Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Gravid uppsagd - facket stämmer för diskriminering

Kvinnan var gravid, hade varit sjukskriven och rekommenderades av läkare att jobba hemifrån. Då krävde arbetsgivaren att hon skulle arbeta från kontoret – samt försökte sänka hennes lön. Unionen har nu stämt företaget för bland annat könsdiskriminering.
Oscar Broström Publicerad 25 augusti 2021, kl 09:42
Shutterstock.
Den gravid kvinnan började särbehandlas efter att hon meddelade att hon väntade barn. Bilden är en genrebild Shutterstock.

Kvinnan, som är medlem i Unionen, var en omtyckt marknadschef på ett IT-konsultbolag. I stämningsansökan framgår att cheferna började missgynna henne efter att de fick kännedom om att hon väntade barn och senare skulle vara föräldraledig.

– Hon gick från att vara en uppskattad medarbetare på företaget till att ses som ett problem. Jag kan inte förstå hur en graviditet eller föräldraledighet kan behandlas som ett problem. Det är ju något helt normalt, säger Unionens förbundsjurist, Elisabet Ohlsson, som företräder kvinnan.

Några veckor senare blev kvinnan allvarligt sjuk och inlagd på sjukhus. Hon blev sjukskriven i nästintill en månad. Hennes läkare förordade att hon – eftersom hon var i högriskgrupp – skulle arbeta hemifrån för att undvika att drabbas av covid-19.

Ville sänka lönen med 15 000

Arbetsgivaren fick information om detta, men hörsammade inte önskningen. När kvinnan skulle återgå till arbetet blev hon inkallad till kontoret för ett möte. Hon hoppades att mötet skulle vara en rehabiliteringsplan, men i stället blev hon informerad om att hennes tjänst skulle göras om.

När kvinnan fick en skriftlig rollbeskrivning av tjänsten, insåg hon att den i praktiken bestod av samma arbetsuppgifter – men 15 000 kronor mindre i lön. Utöver det krävde arbetsgivaren att hon skulle arbeta från kontoret, trots att övriga anställda arbetade hemifrån. I stämningsansökan framgår att företaget motiverat beslutet med att ”nya arbetsrutiner kräver invänjning”.

Förbundsjuristen Elisabet Ohlsson menar att arbetsgivaren missgynnat kvinnan.

– Hon behandlades annorlunda och det fanns inga sakliga skäl för det.

Kvinnan blev uppsagd

Efter möte med arbetsgivaren om den nya rollen valde hon att kontakta facket. Det ledde i sin tur till förhandling mellan Unionens ombud och arbetsgivaren. Förhandlingarna slutade i oenighet och kvinnan tackade nej till omplaceringserbjudandet.

Dagen efter förhandlingen blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist. Hon blev även behandlad som om hon blivit sparkad, trots att hon hade två månaders uppsägningstid, och företaget tog bort kommunikationsverktyg – till exempel Google Drive och Slack – som hon behövde i arbetet.

"Det är upprörande"

Kort efter att kvinnan blev uppsagd blev hon återigen sjukskriven. Det är hon även nu, efter barnets födelse. Unionen har stämt arbetsgivaren, yrkar att Arbetsdomstolen ska förklara uppsägningen ogiltig och kräver allmänt skadestånd samt diskrimineringsersättning på 220 000 kronor.

– ­Jag tycker att det här är ett väldigt viktigt mål att driva. Det är upprörande att arbetstagare fortfarande blir av med jobbet eller blir missgynnande för att de är föräldralediga eller gravida, säger Elisabet Ohlsson.

Läs mer:

Graviditet blev för dyrt för företaget

Berättade om graviditet – sades upp samma kväll

Diskriminering

Rasism på Amnestys kontor – så tog de tag i det

Utrikes födda personer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö än inrikes födda. På Amnestys svenska kontor blev situationen till slut ohållbar.
Noa Söderberg Publicerad 19 januari 2024, kl 07:39
Jämlikhetsstrategen Armina Etminan säger att hon tog jobbet på Amnesty eftersom organisationen menar allvar med sitt interna jämlikhetsarbete. Foto: Anders G Warne

Den 12 december 2020 publicerades en uppseendeväckande nyhet: Amnestys generalsekreterare i Sverige avgår efter anklagelser om rasism på föreningens kontor. En av världens mest profilerade människorättsorganisationer beskrevs i Aftonbladet som en arbetsplats präglad av rasistisk utfrysning och användning av ”n-ordet”.

För Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben, var det ingen överraskning. När historien blev offentlig hade hon redan företrätt flera medlemmar som upplevt rasistiska kommentarer och diskriminerande begränsningar av karriärutvecklingen – och fått sin kompetens ifrågasatt när de lyft problemet.

Liknande problem hade uppdagats på Amnestysektioner runt om i världen. På huvudkontoret i London inleddes en utredning som senare skulle visa att det fanns både aktiv rasism – okvädesord som avfärdades som skämt, vidrörande av svarta personers hår utan samtycke – och en mer subtil rasistisk struktur där chefer i London behandlade personal utanför Europa som om de hade lägre kompetens.

"Amnesty är hycklare"

Frustrationen kulminerade när organisationen tog offentlig ställning för den antirasistiska gräsrotsrörelsen Black Lives Matter. Anställda och medlemmar kom med hårda anklagelser om att Amnesty var hycklare, även i Sverige.

Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben på Amnesty.
Marianne Gyllenpistol, ordförande i Unionenklubben på Amnesty. Foto: Privat

– Det var kaosartat och väldigt känsligt till en början. Ett smärtsamt uppvaknande. Det blev tydligt att vi inte alls hade det systematiska arbetet för att förhindra att sådant här sker, säger Marianne Gyllenpistol.

Den bristen finns hos fler arbetsgivare. I höstas publicerade Arbetsmiljöverket en rapport som visar att utrikes födda upplever en klart sämre arbetsmiljö än inrikes födda. Av de förstnämnda svarar 12 procent att de utsatts för mobbning på jobbet. Bland inrikes födda är motsvarande siffra 6 procent.

Amnesty hade redan före krisen tagit fram en formell jämlikhetsstrategi. När stormen lade sig inleddes arbetet med att göra den till något mer än en pappersprodukt. Arbetsgivaren och facket började tillsammans ta fram planer, listor och mål.

Rekryterade jämlikhetsstrateg

En av de första åtgärderna var att rekrytera en jämlikhetsstrateg. Armina Etminan, som tidigare arbetat på stiftelsen Make Equal, fick jobbet. Hon tog plats i Amnestys svenska ledningsgrupp och fick ansvar för att jämlikhetsarbetet skulle genomsyra hela organisationen.

Konflikterna hade visat att det först och främst behövdes mer kunskap. På senare år har Amnestys anställda gått regelbundna utbildningar i bland annat minoritetsstress, ålderism och antimuslimsk rasism. Armina Etminan påpekar att sådant inte kan göras en gång och sedan bockas av.

– Kunskap är en färskvara. Det går inte att säga ”vi gick en utbildning och workshop om detta” och sedan tro att man är klar.

Problemet behöver också mätas, enligt henne. Amnesty införde regelbundna kartläggningar av arbetsmiljöproblem kopplade till ojämlikhet. Där ställs frågor om bland annat rasism, hbtqi-diskriminering och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.

– Det finns en stor diskussion om hur man ställer sådana frågor på ett bra vis. Man kan till exempel integrera det i sina vanliga medarbetarundersökningar och göra det på ett sätt som bygger på anonymitet, frivillighet och självidentifikation.

Diskriminering i samhället återspeglas på jobbet

Därefter inleddes den svåraste delen – att göra jämlikhetsarbete till något som präglar varje avdelning dagligen. Exemplen på vad det innebär är många: nya upphandlingskrav på företagshälsovården, jämlika spelregler på möten, särskilda utbildningar för chefer. Varje avdelning har fått i uppdrag att använda jämlikhetschecklistor.

Armina Etminan ger några exempel på vad en sådan kan innehålla.

– Om jag ska planera en kampanj, skriva ett inlägg i sociala medier eller planera ett årsmöte, vad behöver jag då veta och kolla upp? Behöver vi göra en syntolkning av inlägget? Har vi vilrum, bönerum och rätt kost på mötet? Det handlar om att verkligen kolla i förväg.

Amnestys problem blev offentliga

Trots att ämnet är känsligt, problemet svårt att mäta och lösningarna tar tid så har Armina Etminan och Marianne Gyllenpistol ett övergripande råd till den som märker av rasism och diskriminering på jobbet: lyft på locket. Säg som det är.

Att man vågade göra det på Amnesty är enligt Marianne Gyllenpistol en av förklaringarna till att just deras situation blev offentligt uppmärksammad.

– Jag tror att om man skulle göra detta på andra arbetsplatser så skulle det uppdagas samma sak.

Armina Etminan fyller i:

– Maktstrukturer och diskriminering som finns i samhället återspeglas ju på jobbet. Det handlar om vem som har möjlighet att vara sig själv, dela med sig av sina misstag, utvecklas och göra karriär. Vilka personer som får vilka tjänster. Det är inte säkert att sådant kommer fram i medarbetarundersökningar.

Jämlikhet kräver mod

Samhällsutvecklingen i Europa, med ökad polarisering och växande högerextrema partier, gör också att frågor om jämlikhet och mänskliga rättigheter blir mer politiserade. Det kan vara ännu ett hinder för att lyfta problemen på sitt jobb. Men Armina Etminan vill vända på perspektivet. Hon tror att en arbetsgivare som inte tar jämlikhetsproblem på allvar kommer ha svårt att i framtiden hitta personer att anställa.

– Både arbetsplatser och organisationer behöver komma fram till vilka de är och vad de står för. Det kommer vara viktigare än någonsin, men också ganska utmanande. Och det kommer att kräva mycket mod.

Amnesty International

➧ Människorättsorganisation grundad i Storbritannien 1961.

➧ Har drygt två miljoner ”medlemmar och supportrar”. Uppger inte exakt medlemsantal.

➧ År 2019 hade organisationen kontor i 63 länder.

➧ I Sverige jobbar omkring 90 personer.