Av rapporten, som är framtagen av chefsekonomerna på Unionen, Almega, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen, framgår att, inräknat underleverantörerna, så sysselsätter industrin i dag närmare en miljon personer och står för 25 procent av BNP.
- Många har kanske en bild av att industrin betyder mindre än den de facto gör eftersom man inte tittar på effekten på andra sektorer, säger Lars Jagrén enligt vilken ett syfte med rapporten är att visa hur viktig industrin faktiskt är för sysselsättning och ekonomi.
- Inför avtalsrörelsen är det bra att alla har en riktig bild av vad som utgör industrin. Industrin är egentligen större än vad den vanliga statistiken visar på eftersom industri och tjänster hänger så nära samman i dag.
Enligt rapporten är 64 procent av leverantörerna till industrin leverantörer av tjänster. Bara 36 procent levererar varor. Lars Jagrén är inte främmande för att delar av tjänstesektorn skulle kunna delta i samverkan kring märket, det vill säga nivån på löneökningarna. I dag sätts det i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare inom industrin.
- Ja, jag tycker ju att det vore naturligt att den konkurrensutsatta tjänstesektorn på sikt var med och satte märket. Givetvis ska man då också ställa upp på industriavtalets olika principer. Underleverantörer till industrin, oavsett om de levererar varor eller tjänster, är direkt eller indirekt konkurrensutsatta.
