Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Arbetsgivarna vinnare i avtalsspelet

De senaste 25 åren har maktbalansen förskjutits till arbetsgivarnas fördel. Det konstateras i en ny bok om svensk lönebildning.
Niklas Hallstedt Publicerad

Visserligen har de senaste decennierna inneburit en bra reallöneutveckling för de allra flesta, men i övrigt är det arbetsgivarna som tagit hem spelet. Det visar arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg i boken Ledartröja eller tvångströja.

Det är nu inte enbart av egen kraft som arbetsgivarsidan vunnit framgångar, hur världen i övrigt utvecklats har också haft en stor betydelse. Globaliseringen har på så vis gynnat arbetsgivarnas krav bland annat på ökad flexibilitet.

Arbetsfreden har blivit ett så gott som självklart tillstånd, visar författarna, vilket naturligtvis gynnar arbetsgivarna. Samma sak gäller formerna för avtalsförhandlingarna. Dagens decentraliserade förhandlingar på förbunds- eller branschnivå ses som ett steg på vägen mot den rent lokala lönebildning som arbetsgivarna länge velat ha.

Även avtalens innehåll har förändrats. Till exempel har det individuella inslaget och den differentierade lönesättningen blivit vanlig även bland LO-förbunden. Ett annat är att låglönesatsningar och individgarantier har försvunnit ur avtalen, vilket har ökat arbetsgivarnas möjlighet att styra över hur löneökningarna fördelas bland de anställda.

Enligt författarna har även politikens lyhördhet inför arbetsgivarnas önskemål tilltagit. Ett sådant exempel är  möjligheten att visstidsanställa utan särskilt skäl.

Arbetsgivarna har också varit framgångsrika när det handlar om makten över arbetstiden. På arbetarsidan har facken accepterat en ökad variation av normalarbetstiden utan övertidsersättning, medan tjänstemännen allt mer ofta får en extra semestervecka i stället för övertidsersättning.

Fackliga segrar är inte lika enkla att hitta. En som ändå lyfts fram i boken är att vissa branscher fått till arbetstidsförkortning. För en industriarbetare har årsarbetstiden kapats med nästan 80 timmar de senaste två decennierna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.