Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Unionen vill se siffror i alla avtal

Till jul överlämnas avtalskraven och förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare tar fart. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert går in i avtalsrörelsen med ett konkret uppdrag: alla avtal ska innehålla en siffra på lönehöjningar.
Linda Svensson Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Det ska vara siffror på löneökningarna, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. Fredrik Sandberg/TT

Avtalsrörelsen tar avstamp i ett unikt ekonomiskt läge. Inflationen har under lång tid legat på noll, och förutsättningarna för avtal med generösa löneökningar har sällan varit så dåliga. Men också hårda nötter går att knäcka, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

– Ja, det är ju ett nytt ekonomiskt landskap som vi ska förhandla i. Arbetsgivarna har gått ut hårt med att de inte vill utgå från inflationsmålet, vilket vi absolut anser att vi ska göra. Så vi står långt ifrån varandra i fördiskussionerna.

Osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen leder ofta till olika prognoser. Hur löser man det?
– För två avtalsrörelser sedan hade vi väldigt olika syn på vart ekonomin var på väg. Då kunde vi inte nå en samsyn och då blev det ett kort avtal.

Menar du att det kan bli fråga om ettåriga avtal?
– Ju svårare det är att förutse och hitta en samsyn om vart ekonomin är på väg, desto svårare är det att teckna långa avtal.

Då blir det knappast mer än ett rent löneavtal?
– Ett kort avtal brukar innebära att arbetsgivarna inte är så villiga att diskutera andra frågor.

Hur påverkar nollinflationen avtalsrörelsen?
– Vår syn är ju egentligen att det inte är inflationen i sig vi ska fokusera på, det är inflationsmålet. Inflationen fokuserade vi på väldigt mycket i förhandlingar på 1970- och 80-talen. Då jagade vi ju inflationen och skulle ha kompensation. Det skapade inga bra förutsättningar för ekonomin och företagen.

– Om Riksbanken gör sitt jobb med penningspolitiken så samverkar samhällsekonomin och avtalsrörelsen. Om vi skulle överge inflationsmålet som ankare skickar det signalen till omvärlden att ingen tror på målet. Det skulle stärka kronan och det är inte bra för svenska exportföretag. Samspel är bra för företagen. Det betyder inte – vilket är viktigt att förtydliga – att vi ska ta i extra i våra lönekrav för att få fart på inflationen. Vi måste utgå ifrån den ekonomiska realiteten och värna konkurrenskraften för de svenska exportföretagen.

Är det fortfarande viktigt att industrin sätter märket?
– Det är exportsektorn som bär samhällsekonomin i ett litet, exportberoende land som Sverige. Det innebär att vi måste hålla koll på löneökningarna i våra konkurrentländer. Det viktigaste är att svensk lönebildning ger en löneökningstakt som stärker konkurrenskraften och ger bra villkor för de anställda. Men märket kommer säkert att ifrågasättas av organisationer på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan.

Även individgarantin i Unionens avtal har ifrågasatts. Hur ser du på det?
– Individgarantin kommer att bli en tuff fråga. Vi har i vissa avtal ersatt den siffersatta individgarantin med ett krav på åtgärdsplan vid låga löneökningar. Den processen gör halt nu. Förbundsrådet har beslutat att alla avtal ska ha siffersatta individgarantier, för man anser inte att det har fungerat överallt.

Flera förbund har tecknat avtal utan en siffra på löneökningarna. Kommer Unionen att göra det?
– Det finns fackförbund som har gått med på sifferlösa avtal. Det gör de för att de litar på att andra kommer att teckna avtal med ett innehåll – så slipper de ta den striden. Vissa gör det också med ambitionen att klättra på våra avtal.

– Skulle vi teckna sifferlösa avtal skulle löneökningarna bli lägre för alla tjänstemän. Det är ett hot mot hela modellen.

Vilken fråga förutom lön ser du som viktig?
– Ett väldigt viktigt mål är att se till att pensionsvillkoren för Unionens medlemmar blir likvärdiga. Vi träffade i förra avtalsrörelsen avtal inom industri, handel, transport och byggsektorerna om en förstärkning av tjänstepensionen, flexpension. Det gjorde vi för att vi ser att den ökande livslängden leder till lägre pensioner om inget görs. Nu måste vi se till att anställda i tjänstesektorn får lika bra pensioner som i övriga sektorer.

Vilken är din största farhåga inför avtalsrörelsen?
– Det är att ifrågasättandet av märket från dem som tycker att just deras medlemsgrupper ska få mer leder till att löneförhandlingarna havererar. Det i sin tur hotar konkurrenskraften och därmed arbetstillfällen inte bara på exportföretag utan även alla företag som har dessa som kunder. Det hotar också framtida löneökningar och villkorsförbättringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Unionen rustar för strejk

Förhandlingarna i avtalsrörelsen går trögt. Nu gör sig Unionen redo för konflikt. Medlemmar inom IT, tech och bygg utbildas i hur de ska agera vid en strejk.
Ola Rennstam, Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 11:57
Blir det strejk? Senast Unionen strejkade var 2016. Nu förbereder sig förbundet på nytt för konflikt. Samtidigt anklagar facket ett stort svenskt IT-företag för att be sina anställda uppge facktillhörighet – något som kan bryta mot föreningsfriheten. Foto: TT/Fredrik Sandberg

Avtalsrörelsen är inne i ett intensivt slutskede. Vid midnatt löper många av de stora avtalen ut och möjligheten att parterna inte kommer överens är överhängande. Särskilt på de avtalsområden där Almega är motparten. Enligt Unionen har arbetsgivarorganisationen hittills inte velat diskutera fackens stora fråga: arbetstidsförkortning. 

Facken sitter inte och inväntar resultatet av förhandlingarna. Runt om i landet jobbar Unionens ombudsmän med att mobilisera medlemmar och förtroendevalda. Dick Nilsson är mobiliseringsansvarig på förbundets regionkontor Skaraborg/Väst.

– Vi förbereder oss på att ta ut några arbetsplatser i konflikt, helt enkelt. Vi är på gång och har utbildningar i konflikthantering, vi har medlemsmöten, jobbar oss redo för konflikt. 

Vilka branscher gäller det?

– Det är brett. Vi har Grafiska avtalet, Byggnadsämnesavtalet och IT-avtalet.

Det hör inte till vanligheterna med konflikt på svensk arbetsmarknad. Känner ni er redo?

– Ja. Vi bär ju en förhoppning att vi inte behöver ha någon konflikt. Men vi måste ju jobba så. Vi kan liksom inte ligga och ta det lugnt. Vår region har god organisationsgrad, vi har många klubbar på våra arbetsplatser och mycket medlemmar.

Hur är reaktionen bland medlemmar när ni börjar prata om detta?

– Det finns en stor förståelse för att vi måste driva på för att få våra krav igenom. Alla har vi ju känt av inflationen och annat som har hänt. Så det finns en förväntansbild på Unionen, att vi försöker komma tillbaka i någon form av reallöneökning igen, säger Dick Nilsson.

”Ska vara på tårna”

Förberedelserna pågår också i region Göteborg. Det berättar gruppchef Ulf Werner.

– Vi är ute och träffar förtroendevalda, främst inom IT och tech, det område där vi tror att det blir svårast att komma överens. Syftet är att våra klubbar på arbetsplatserna ska vara på tårna om det blir en konflikt.  Avtalen går ut på tisdag och då kan vi inte stå oförberedda.

Även Åsa Windahl, ombudsman i region Mellannorrland, har hållit utbildningar för klubbstyrelserna inom Almegaområdet, det vill säga företag inom tjänstesektorn.

– Vi trycker framför allt på vikten av att nå ut med information till medlemmarna om varför vi kan behöva ta till konflikt och vad som gäller vid en strejk. Men vi får hoppas att det kommer att lösa sig med avtalen.

Arbetsgivare frågar om fackmedlemskap

Samtidigt anklagar Unionen ett stort svenskt IT-företag” för att efterforska sina anställdas facktillhörighet inför en eventuell konflikt. Facket vill inte uppge vilket företag det rör sig om, ”på grund av förhandlingsläget”, men säger att det är ett medlemsföretag i arbetsgivarorganisationen TechSverige som har en lokal klubb.

Enligt Unionen ska företaget ha bett sina anställda att på digital väg informera om huruvida de är med i facket. Företaget ska också ha påstått att anställda som vill förhålla sig neutrala under en konflikt måste ansöka om tjänstledighet, något som inte stämmer.

Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, säger till Kollega att händelsen är ”mycket allvarlig”.

– Vi har föreningsfrihet i Sverige. Arbetsgivare som beter sig på det här sättet riskerar att kränka den.

Behöver inte en arbetsgivare kunna planera vad som händer om det blir konflikt?

– Det är precis det som är grejen, en arbetsgivare ska inte kunna planera hur man ska lägga upp arbetsuppgifter för att kunna kringgå en konflikt. Det skulle vi se som ett konfliktbrott.

Vet ni om någon medlem har följt arbetsgivarens uppmaning?

Det vet jag faktiskt inte. Till de medlemmar som hört av sig säger vi såklart att de inte har någon som helst skyldighet att svara, säger Ia Hamn.

Nicole Vianna, kommunikationschef på TechSverige, skriver i ett mejl till Kollega att de inte vill kommentera uppgifterna.

– Vi uttalar oss inte om enskilda företag och har därför inget ytterligare att säga i den här frågan.