Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Läsarna om ålderismen: ”Ett systemfel”

Ologiskt, osmart och galet. Många läsare har reagerat på Kollegas temaartiklar om ålderismen på arbetsmarknaden som publicerades i början av veckan. Flera vittnar om att de själva blivit bortvalda på grund av ålder.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega har granskat åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Och läsarnas reaktioner blev kraftiga. ”Strategisk diskriminering", "ett systemfel" och "ologiskt och osmart", lyder några av kommentarerna. Kollage:

 Under veckan har vi publicerat flera artiklar på temat ålderism. Bland annat har vi intervjuat Victoria Leclér som är övertygad om att hennes ålder ligger henne i fatet när hon söker jobb. Vi har också talat med Pluskommissionen, DO, forskare och arbetslivsministern. Här är ett axplock av reaktionerna på sociala medier. 

”Det värsta ingen vill tala om och frågar man om det så nekas det att inte förekommer. Bra att lyfts fram. Jag en blivit drabbad och tappar livsgnistan och självförtroende när ingen vill satsa på en.”

”Strategisk diskriminering är det. Eftersom den är satt i system. Hyllandet av ungdom är ett systemfel via kultur i samhället.”

”Om det nu är så att DO inte prioriterar att ta upp ärenden om åldersdiskriminering, kan man då tänka sig att en större grupp 60-plussare enas om att söka tjänster som de absolut är kvalificerade för men inte blir erbjudna, sedan kollar dom vilka som fick tjänsterna och då blir det solklart åldersdiskriminering och ”gruppanmälan” till DO. Kanske är detta förslag någon form av civil olydnad men såhär kan det inte få fortsätta.”

”Det värsta är att ålderismen är så ologisk och osmart. Grrrr”

”Jag vet att det är min ålder och är med om det dagligen nu när jag söker jobb/anställning. Arbetsgivarna och rekryterarna bemöter mig som 60+ med att "ghosta" och "dissa" mig plus att de hela tiden blockerar sin mejl när jag skickar frågor om jobben som jag sökt. Jag tycker det är enormt jobbigt att hela tiden bli bortsorterad på grund av min ålder.”
 

"Tycker det låter helt galet"

”Företag som ratar seniorer borde få känna av det, exempelvis genom någon form av skattelättnad för de som anställer äldre, eller hårdare sanktioner för de som ägnar sig åt åldersdiskriminering.”

”Jag tror inte att det står högt upp på DO:s agenda tyvärr, det borde det göra. Man märker hela tiden av att ålderismen finns och frodas, speciellt när man behöver gå genom rekryteringsbyråer. Det är dock viktigt att man pratar om problemet. Ju mer man belyser det, desto större chans att det finns de som vågar satsa på oss som är 50+.”

”Tycker det låter helt galet. Förstår verkligen inte den delen av marknaden !!!”

”Så viktigt att ni skriver om detta och att ni intervjuat DO. Inte bara fler anmälningar leder till förändring (om stundtals alls). I stället behöver det skapas en debatt som når hela vägen till de som är våra folkvalda beslutsfattare: mångfald inkluderar även ålder.”

”Jag kan inte förstå hur arbetsgivare klagar på kompetens-brist när det finns en grupp med erfarna, lojala och plikttrogna som går arbetslös. Någon som vet varför?”

”Arbetsgivare som stirrar sig blinda på ålder i stället för kompetens går miste om mycket, vilket framkommer i artikeln. Dessa arbetsgivare får skylla sig själva när de tror att en yngre medarbetare kan ge företaget/organisationen mer än en äldre erfaren person. Ta av skygglapparna och vidga er horisont!”

”Det är ingen slump att vi har ålderismen. Att det har skapats av oss själva i samma stund som regeringar gav lönerabatt till yngre.  Samma stund som ungdomsrabatten kom till avvecklades senior kompetens i Sverige.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Victoriya söker jobb med ADD: ”Är det så här de ska behandla människor?”

Victoriya Järvelä-Uchebe har diagnosen ADD och vill arbeta. Men hon upplever att diagnosen gör det svårare att få jobb.
– Även om du kommer på intervju säger de bara: tack men vi har gått vidare med andra, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 06:00
Porträtt av Victoriya Järvelä-Uchebe som arbetstränar via Arbetsförmedlingen och berättar om hur hennes ADD påverkar möjligheten att få jobb.
Victoriya Järvelä-Uchebe deltar i Arbetsförmedlingens program Steg till arbete. Hon har ADD, drömmer om en fast tjänst inom event eller vården – och vill se sänkt arbetsgivaravgift för arbetsgivare som anställer personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Foto: Johan Nilsson_TT/Privat

Malmöbon Victoriya Järvelä-Uchebe är 38 år och har den neuropsykiatriska diagnosen ADD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Hon upplever att diagnosen gör det svårare att få jobb. Just nu arbetstränar hon 16 timmar i veckan med att plocka och fronta varor på Axfood. 

Det krävs för att få ersättning via Arbetsförmedlingens program Steg till arbete. Jobbet är trevligt tycker hon. Praktiken ska utökas till halvtid och kan pågå i ett år. Men allra helst hade hon velat göra något helt annat. 

Jobba med evenemang och nattklubb, eller inom vården. Men jag har väntat på hjälp i två år från Arbetsförmedlingen för att utreda min arbetsförmåga, säger hon. 

Riksrevisionen har också riktat kritik mot Arbetsförmedlingen för långa handläggningstider för att få sin funktionsnedsättning identifierad. 

Tidigare har hon städat, jobbat som personlig assistent, scentekniker och stödperson. Men det har varit svårt att få en fast tjänst och hon har prövat olika banor och utbildningar utan att hitta rätt.

Fler anmälningar om diskriminering vid funktionsnedsättning

Antalet anmälningar om diskriminering i arbetslivet i samband med funktionsnedsättning har ökat senaste åren. Att vara öppen med sin diagnos kan minska möjligheten att få ett jobb man sökt enligt DO:s rapport om diskriminering 2025. 

Påverkar din öppenhet jobbchanserna tror du?

Ja det tror jag, men jag tror också det kan bli lättare att få jobb om jag kan få ett med lönebidrag eller nystartsjobb. Det kan öka chanserna på sikt, säger Victoriya Järvelä-Uchebe.

Att söka jobb med NPF – Victoriya upplever att hon väljs bort

Hon har också upplevt sig diskriminerad vid rekrytering. 

Jag hade varit på en arbetsintervju och bjöd mycket på mig själv och hur jag fungerar. Sedan hade jag även skrivit att jag var intresserad. Sedan svarade de att jag inte hade svarat på deras mejl, men det hade jag. Och sedan hörde de inte av sig mer. 

Hur kändes det?

Då upplevde jag att de avvisade mig helt. Jag kände: Fan är det så här de ska behandla människor. 

Drömmer om jobb i Norrland eller Köpenhamn

Framtiden är oviss, men ändå full av drömmar. Victoriya Järvelä-Uchebe planerar att flytta till norra Sverige eller jobba i Köpenhamn. Där finns fler jobb och färre fördomar hoppas hon. 

Hela livet har hon kämpat med svårigheter, som ung var det länge oklart vilket stöd hon behövde.

Jag fick diagnosen ADD först när jag var 24 år. Men man märke i grundskolan och gymnasiet att jag behövde mer tid än andra att läsa och skriva. 

Vilket stöd har du fått av samhället?

Jag hade en elevassistent i grundskolan. Jag har klarat mig genom folkhögskolan. Den behövs verkligen för det är inte många med NPF som fixar Yrkeshögskolan eller Komvux. 

Vilket stöd skulle du vilja ha?

Det viktigaste är anpassningar på arbetsplatsen. Att jag kan säga när jag behöver ta en paus och kanske inte kan jobba med precis alla uppgifter. 

Vill se sänkt arbetsgivaravgift för att fler med NPF ska få jobb

Vad behövs för att fler personer med funktionsnedsättning både ska få och kunna behålla jobb?

Det viktigaste är sänkt arbetsgivaravgift för personer med NPF. Arbetsgivare borde bli mer öppna för att anställa personer med någon funktionsnedsättning och våga fråga vad människor behöver. 

DO: Öppenhet om funktionsnedsättning kan påverka jobbchanser

• Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.

• Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen. 

• Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Allt fler anmäler diskriminering till DO: “Arbetssökande väljs bort”

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp.
Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 13:02
En person använder en tryckknapp i offentlig miljö, illustrerande tillgänglighet och hinder som tas upp i DO:s rapport om diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
Enligt DO ökar anmälningarna om diskriminering i arbetslivet, och många med funktionsnedsättning vittnar om hinder i både rekrytering och arbetsmiljö. Foto: Colourbox

Arbetssökande med funktionsnedsättning sorteras bort i olika steg av rekryteringsprocessen. Det visar DO:s senaste årsrapport om diskriminering. 

Det kan handla om allt från otillgängliga webbformulär och tester, till lokaler som inte är tillgängliga, eller nedlåtande frågor och fördomar om personens kompetens. 

Katarina Rouane
Katarina Rouane. Foto: Tomas Gunnarsson

Vi kan se att den här gruppen upplever diskriminering, att arbetssökande väljs bort. Både enkäter, anmälningar och forskningen visar att det här förekommer, säger Katarina Rouane, utredare på DO och projektledare för rapporten Förekomst av diskriminering 2025. 

Varför väljer chefer bort de här personerna?

Negativa föreställningar. Generaliserande uppfattningar. De får inte en individuell prövning av meriter och kapacitet. 

Antalet som anmäler ojämlik behandling blir också fler. 2024 fick DO in 447 anmälningar om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionsnedsättning. Antalet anmälningar har ökat kraftigt sedan 2015 med en topp de senaste åren. 

Vad beror ökningen på?

– Det vet vi faktiskt inte. Vi gör bedömningen att det beror på att fler väljer att anmäla, säger Katarina Rouane, på DO. 

Samtidigt är mörkertalet stort. I rapporten hänvisar DO till flera olika undersökningar. Enligt SCB:s senaste enkät upplever 33 procent i gruppen med en funktionsnedsättning att de utsatts för diskriminering någon gång i arbetslivet. 

Enligt DO:s rapport säger en procent, cirka 53 000 svenskar, att de har upplevt diskriminering på arbetsplatsen bara under det senaste året kopplat till en funktionsnedsättning.

Chefer anmäls mest för diskriminering

Bland anmälningarna till DO år 2020-2024 handlade den största gruppen om att chefer diskriminerat funktionsnedsatta. 

– Det kan till exempel handla om vilka arbetsuppgifter man får, att man inte får uppgifter som motsvarar ens kompetens, eller lönesättningen, säger Katarina Rouane på myndigheten. 

Vad ska man göra om man känner sig utsatt?

Ta vara på sina rättigheter. Om man är fackmedlem ska man vända sig till sitt fack för de har företrädesrätt. Du är också välkommen att vända dig till DO direkt om du inte är med i facket eller inte tycker du får hjälp, säger Katarina Rouane.

Så anmäls diskriminering – DO:s statistik 2020–2024

Anmälningar till DO år 2020–2024 om upplevd diskriminering i arbetslivet på grund av en funktionsnedsättning: 

➧ 34 procent handlar om att chefer diskriminerat i hur de leder och fördelar arbete. 
➧ 26 procent om missgynnande vid uppsägning eller avsked. 
➧ 22 procent om anställningsvillkoren. 
➧ 18 procent om diskriminering vid rekrytering.

Heltidsnorm och bristande anpassningar skapar hinder

Det finns också andra hinder. Enligt SCB vill 40-50 procent av de aktiva på arbetsmarknaden med en funktionsnedsättning ha en mer anpassad arbetstid, något som DO också tar upp. 

– Vi kan se att en del arbetsgivare väljer bort arbetssökande som på grund av en funktionsnedsättning har behov av att arbeta deltid, säger  säger Katarina Rouane. 

En annan svårighet är att få till rätt anpassningar och tillgänglighet i arbetsmiljön. 

Man har rätt till anpassningar enligt diskrimineringslagen. Sedan hur långt den skyldigheten går är svårt att säga generellt, säger Katarina Rouane.

Studier visar att personer med funktionsnedsättning har en lägre sysselsättning och sämre ekonomi genom livet än genomsnittet. Enligt DO kan dessutom öppenhet om en funktionsnedsättning minska chansen att få en tjänst man sökt.

Hur påverkar konjunkturen nu de med någon funktionsnedsättning? 

Vid tuffare tider blir grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden hårdare drabbade. Den här gruppen har en mycket sämre position, säger Katarina Rouane.

Den som söker ett jobb har som regel ingen skyldighet att berätta om sin diagnos (om möjligheten finns att inte göra det). Risken med att inte berätta är att prestera sämre eller till och med bli sjuk av en arbetsmiljö som inte fungerar. En strategi för arbetssökande kan bli att ta upp särskilda behov senare under en anställning. 

Kan det vara svårt att kräva anpassningar om man berättar senare om sina behov?

– Nej skyldigheten att göra skäliga anpassningar finns där först när arbetsgivaren får kännedom om behovet, oavsett när man berättar om funktionsnedsättningen, säger Katarina Rouane.

DO:s  rapport om diskriminering 2025

 ➧ Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.

➧ Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

➧ Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar. 

➧ Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ytterligare risk för diskriminering. Nära hälften uppger att de har någon gång upplevt diskriminering i arbetslivet som har samband med funktionsnedsättning.

Länk till DO-rapporten här.  

Diskriminering

Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”

Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 06:01
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”
Porträtt av Eva Fridh, småbarnsmamma med synnedsättning, som praktiserar på ett kontor på Synskadades riksförbund och kämpar för att få ett jobb.
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”
Diskriminering

Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”

Småbarnsmamman Eva Fridh, 46, är arbetslös, funktionsnedsatt och praktiserar på kontor för att få aktivitetsersättning. Trots lång arbetslivserfarenhet är det svårt att få jobb. Hon tror det beror på diskriminering.
– Jag går runt med en klump i magen för att min ekonomi är på gränsen, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 06:01
Porträtt av Eva Fridh, småbarnsmamma med synnedsättning, som praktiserar på ett kontor på Synskadades riksförbund och kämpar för att få ett jobb.
Funktionsnedsatta småbarnsmamman Eva Fridh har två högskoleexamina och har haft många olika yrken. Men det är extremt svårt att få ett jobb i dag. "Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig", säger hon. Foto: Per Groth

Unionenmedlemmen Eva Fridh från Västerås har två universitetsexamina och har jobbat många år som journalist, kommunikatör, lärare, lektör och ombudsman. Det har gått bra tidigare trots att hon är nästan blind. Men de senaste åren har det varit extremt trögt att få jobb. 

Eva Fridh
Eva Fridh. Foto: Per Groth

Indirekt sållas jag bort ofta. En grav synnedsättning gör att jag inte kan söka alla jobb, som de som kräver b-körkort till exempel. 

Hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag

Hon har känt sig diskriminerad. Under en intervju frågade arbetsgivaren om hon ens gått i skolan. 

Jag fick fler frågor om min funktionsnedsättning än min kompetens, säger Eva Fridh. 

Hon skriver aldrig ut att hon har en synnedsättning i sina jobbansökningar. 

Om det inte är en merit, som i vissa funkisprojekt. 

Hon kommer till en intervju ibland. 

Men hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag tror jag, säger hon. 

Eva Fridh tror fördomar och slimmade arbetsplatser gör att vissa grupper står utan jobb. Många skriver att de vill ha mångfald i annonser men lever inte upp till det i praktiken tycker hon. 

Eva Fridh är kritisk till hur rekryteringssystem och digitala tester påverkar funktionsnedsattas möjligheter. 

– Jag ramlar bort på grund av rekryteringssidor, säger hon.

Eva Fridh är synskadad och söker jobb. Just nu arbetstränar hon på ett kontor där verksamheten är anpassad för henne. Men framtiden är oviss. Foto: Per Groth

Digitala rekryteringssystem gör det svårt för Eva med synnedsättning

Tidigare fick hon teknisk hjälp att skicka sina brev och cv:n av de på Arbetsförmedlingen. 

– Nu ska du själv fylla i olika formulär på hemsidor som inte är tillgänglighetsanpassade. Jag får be bekanta om hjälp. 

Hon tycker arbetsgivare har allt att vinna på att anställa fler som henne. Förutom bred kompetens har hon möjlighet att få både lönebidrag och stöd med tekniska verktyg. 

Vilka jobb söker du?

– Allt, journalist, kommunikatör, administratör, lärare, handläggare, till och med telefonsäljare - trots att jag har två akademiska examina. 

Om nya a-kassan: Fruktansvärt frustrerad

I höstas trädde regeringens nya regler för a-kassan i kraft. Nu sänkts a-kassan stegvis och det finns risk att Eva Fridhs 300 dagar tar slut. 

– Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig att få jobb. Jag kan bli så fruktansvärt frustrerad när man hör regering och arbetsmarknadsminister säga att nu ska vi sätta press på er här. Jag söker allt jag kan, säger hon. 

Från 39 000 till 12 000 i månaden – så förändrades ekonomin

Just nu deltar Eva Fridh i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tidigare tjänade hon 39 000 kronor. Nu får hon 12 000 kronor efter skatt av Försäkringskassan för att praktisera på Synskadades riksförbunds kontor i Västerås på 75 procent. Hon jobbar intressepolitiskt, planerar studiecirklar och sköter medlemsvård. 

Mitt behov av ett lugnare tempo på jobbet har ökat efter att jag blev utbränd 2023. Nu kan jag ta rast när jag behöver. Vi har flextid och förståelse för att jag inte kan skumläsa snabbt på webben. 

Vad händer framöver?

Jag hoppas på anställning. Annars får jag fortsätta söka jobb. Jag har inget csn kvar. Hade jag inte haft en heltidsanställd sambo hade det varit ännu tuffare nu. 

Eva vill frysa a-kassedagar för personer med funktionsnedsättning

Eva Fridh tycker de som har funktionsnedsättning borde få frysa sina a-kassedagar när de är på en praktik på aktivitetsstöd via Försäkringskassan. Hon varnar också för risken att oseriösa arbetsgivare tar in praktikanter för att praktisera med aktivitetsstöd och sedan inte anställer någon. 

Många med lätt funktionsnedsättning kan arbeta, men inte alltid heltid, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Men får en person rätt till sjukersättning för nedsatt arbetsförmåga på till exempel 25-50 procent av Försäkringskassan blir det i praktiken än svårare att söka ett jobb. 

– Jag kan söka heltidsjobb och säga: Jag kan bara jobba 75 procent. Men vem skulle vilja anställa mig, frågar sig Eva Fridh.

Så diskrimineras arbetssökande med funktionsnedsättning – DO:s rapport i korthet

• Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.

• Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen. 

• Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Diskriminering

Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”

Elisabeth Brising Publicerad 11 mars 2026, kl 06:01
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”
Porträtt av Eva Fridh, småbarnsmamma med synnedsättning, som praktiserar på ett kontor på Synskadades riksförbund och kämpar för att få ett jobb.
Eva är arbetslös och nästan blind: ”Indirekt sållas jag bort”