Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Industrifacken kräver 2,8 procent

Löneökningar på 2,8 procent. Det kräver de fem facken inom industrin i den kommande avtalsrörelsen. Dessutom vill man ha ytterligare satsningar på flexpension, jämställdhet och arbetsmiljö.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kollega
Facken inom industrin presenterade under måndagen sina krav inför avtalsrörelsen 2016. Kollega

Med ett ettårigt avtal på 2,8 procent ser man till att medlemmarna får reallöneökningar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Det anser de fem facken, Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer, som presenterade sina gemensamma avtalskrav på måndagen.

I lönekraven ingår vidare att om avtalen innehåller en lägsta löneökning ska den hamna på minst 450 kronor per månad. Även lägstlöner liksom fasta ersättningar ska höjas.

Därtill kommer krav på ytterligare avsättningar till systemen för flexpension och deltidspension. Hur mycket av de 2,8 procenten som ska användas för det ändamålet är inte preciserat ännu.

Två ytterligare krav finns också med på den gemensamma listan.

Dels vill man att arbetsgivare och fack inom industrin ska inleda ett gemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor. Arbetet ska fokusera på införandet av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön samt en förbättrad rehabiliteringsprocess.

– Vi vill se ett hållbart och utvecklande arbetsliv. Vi måste komma till rätta med den ökande ohälsan. Man ska må bra på och av jobbet. Vi ser detta som en avgörande fråga, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

Dels vill man att parterna ska införa en gemensam modell för ett systematiskt jämställdhetsarbete. Avsikten är att införa ett arbetssätt där man kontinuerligt och systematiskt arbetar med de situationer där ojämställdhet på grund av kön förekommer.

– Det kan handla om situationer som rekrytering, befordran eller lönesättning. Vi vet också att det ofta hör ihop med föräldraskapet, kvinnor med små barn kan bli utan kompetensutveckling i flera år. Vi vill ta sikte på det som orsakar ojämställdheten, inte bara rätta till symptomen, säger Martin Linder.

Tillsammans representerar Facken inom industrin 1,1 miljoner medlemmar, varav hälften finns inom industrin. Sedan slutet av 1990-talet är det Facken inom industrin som i förhandlingar med arbetsgivarna kommit fram till de så kallade märket, nivån på löneökningar som sedan kommit att gälla även för resten av arbetsmarknaden. Samma scenario ser de fem facken framför sig även nu, trots att samordningen mellan LO-facken nyligen sprack.

– Utifrån vårt perspektiv är industriavtalet och dess lönenormering oerhört väsentligt också i framtiden, säger Anders Ferbe, IF Metalls ordförande.

– Märkets betydelse finns oaktat LO-samordning. De krav vi ställer på industrins område kommer att omvandlas på andra avtalsområden utanför industrin som vi representerar. Om det sen finns andra förbund och arbetsgivare som kraftfullt vill avvika från märket får vi se när vi kommit så långt i avtalsrörelsen.

Senast den 27 november ska de respektive förbunden ha godkänt Facken inom industrins avtalsplattform.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.