Avtalsrörelse

Löneökningar på 2,8 procent. Det kräver de fem facken inom industrin i den kommande avtalsrörelsen. Dessutom vill man ha ytterligare satsningar på flexpension, jämställdhet och arbetsmiljö.

Ettårigt avtal, ökade reallöner, fortsatt utbyggnad av flexpension och en ny partsgemensam modell för systematisk jämställdhetsarbete. Det är Facken inom industrins mål i den kommande avtalsrörelsen.

Till jul överlämnas avtalskraven och förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare tar fart. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert har ett konkret uppdrag: alla avtal ska ha en siffra på lönehöjningar.

Att LO-förbunden inte kom överens om gemensamma krav kan enligt Unionens förhandlingschef Niklas Hjert leda till en stökig avtalsrörelse. Samtidigt säger han att beslutet ökar betydelsen av Facken inom industrin.

Det är inte bara inom PTK och Svenskt Näringsliv som nya omställningsavtal diskuteras. Även på LO-sidan förs samtal med arbetsgivarparterna. Och där har man lagt upp hela lagen om anställningsskydd på förhandlingsbordet.

Nu mobiliserar Unionen inför avtalsrörelsen. Upp till 140 miljoner kronor ska användas för att locka nya medlemmar. Planen är att erbjuda gratis medlemskap i ett års tid.

Frågan om kompetensutveckling är inte död. Unionens kongress beslutade på tisdagen att förbundet ska sätta fokus på frågan framöver. Men om det får någon betydelse för avtalsrörelsen är tveksamt.

När penningpolitiken är satt ur spel kan mycket låga löneökningar ge högre arbetslöshet, konstaterar Konjunkturinstitutet. Samtidigt varnar Svenskt Näringslivs ekonomer för det motsatta.

Den konkurrensutsatta delen av tjänstesektorn skulle på sikt kunna vara med och sätta nivån på löneökningarna, anser Unionens chefsekonom Lars Jagrén. I en rapport som parterna gemensamt tagit fram visas att merparten av de svenska leverantörerna till industrin levererar tjänster.

De senaste 25 åren har maktbalansen förskjutits till arbetsgivarnas fördel. Det konstateras i en ny bok om svensk lönebildning.

En av de frågor Unionen driver hårdast inför den kommande avtalsrörelsen är flexpension, möjligheten att gå ner i arbetstid när man närmar sig slutet av arbetslivet. Här reder Kollega ut vad flexpension innebär och varför det är en så viktig fråga för förbundet att driva.

Vem ska avgöra hur löneökningarna fördelas i stora företag? Den principiellt viktiga frågan avgörs nu i Arbetsdomstolen. Både fack och arbetsgivare vill veta vad som gäller inför den kommande avtalsrörelsen.

Unionen är med sin förmögenhet på 16,7 miljarder kronor Sveriges rikaste fackförbund och har dessutom mer pengar än hela arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Arbetsmarknadens båda parter ser slantarna som en viktig muskel vid en eventuell konflikt.

Arbetsdomstolen i Danmark har i en dom beslutat att facken har rätt att sätta flygbolaget Ryanair i blockad om företaget fortsätter att vägra teckna kollektivavtal. En dom som också kan få konsekvenser i Sverige.