kollega.se logotyp
Sök
Avtalsrörelse

Industrifacken vill ha ettårigt avtal

Ettårigt avtal, ökade reallöner, fortsatt utbyggnad av flexpension och en ny partsgemensam modell för systematisk jämställdhetsarbete. Det är Facken inom industrins mål i den kommande avtalsrörelsen.
Linnea Andersson Publicerad
Martin Linder, Hans-Olof Nilsson, Per-Olof Sjöö, Ulf Bengtsson och Anders Ferbe.
Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs, Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer samt Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall. Foto: Carin Wallenthin

På måndag den 2 november presenterar Facken inom industrin sina konkreta avtalskrav, men redan nu bjuder de på en inblick i sina mål i den kommande avtalsrörelsen i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter.

Föga förvånande vill facken se ökade reallöner men poängterar samtidigt att de tar avstånd från såväl kraftiga upp- som nedväxlingar av nuvarande löneökningstakt för att höja den låga inflationen.

”Under 2013–2015 har inflationen i stort sett varit noll. En del hävdar att det är de lägre löneökningarna som är orsaken till den låga inflationen. Andra menar att de höga reallöneökningarna visar att avtalet var för högt och att företagens konkurrenskraft urholkats. Vi bedömer 2013 års avtal som balanserat. Den låga inflationen beror inte på lägre löneökningar, utan på andra faktorer, och Sveriges internationella konkurrenskraft har stärkts.”

I stället menar fackföreträdarna att det är viktigt att arbetsmarknadens parter utgår från inflationsmålet och välkomnar Riksbankens fokus på målet.

I och med ovissheten om framtiden och ”arbetsgivarnas inställning till de ekonomiska förutsättningarna” ser Facken inom industrin förutsättningarna för ett flerårigt avtal som små och riktar därför in sig på ett ettårigt avtal.

I 2013 års avtalsrörelse infördes system för flexpension/deltidspension inom industrin. Industrifacken vill se en fortsatt utbyggnad av de systemen som enligt dem ger medlemmar ökade möjligheter till personlig anpassning av arbetstiden i slutet av arbetslivet. Dessutom kommer de att ställa krav som ska främja ökad jämställdhet och en bättre arbetsmiljö.

Slutligen vidhåller artikelförfattarna industrins viktiga roll som märkessättare på arbetsmarknaden och menar att Industriavtalet sedan dess införande 1998 har bidragit till reallöneökningar, stabilitet och förutsägbarhet.

Debattartikeln är undertecknad:
Martin Linder, förbundsordförande Unionen
Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall
Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs 
Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna. 

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.

Läs även