivare som struntar i diskrimineringslagen att komma undan, enligt Unionen. Foto: Colourbox

Idén att liksom kanadensiska fackförbund använda kollektivavtal som vapen mot sexuella trakasserier, får tummen upp även av Unionen.

– En av våra absolut viktigaste frågor är arbetet för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering. Vi anser att det är väldigt viktigt att reglera detta arbete i kollektivavtalen, säger Peter Tai Christensen, teamchef med ansvar för jämställdhets- och mångfaldsfrågor på Unionen.

Samtidigt delar han andra fackförbundens skepsis att få arbetsgivarna med på tanken att skriva in frågan i kollektivavtalet, så länge det finns en tvingande lagstiftning. Han tror inte det räcker med att slå hål på argumentet om dubbla skadestånd, som arbetsrättsjuristen Lena Svenaeus gör när hon pekar på vägledande domar från Arbetsdomstolen.

– Det handlar inte enbart om risken för dubbla sanktioner,  arbetsgivarna vill inte ha två regelverk att förhålla sig till, vilket man får ha en viss förståelse för. Det behövs inte både livrem och hängslen.

Lösningen enligt Peter Tai Christensen är att göra diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder i arbetslivet semidispositiva – det vill säga att kollektivavtalen ersätter lagen på vissa områden, så att det blir livrem eller hängslen. Och helst livrem - kollektivavtal alltså.

– Diskrimineringslagen är väldigt allmän och övergripande och ger ingen tydlig vägledning. Kollektivavtal kan vi anpassa efter bransch och göra mer specifika. Bre ut texten mer så det blir tydligare vad som förväntas av arbetsgivarna och de lokala fackliga förtroendevalda. Många arbetsgivare vill faktiskt gärna jobba med jämställdhet, men vet inte hur de ska gå till väga.

– I dag är det för enkelt för arbetsgivare som struntar i arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen att komma undan med det. Det måste få tydligare och mer kännbara konsekvenser att inte följa lagen, och som tillsynsmyndighet behöver DO ta ett större ansvar för att säkerställa att arbetsgivare fullgör sina skyldigheter, säger Peter Tai Christensen

Aktiva åtgärder

Alla arbetsgivare måste enligt diskrimineringslagens tredje kapitel arbeta fortlöpande för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på jobbet. I de aktiva åtgärderna ingår till exempel att göra lönekartläggningar, underlätta för anställda med barn att kombinera föräldraskapet med jobbet och att förhindra sexuella trakasserier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Klagade på rasism – blev av med jobbet

En förtroendevald unionenmedlem reagerade på främlingsfientlighet på sin arbetsplats och kallade en av sina chefer rent ut för rasist. Hans engagemang blev så obekvämt för arbetsgivaren att han köptes ut.
Johanna Rovira Publicerad 25 september 2025, kl 06:00
En Unionenmedlem slog larm om rasism på jobbet – och köptes ut. Läs Nicks berättelse om främlingsfientlighet, utanförskap och kampen för rättvisa.Man med låda kontorsprylar.
Rasism på arbetsplatsen: Unionenombud tvingades bort efter kritik. Foto: Colourbox

Nick, som han vill kallas i den här artikeln, vill inte gå ut med sitt riktiga namn i Kollega, delvis på grund av risken att det skulle kunna förvärra hans chanser att få ett nytt jobb.  Det är svårt nog ändå att få nytt arbete när man har utländskt namn och bakgrund, menar han. 

– Jag är svensk på pappret och har bott här i 20 år. Men jag kommer aldrig att betraktas som svensk. Jag har en bra utbildning och har jobbat på många ställen, men får trots det inte komma till intervju, jag blir bortsorterad av arbetsgivarna. 

Utländska namn ratas

Svensk forskning stärker Nicks påstående. Framförallt män med utländska namn blir betydligt oftare bortsållade av presumtiva arbetsgivare visar flera studier gjorda vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. 

Nicks senaste arbetsgivare, ett stort livsmedelsföretag, anställde dock gärna folk med icke-svensk bakgrund. Men nästan enbart som lagerarbetare. 

– 95 procent av alla plockare är födda utomlands. Men bara en enda gruppchef. Jag köper inte att det bland alla dessa anställda inte fanns en enda som skulle kunna vara lämplig chef. I stället anställdes 20-åriga svenskar som knappt hade gått ut gymnasiet som chefer. 

Nick själv var anställd som tjänsteman och han var dessutom vald som arbetsplatsombud för Unionen. Han reagerade på några av chefernas attityd gentemot lagerarbetarna och menade att de behandlades nedlåtande. Det fanns en vi och dom-mentalitet som var svår att smälta. 

Du måste krypa för cheferna

– Cheferna såg ner på plockarna. De kallades inte vid namn utan fick heta somaliern, turken, kurden och så vidare. Lagerchefen sade vid ett tillfälle: ”Dom kan ju inte ens bokstavera sina namn, man kan inte förvänta sig att de ska fylla i rapporter”. Jag kan inte tolka deras beteenden som annat än rasism. Har du inte svensk bakgrund har du inget att komma med. Du måste krypa för dem.

Nick anser att lagerchefen styrde verksamheten med ”rena maffiametoderna”. Han anställde gärna asylsökande till lagret och stack inte under stol med att dessa var mer fogliga eftersom de hade hotet om utvisning vilande över sig. Flera kvinnor utsattes dessutom för sexuella trakasserier, menar Nick. 

– Trots att lagerchefen var gift inledde han förhållanden med flera anställda. Det ska ju inte vara förbjudet att flirta på jobbet, men det finns en gräns och man ska inte utnyttja sin ställning. Kvinnor pressades till att säga upp sig. Jag försökte hjälpa dem men tyvärr vågar ingen av dem berätta om vad de varit med om. 

Nick hamnade ofta klinch med lagerchefen, även efter att hans mandat gått ut. Han skrädde inte orden utan anklagade lagerchefen öppet för att vara rasist. 

– Till slut spårade det ur. Jag var inte professionell för fem öre, men företaget visade klart och tydligt att man ville bli av med mig. 

Strax före sommaren, efter förhandlingar på central nivå, skrev Nick motvilligt under ett avtal om utköp och står nu utan jobb vid 44 års ålder. 

Besviken på arbetsgivaren

– Jag är så jävla förbannad och besviken på min arbetsgivare som håller lagerchefen om ryggen. Jag saknar inte arbetsmiljön där för fem öre, men jag saknar mina arbetsuppgifter och mina kollegor.

Han har svårt att förlika sig med att människor i Sverige behandlas nedlåtande på grund av sin etniska bakgrund. I Tyskland, där han också bott och jobbat, upplevde han inte alls samma främlingsfientlighet.

– Bär du företagets logga är du en kollega och jag skiter i vad du har för nationalitet.  Jag har upplevt rasism åt båda hållen under mitt arbetsliv – du kan vara främlingsfientlig fast du har invandrarbakgrund och jag har träffat landsmän som ser ner på svenskar också. 

– Men du får tycka hur du vill så länge du inte har en ledande roll. Av en chef förväntar jag mig mer, säger Nick. 

Diskriminering

Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden

Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
hop med brev i brevlåda
Tydlig etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
Diskriminering

Forskare: Svårare få jobb med utländskt namn

Det är helt klart svårare att få jobb om du har ett namn som skvallrar om utländsk härkomst - i synnerhet om du är man. Det visar flera studier gjorda av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 september 2025, kl 09:00
hop med brev i brevlåda
I en korrespondensstudie skickades 10 000 ansökningar till 3 300 jobbannonser från Platsbanken. Foto: Emil Langvad/TT

Det har gjorts flera så kallade korrenspondensstudier, det vill säga undersökningar där fejkade ansökningshandlingar skickas till arbetsgivare som söker arbetskraft, eftersom dessa studier är det bästa sättet att ta tempen på arbetsgivarnas vilja, eller ovilja, att anställa. 

Adrian Adermon
Adrian Adermon

2020 publicerade Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi, knuten till institutet för arbetslivsforskning, IFAU, tillsammans med kollegan Lena Hensvik, en studie för att kolla hur erfarenheter av gigarbete (tillfälliga påhugg via sociala plattformar) värderades av arbetsgivare. 

– Det fanns en förväntan att gigarbete skulle hjälpa nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden och vi ville kolla om det stämde, säger Adrian Andermon

10 000 falska jobbansökningar skickades in till 3 300 ganska okvalificerade jobb, både under svenskklingande mansnamn och med arabiska mansnamn. Av de påhittade kandidaterna uppgav vissa att de hade erfarenhet av gigjobb, andra att de haft traditionellt jobb och vissa hade varit arbetslösa. Ansökningarna var skrivna på korrekt svenska och de fiktiva kandidaterna uppgav att de gått i skola i Sverige. 

– Av de svenska namnen fick drygt 20 procent positivt svar, men på ansökningarna som skickats in med arabiskklingande namn var det bara hälften så många, 10 procent, som fick napp, säger Adrian Adermon.

–Det var ett nedslående resultat i dubbel bemärkelse, vi hittade inget stöd för att gigarbete skulle hjälpa folk att komma in på arbetsmarknaden och dessutom visade resultaten att det finns en kraftig etnisk diskriminering.

Flera studier bekräftar diskriminering

Flera av Adrian Adermons forskarkollegor har bekräftat tesen om etnisk diskriminering med liknande studier. En korrenspondensundersökning något år senare, som handlade om syriska flyktingar, visade till exempel att bara sex procent av kvinnorna och två procent av männen var intressanta för arbetsgivarna, trots arbetslivserfarenhet och SFI-undervisning. 

En annan studie med ansökningar, som kollade effekterna av bra svenska hos påhittade arbetskraftsinvandrare från Europa, visade att arbetsgivarnas benägenhet att anställda ökade stegvis ju bättre språket var i det personliga brevet, från åtta till 15 procent.  

–-Ytterligare en studie som jämförde svenska fiktiva namn med arabiska, tittade på vad som händer om man lägger till två års arbetslivserfarenhet på det fejkade cv:t för dem med arabiska namn. För kvinnor med arabiskklingande namn hjälpte det faktiskt, men för männens del hände inget alls. 

– Det skulle inte förvåna mig om det beror på att främlingsfientlighet är starkare när det gäller män, säger Adrian Adermon.