Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vi måste jobba längre upp i åldrarna. Samtidigt ökar pressen i arbetslivet. Hur ska vi orka? Jo, genom att jobba mindre - men längre, menar Unionen.
Inom många avtalsområden har man redan kommit överens om att införa möjligheten att gå ned i arbetstid när pensionsåldern närmar sig. Men inte i avtalen med arbetsgivarorganisationen Almega. Där hävdar man att flexpensionen skulle få deras medlemsföretag att lämna kollektivavtalen.
Hallå, Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, hur funkar flexpensionen?
Hur mycket pengar flexpensionen innebär för en arbetstagare beror på både ålder och månadslön. Här är några räkneexempel.
Ett av de företag som erbjuder sina anställda att gå ner i arbetstid när de fyllt 60 år är Sandvik. Där arbetar Eva Sundvik, numera på 60 procent. Hennes arbetsvecka är onsdag till fredag.
- Kristallkulan är grumlig och man vet aldrig vad som händer i livet. Jag har fått en större frihet och ett bättre liv utan söndagsångest med den här lösningen, säger hon.
I Nederländerna infördes strax efter millenieskiftet en lag som innebär att arbetstagare själva har rätt att bestämma hur mycket de vill arbeta, med möjlighet till både deltidspension och så kallade seniordagar. Ändå är det få som utnyttjar förmånerna. Kollega for dit för att kolla varför.
Kollega
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.
