Avtalsrörelse

I dag beslutade Unionens förbundsstyrelse att ställa sig bakom industrifackens krav på 2,8-procentiga löneökningar, bättre arbetsmiljö och utbyggd flexpension.

Arbetsgivarna målar framtiden i dystra färger. För att inte försämra läget för industrin, öka utflyttningen av jobb och försvåra för nyanlända vill man hålla nere löneökningar och ingångslöner framöver.

Arbetsgivarna är kallsinniga till de fackliga avtalskraven. Lönekraven anses alldeles för höga.

Löneökningar på 2,8 procent. Det kräver de fem facken inom industrin i den kommande avtalsrörelsen. Dessutom vill man ha ytterligare satsningar på flexpension, jämställdhet och arbetsmiljö.

Ettårigt avtal, ökade reallöner, fortsatt utbyggnad av flexpension och en ny partsgemensam modell för systematisk jämställdhetsarbete. Det är Facken inom industrins mål i den kommande avtalsrörelsen.

Till jul överlämnas avtalskraven och förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare tar fart. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert har ett konkret uppdrag: alla avtal ska ha en siffra på lönehöjningar.

Att LO-förbunden inte kom överens om gemensamma krav kan enligt Unionens förhandlingschef Niklas Hjert leda till en stökig avtalsrörelse. Samtidigt säger han att beslutet ökar betydelsen av Facken inom industrin.

Det är inte bara inom PTK och Svenskt Näringsliv som nya omställningsavtal diskuteras. Även på LO-sidan förs samtal med arbetsgivarparterna. Och där har man lagt upp hela lagen om anställningsskydd på förhandlingsbordet.

Nu mobiliserar Unionen inför avtalsrörelsen. Upp till 140 miljoner kronor ska användas för att locka nya medlemmar. Planen är att erbjuda gratis medlemskap i ett års tid.

Frågan om kompetensutveckling är inte död. Unionens kongress beslutade på tisdagen att förbundet ska sätta fokus på frågan framöver. Men om det får någon betydelse för avtalsrörelsen är tveksamt.

När penningpolitiken är satt ur spel kan mycket låga löneökningar ge högre arbetslöshet, konstaterar Konjunkturinstitutet. Samtidigt varnar Svenskt Näringslivs ekonomer för det motsatta.

Den konkurrensutsatta delen av tjänstesektorn skulle på sikt kunna vara med och sätta nivån på löneökningarna, anser Unionens chefsekonom Lars Jagrén. I en rapport som parterna gemensamt tagit fram visas att merparten av de svenska leverantörerna till industrin levererar tjänster.

De senaste 25 åren har maktbalansen förskjutits till arbetsgivarnas fördel. Det konstateras i en ny bok om svensk lönebildning.

En av de frågor Unionen driver hårdast inför den kommande avtalsrörelsen är flexpension, möjligheten att gå ner i arbetstid när man närmar sig slutet av arbetslivet. Här reder Kollega ut vad flexpension innebär och varför det är en så viktig fråga för förbundet att driva.