Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Arbetsgivarna vinnare i avtalsspelet

De senaste 25 åren har maktbalansen förskjutits till arbetsgivarnas fördel. Det konstateras i en ny bok om svensk lönebildning.
Niklas Hallstedt Publicerad 17 september 2015, kl 15:49

Visserligen har de senaste decennierna inneburit en bra reallöneutveckling för de allra flesta, men i övrigt är det arbetsgivarna som tagit hem spelet. Det visar arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg i boken Ledartröja eller tvångströja.

Det är nu inte enbart av egen kraft som arbetsgivarsidan vunnit framgångar, hur världen i övrigt utvecklats har också haft en stor betydelse. Globaliseringen har på så vis gynnat arbetsgivarnas krav bland annat på ökad flexibilitet.

Arbetsfreden har blivit ett så gott som självklart tillstånd, visar författarna, vilket naturligtvis gynnar arbetsgivarna. Samma sak gäller formerna för avtalsförhandlingarna. Dagens decentraliserade förhandlingar på förbunds- eller branschnivå ses som ett steg på vägen mot den rent lokala lönebildning som arbetsgivarna länge velat ha.

Även avtalens innehåll har förändrats. Till exempel har det individuella inslaget och den differentierade lönesättningen blivit vanlig även bland LO-förbunden. Ett annat är att låglönesatsningar och individgarantier har försvunnit ur avtalen, vilket har ökat arbetsgivarnas möjlighet att styra över hur löneökningarna fördelas bland de anställda.

Enligt författarna har även politikens lyhördhet inför arbetsgivarnas önskemål tilltagit. Ett sådant exempel är  möjligheten att visstidsanställa utan särskilt skäl.

Arbetsgivarna har också varit framgångsrika när det handlar om makten över arbetstiden. På arbetarsidan har facken accepterat en ökad variation av normalarbetstiden utan övertidsersättning, medan tjänstemännen allt mer ofta får en extra semestervecka i stället för övertidsersättning.

Fackliga segrar är inte lika enkla att hitta. En som ändå lyfts fram i boken är att vissa branscher fått till arbetstidsförkortning. För en industriarbetare har årsarbetstiden kapats med nästan 80 timmar de senaste två decennierna.

Fackligt

Risk att vara med i fel fackförbund

Det är viktigt att vara med i rätt fackförbund, i synnerhet om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Ändå är många Unionenmedlemmar felorganiserade.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av tre personer ovanpå en människoarm och en person stående under den.
Unionen tar även hand om dem som är felorganiserade, men hjälpen kan bli begränsad. Illustration: Bo Lundberg.

Drygt 12 000 av Unionens medlemmar borde egentligen vara med i ett annat fackförbund eftersom de jobbar på en arbetsplats som tillhör ett annat facks sfär.  Så länge allt är frid och fröjd spelar det kanske inte så stor roll om du är felorganiserad, som det heter, men den dag det smäller kan det få allvarliga konsekvenser, enligt Agnes Blom, verksamhetssamordnare på Unionens rådgivning.

– Vi uppmanar alltid felorganiserade medlemmar att ta kontakt med rätt fackförbund. Sedan tvingar vi aldrig någon att byta fack. Det är upp till medlemmen att avgöra, säger Agnes Blom.

Många av de felorganiserade är nog omedvetna om riskerna med att vara med i fel fack, gissar Agnes Blom. En del väljer troligen medvetet att stanna i förbundet efter att de börjat ett nytt jobb, för att deras ”rätta” förbund kanske har sämre, eller helt saknar, inkomstförsäkring. Andra blir kvar enbart för att de gillar förbundet eller ogillar förändring. 

Enda skälet till att faktiskt skjuta på byte av fackförbund är om du har en pågående tvist eller befarar att du snart kan behöva förhandlingshjälp. Fackförbunden har ofta en karenstid innan de ger nya medlemmar individuell hjälp. 

Begränsad hjälp till felorganiserade

Unionen hjälper visserligen alla sina medlemmar, oavsett om de är felorganiserade eller inte, men hjälpen blir begränsad, i synnerhet om det finns ett kollivavtal med ett annat förbund på arbetsplatsen, enligt Agnes Blom.

– Vi gör så klart så gott vi kan, men vi kan inte ge medlemmen full valuta för sitt medlemskap. En lönefordran kan vi exempelvis hjälpa till med, men handlar det om övertidsersättning som är reglerad i kollektivavtal tar det stopp. 

Det tar stopp vid alla tvister som handlar om brott mot kollektivavtal, till exempel fel sjuklön, utebliven semesterersättning eller orätt föräldralön.

– Det är oerhört frustrerande att möta medlemmar som hamnat i en svår situation och som vi inte kan hjälpa på grund av att de är felorganiserade. Vi vill hjälpa men är tyvärr bakbundna, säger Agnes Blom

Inte heller vid uppsägningar kan Unionens bistå den felorganiserade medlemmen fullt ut. 

– I normalfall kan vi på ett tidigt stadium ifrågasätta, i bästa fall förhindra eller mildra överilade beslut från arbetsgivarens sida. Men när det gäller felorganiserade kommer vi i regel in för sent, där kan vi bara bevaka att uppsägningen blir rätt hanterad, säger Agnes Blom. 

Ingen strejkersättning

Om förbundet skulle gå i strejk i samband med avtalsförhandlingar ligger man också pyrt till om man är felansluten eftersom man inte har rätt till konfliktersättning.

 – Vi har ingen möjlighet alls att hjälpa till vid arbetsmiljöfrågor, där måste man vända sig till det fackförbund som har kollektivavtal, säger Agnes Blom.

Ett sätt att gardera sig mot riskerna, om man nu av olika skäl vill fortsätta vara Unionenmedlem, är att vara dubbelansluten, alltså att vara med i två förbund samtidigt. Men Unionen har numer enbart dubbelanslutningsavtal med fyra andra förbund, så såvida man inte vill betala dubbla fackföreningsavgifter, är det få medlemmar förunnat att dra nytta av den möjligheten. 

 Dubbelslutningsavtal finns med följande förbund:

Svenska Journalistförbundet. Dubbelanslutningen avser enbart journalister som verkar inom Unionens avtalsområde och i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter. 

Vårdförbundet. Gäller enbart sjuksköterskor som arbetar inom apotek och inbyggd företagshälsovård 

Fackförbundet Scen & Film (tidigare Teaterförbundet) För att bli dubbelansluten krävs att arbetet är 50 procent inom vardera båda förbundens organisationsområden (eller återkommande inom båda förbundens områden). 

Fackförbundet ST Certifierade flygledare med privata arbetsgivare har möjlighet att ansöka om dubbelanslutning.