Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Arbetsgivarna vinnare i avtalsspelet

De senaste 25 åren har maktbalansen förskjutits till arbetsgivarnas fördel. Det konstateras i en ny bok om svensk lönebildning.
Niklas Hallstedt Publicerad

Visserligen har de senaste decennierna inneburit en bra reallöneutveckling för de allra flesta, men i övrigt är det arbetsgivarna som tagit hem spelet. Det visar arbetsmarknadsjournalisterna Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg i boken Ledartröja eller tvångströja.

Det är nu inte enbart av egen kraft som arbetsgivarsidan vunnit framgångar, hur världen i övrigt utvecklats har också haft en stor betydelse. Globaliseringen har på så vis gynnat arbetsgivarnas krav bland annat på ökad flexibilitet.

Arbetsfreden har blivit ett så gott som självklart tillstånd, visar författarna, vilket naturligtvis gynnar arbetsgivarna. Samma sak gäller formerna för avtalsförhandlingarna. Dagens decentraliserade förhandlingar på förbunds- eller branschnivå ses som ett steg på vägen mot den rent lokala lönebildning som arbetsgivarna länge velat ha.

Även avtalens innehåll har förändrats. Till exempel har det individuella inslaget och den differentierade lönesättningen blivit vanlig även bland LO-förbunden. Ett annat är att låglönesatsningar och individgarantier har försvunnit ur avtalen, vilket har ökat arbetsgivarnas möjlighet att styra över hur löneökningarna fördelas bland de anställda.

Enligt författarna har även politikens lyhördhet inför arbetsgivarnas önskemål tilltagit. Ett sådant exempel är  möjligheten att visstidsanställa utan särskilt skäl.

Arbetsgivarna har också varit framgångsrika när det handlar om makten över arbetstiden. På arbetarsidan har facken accepterat en ökad variation av normalarbetstiden utan övertidsersättning, medan tjänstemännen allt mer ofta får en extra semestervecka i stället för övertidsersättning.

Fackliga segrar är inte lika enkla att hitta. En som ändå lyfts fram i boken är att vissa branscher fått till arbetstidsförkortning. För en industriarbetare har årsarbetstiden kapats med nästan 80 timmar de senaste två decennierna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.