Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Gravid uppsagd - facket stämmer för diskriminering

Kvinnan var gravid, hade varit sjukskriven och rekommenderades av läkare att jobba hemifrån. Då krävde arbetsgivaren att hon skulle arbeta från kontoret – samt försökte sänka hennes lön. Unionen har nu stämt företaget för bland annat könsdiskriminering.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Den gravid kvinnan började särbehandlas efter att hon meddelade att hon väntade barn. Bilden är en genrebild Shutterstock.

Kvinnan, som är medlem i Unionen, var en omtyckt marknadschef på ett IT-konsultbolag. I stämningsansökan framgår att cheferna började missgynna henne efter att de fick kännedom om att hon väntade barn och senare skulle vara föräldraledig.

– Hon gick från att vara en uppskattad medarbetare på företaget till att ses som ett problem. Jag kan inte förstå hur en graviditet eller föräldraledighet kan behandlas som ett problem. Det är ju något helt normalt, säger Unionens förbundsjurist, Elisabet Ohlsson, som företräder kvinnan.

Några veckor senare blev kvinnan allvarligt sjuk och inlagd på sjukhus. Hon blev sjukskriven i nästintill en månad. Hennes läkare förordade att hon – eftersom hon var i högriskgrupp – skulle arbeta hemifrån för att undvika att drabbas av covid-19.

Ville sänka lönen med 15 000

Arbetsgivaren fick information om detta, men hörsammade inte önskningen. När kvinnan skulle återgå till arbetet blev hon inkallad till kontoret för ett möte. Hon hoppades att mötet skulle vara en rehabiliteringsplan, men i stället blev hon informerad om att hennes tjänst skulle göras om.

När kvinnan fick en skriftlig rollbeskrivning av tjänsten, insåg hon att den i praktiken bestod av samma arbetsuppgifter – men 15 000 kronor mindre i lön. Utöver det krävde arbetsgivaren att hon skulle arbeta från kontoret, trots att övriga anställda arbetade hemifrån. I stämningsansökan framgår att företaget motiverat beslutet med att ”nya arbetsrutiner kräver invänjning”.

Förbundsjuristen Elisabet Ohlsson menar att arbetsgivaren missgynnat kvinnan.

– Hon behandlades annorlunda och det fanns inga sakliga skäl för det.

Kvinnan blev uppsagd

Efter möte med arbetsgivaren om den nya rollen valde hon att kontakta facket. Det ledde i sin tur till förhandling mellan Unionens ombud och arbetsgivaren. Förhandlingarna slutade i oenighet och kvinnan tackade nej till omplaceringserbjudandet.

Dagen efter förhandlingen blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist. Hon blev även behandlad som om hon blivit sparkad, trots att hon hade två månaders uppsägningstid, och företaget tog bort kommunikationsverktyg – till exempel Google Drive och Slack – som hon behövde i arbetet.

"Det är upprörande"

Kort efter att kvinnan blev uppsagd blev hon återigen sjukskriven. Det är hon även nu, efter barnets födelse. Unionen har stämt arbetsgivaren, yrkar att Arbetsdomstolen ska förklara uppsägningen ogiltig och kräver allmänt skadestånd samt diskrimineringsersättning på 220 000 kronor.

– ­Jag tycker att det här är ett väldigt viktigt mål att driva. Det är upprörande att arbetstagare fortfarande blir av med jobbet eller blir missgynnande för att de är föräldralediga eller gravida, säger Elisabet Ohlsson.

Läs mer:

Graviditet blev för dyrt för företaget

Berättade om graviditet – sades upp samma kväll

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Skärpta migrationskrav får spelchef att lämna Sverige

Spelutvecklaren Guilherme Belotti har fått nog av svensk migrationspolitik. Inom en snar framtid flyttar han och hans familj härifrån, troligtvis till Spanien.
Johanna Rovira Publicerad 17 mars 2026, kl 06:01
spelchef speglas
Osäkerhet kring förändrade migrationsregler får spelchefen Guilherme Belotti att planera för en flytt från Sverige inom kort. Foto: Anders G Warne

Sveriges skärpta migrationspolitik skapar oro på arbetsmarknaden. Företag riskerar kompetensbrist när lönekravet för arbetstillstånd höjs och kraven på medborgarskap blir strängare. Utländska medarbetare överväger att lämna Sverige – bland dem spelföretagaren Guilherme Belotti, vars partner nekats permanent uppehållstillstånd.

– De föreslagna förändringarna gör det ännu svårare än vad det redan är för företag som faktiskt behöver arbetskraft, säger Guilherme Belotti,  kreativ chef på ett spelföretag i Stockholm. 

Guilherme Belott har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men hans partner, som kom hit samtidigt med honom för fyra och ett halvt år sedan, och som sökte permanent uppehållstillstånd vid samma tillfälle, fick nobben av Migrationsverket. 

– Hon blev nekad tillstånd eftersom Migrationsverket räknat fel på hennes inkomst. Hon jobbar som butiksbiträde och de tog inte hänsyn till vad hon faktiskt tjänar med tillägg för obekväm arbetstid, utan tittade bara på hennes grundlön, säger Guilherme Belotti, som ursprungligen kommer från Brasilien men efter sju år Tyskland är väl insatt i EU:s regelverk.

Migrationsverket tittar på hur mycket av lönen efter skatt som blir kvar när halva hyran är betald, men tog inte hänsyn till det faktum att Guilherme Belotti faktiskt har råd att betala en större del av hyran eftersom han som chef tjänar mer. 

Krav på boende i Sverige höjs till åtta år

Det är inte enbart på grund av det nekade permanenta uppehållstillståndet som Guilherme Belotti och hans partner har beslutat att lämna landet. Den främsta orsaken är de föreslagna förändringarna av reglerna för att få svenskt medborgarskap. Enligt förslaget ska kravet på sammanhängande boende i Sverige höjas från fem till åtta år för att man ska kvalificera sig för medborgarskap.

– Jag tänker definitivt inte stanna här längre. Man pratar också om att ändra tillstånd retroaktivt och vem vet vad de kommer att förändra mer? Jag tänker inte stanna för att ta reda på det, framtiden här är för osäker. Så jag tar min familj och mina skattepengar någon annanstans, säger Guilherme Belotti. 

Han håller som bäst på att undersöka vilka länder som kan bli aktuella att flytta till, men troligtvis blir det Spanien, eftersom det företag han jobbar på har ett kontor i Barcelona. 

– Men jag är villig att lämna mitt nuvarande jobb för en annan roll som kan sponsra ett spanskt visum, om jag inte kan genomföra flytten via min nuvarande arbetsgivare. Vi hoppas kunna flytta härifrån senast före nyår. 

Arbetsgivarorganisationerna har framfört skarp kritik de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, som beskrivs som "ett hopkok av dåliga åtgärder" . Svensk näringsliv anser att de nya reglerna skadar tillväxten och försämrar Sveriges attraktionskraft, vilket leder till kompetensbrist eftersom  högkvalificerad kompetens liksom Guilherme Berlotti, väljer bort Sverige till förmån för  länder med enklare och mer förutsägbara regler. 

 

Höjda krav på arbetstillstånd och medborgarskap – regeringsförslag 2026

  • I dag måste man bo fem år i Sverige för att kunna bli svensk medborgare.  Gränsen föreslås ändras till åtta år. För flyktingar föreslås en höjning till 7 år.
  • Regeringen vill också införa krav på kunskaper i svenska språket samt införa tester i grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
  • Möjligheten för barn att automatiskt bli medborgare tillsammans med sina föräldrar föreslås tas bort. Barn ska i stället prövas individuellt.
  • Regeringen föreslår att inkomstkravet för arbetstillstånd höjs till 90 procent av medianlönen, alltså minst 33 390 kronor i månaden före skatt.
  • Förslag om höjt bidrag för personer som väljer att lämna Sverige permanent till 350 000 kronor från och med 2026.
  • Högre krav på levnadssätt hos den som vill bli svensk medborgare

    Källa: Regeringen.se