Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO-förbund vill reformera las

Det är inte bara inom PTK och Svenskt Näringsliv som nya omställningsavtal diskuteras. Även på LO-sidan förs samtal med arbetsgivarparterna. Och där har man lagt upp hela lagen om anställningsskydd på förhandlingsbordet.
Gabriella Westberg Publicerad
Till vänster Susanna Gideonsson, till höger Veli-Pekka Säikkälä.
Till vänster, Handelsanställdas förbundsordförande Susanna Gideonsson; till höger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare för IF Metall.

Strax efter sommaren avslutades de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv sedan 2012. Orsaken var att förbunden inom Saco-P (privatanställda akademiker) motsatte sig en förändring av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, vilket var ett krav från Svenskt Näringsliv. 

Parallellt har IF Metall och Handelsanställdas förbund fört motsvarande samtal med Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Svensk Handel  - där inte bara turordningsreglerna utan hela las lagts upp på förhandlingsbordet. 

Som Kollega.se rapporterat om tidigare togs frågan upp redan på IF Metalls kongress, våren 2014

- Vi hade en jättediskussion om det på kongressen som resulterade i att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att inleda samtal för att komma fram i de här frågorna, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Arbetsgivarnas krav är att man ber lagstiftaren göra alla delar i las förhandlingsbara. Kontroversiellt, men inte orimligt, menar Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

- Las är ju inte bara turordningsprincipen förs in sist ut. Las gör det möjlighet att säga upp alldeles för billigt. Sådant spelar roll när företag väljer i vilket land uppsägningarna sker, säger han till Dagens Arbete

IF Metall och Handels har å sin sida krävt att äldre anställda ska få dubbelt så lång uppsägningstid – som ska vara arbetsbefriad men användas till studier. Det skulle göra det dyrare för arbetsgivarna att säga upp dem som jobbat längre, men underlätta omställning. 

-  Det är positivt i den bemärkelsen att man använder tiden. Gör man inte det finns risk att en längre uppsägningstid slår tillbaka och gör det ännu svårare att komma i arbete igen, det har erfarenheter från Trygghetsrådet visat, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef som också deltagit i arbetet för ett nytt avtal inom PTK.

Men Niklas Hjert ser inget behov av att reformera las. Det räcker med de delar som redan i dag är förhandlingsbara, eller dispositiva som det heter på juridiska, menar han.

-  Turordningsreglerna är redan dispositiva och vi har redan andra turordningsregler i omställningsavtalet idag. Vi ser inte att man ur Unionens perspektiv behöver gå längre än så. Att även omfatta regler kring till exempel uppsägning på grund av personliga skäl har vi inte sett något behov av. 

De samtal som förs på LO-sidan tar också sikte på andra frågor, som att vända trenden med en ökande andel inhyrda och visstidsanställda. De delarna har inte funnits med i omställningsförhandlingarna på tjänstemannasidan.

För en vecka sedan beslutade Unionens kongress att förbundet ska jobba vidare med kompetensutvecklingsfrågan, då avvisades tanken på att föra branschvisa omställningsförhandlingar – vilket är vad man nu gör på LO-sidan.

- Man kan fundera på om det skulle vara en väg att gå fram i vissa avtal först och sedan låta andra följa efter. Men man ska också komma ihåg att det ser olika ut i förbundsstrukturerna. Unionens medlemmar finns på hela den privata arbetsmarknaden. När det gäller så grundläggande frågor tycker vi att lösningarna ska vara likartade för alla.

I fredags bestämde också M-stämman att arbeta för att reformera las. Brådskar det för parterna att hinna före politiken?

- Det är nödvändigt att arbetsmarknadens parter kan hitta lösningar på de här utmaningarna som vi ser, med digitalisering och ökande ohälsa. Annars finns risk att andra kliver in och gör det. Politiken kan medverka, men ska inte skapa lösningar på egen hand. Det är inte långsiktigt.

Om samtalen IF Metall och Handels för med sina motparter leder till avtal hur kommer det att påverka Unionens och PTK:s arbete för nya eller återupptagna omställningsförhandlingar för tjänstemännen?

- Det är en bra fråga. Saker och ting har en tendens att sprida sig på arbetsmarknaden, som pensionsavtalet till exempel. När det är parterna som hittar lösningar är det positivt i en vidare bemärkelse, det stärker partsmodellen. Men jag tror inte att vi kan använda andras lösningar. Vi har redan i dag olika omställningsavtal på industri- och tjänstemannaområdet. Våra avtal har sprungit ur att Arbetsförmedlingen inte kan leverera vad tjänstemännen behöver. Jag tror att det är viktigt att vi bygger vidare på att stärka Trygghetsrådet. Vi har föreslagit ett bra system för livslång kompetensutveckling och stöd till personer med ohälsa. Jag har inte sett några andra konkreta förslag.

Under avtalsrörelsen som nu drar igång tar förhandlingarna mellan IF Metall och Handelsanställdas förbund och arbetsgivarparterna paus, med avsikt att återupptas i april 2016.

Parternas förhandlingar

Några av huvuddragen i de samtal som förs mellan IF Metall, Handelsanställdas Förbund och arbetsgivar-organisationerna Teknikföretagen, Svensk Handel och Industri-arbetsgivarna:

  • Kortare uppsägningstid för dem med kortare anställning
  • Dubbel arbetsbefriad uppsägningstid med studier för äldre anställda
  • Fast anställning hos kundföretaget för inhyrda efter ett år
  • Statliga subventioner för gemensam utbildningssatsning
  • Alla delar i las förhandlingsbara

Några av huvuddragen i de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv:

  • Ökad möjlighet för arbetsgivare att frångå turordningsreglerna i las, med viktförskjutning från arbetstid till kompetens
  • Gemensam finansering av ”kompetensstiftelse” för såväl uppsagda som anställda tjänstemän
  • Avtalet skulle även omfatta visstidsanställda och de som sägs upp på grund av sjukdom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag

Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 21 januari 2026, kl 06:03
Pixelgrafik med texten ”Game Over” ovanför plattformar – illustration kopplad till spelbranschens arbetsvillkor.
För många anställda i spelbranschen är det "game over" när arbetsgivaren bestämmer sig för att skära ned på personal. I många fall väljer företagen utköp istället för omplacering. Foto: Colourbox

Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.

Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.

Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.

Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp

En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.

Björn Larm
Foto: Peter Knutsson

– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.

Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.

– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.

Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.

Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.

Einar Humlin

– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.

Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.

Facket får sällan information om utköp

Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.

Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.

– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.

Techbranschen

  • En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
  • Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
  • Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.

    Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.

Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.

– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.

– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.

 

Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö

Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.

– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.

Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning

  • Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
  • Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
  • Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
  • Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
  • Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
  • Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.

Källa: Unionen